Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitisk uppföljning april Styrkan i svensk ekonomi håller i sig.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm Perspektiv på penningpolitiken och inflationsmålet Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport februari Låg tillväxt Lågt inflationstryck.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.
Penningpolitisk rapport oktober Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta.
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Penningpolitisk uppföljning december Svensk ekonomi bromsar in och inflationstrycket är lågt.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Presentationens avskrift:

Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012

Perspektiv på penningpolitiken Sveriges ekonomi har klarat sig väl genom finans- och skuldkrisen Inflationsmålet ankare för penningpolitiken Sänkt ränta motverkar låg inflation och ger stöd åt konjunkturen

Sverige har klarat sig väl i en turbulent omvärld

Finanskrisen – dramatiskt BNP-fall, följt av stark återhämtning i Sverige BNP-nivå Källor: OECD, SCB och RiksbankenAnm. Index 2007 kvartal 4 = 100.

Från finanskris till skuldkris i Europa Statsskuldens utveckling i olika länder Källa: IMF Anm. Offentlig bruttoskuld i procent av BNP. Streckad linje avser prognos från IMF.

Förbättringar från 1990-talet i Sverige Stark produktivitetstillväxt Reformering av finans- och penningpolitiken Stabila statsfinanser Låg och stabil inflation

Sveriges ekonomi står sig väl

Stark BNP-tillväxt BNP-tillväxt 2010 och 2011 i olika regioner och länder Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, IMF och SCB Anm. Årlig procentuell förändring.

Stort bytesbalansöverskott i Sverige Bytesbalans 2011 Källa: IMF Anm. Andel av BNP i procent.

Motståndskraftig svensk arbetsmarknad Arbetslöshet, procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och SCB

Låga kreditförluster i svenska banker Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Anm. Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, mars Streckad linje avser Riksbankens prognos i Finansiell stabilitetsrapport 2012:1.

Kronförstärkning på senare tid Handelsvägd växelkurs, TCW-index Källa: RiksbankenAnm. Index, = 100.

Perspektiv på penningpolitiken och inflationsmålet

Lägre och mer stabil inflation Inflationen i Sverige Anm. Årlig procentuell förändring av KPI. Källa: SCB

Inflationsmålet och inflationen i siffror Januari 1993: Inflationen ska vara 2 procent från och med 1995, mätt med KPI KPI-inflationen : 1,5 procent* KPIF-inflationen : 1,8 procent* Över hälften av avvikelsen från 2 procent i KPI- inflationen förklaras av trendmässigt sjunkande räntor *Mätt med ”realtidsdata”, alltså utan hänsyn till förändring i beräkning som genomfördes 2005

Förtroende för inflationsmålet Faktisk och förväntad inflation, procent Källor: SCB och TNS SIFO Prospera Anm. Inflation mätt med KPI. Förväntningar avser penningmarknadsaktörer.

Arbetslösheten avspeglar strukturella problem Arbetslöshet och produktionsgap, procent Källor: SCB och Riksbanken Anm. Produktionsgap enligt produktionsfunktionsmetoden.

Finanskrisen en påminnelse om riskerna på bostads- och kreditmarknaden Reala bostadspriser i olika länder Anm. Index, 1996 kvartal 1=100. Källa: Reuters EcoWin

Riksbanken har varnat för riskerna på bostadsmarknaden i Sverige Reala bostadspriser i olika länder Källa: Reuters EcoWin Anm. Index, 1996 kvartal 1=100.

Hushållens skulder måste noga bevakas Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt, procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i Finansiell stabilitetsrapport 2012:1.

Risker måste beaktas Risker på kredit- och bostadsmarknaden behöver beaktas i penningpolitiken Andra åtgärder: makrotillsynsverktyg, amorteringskrav, ökad bostadsutbud… Men få av dem finns på plats idag Försiktighetsprincipen har varit framgångsrik

Den aktuella penningpolitiken Sänkt ränta motverkar låg inflation och ger stöd åt konjunkturen

Svag utveckling i euroområdet BNP, årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

Tillväxten dämpas framöver BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Starkare krona Konkurrensvägd nominell växelkurs Anm. TCW-index, = 100. Källa: Riksbanken

Arbetsmarknaden hämmas av svag tillväxt Arbetslöshet Anm. Procent av arbetskraften, år, kvartalsvärden, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

Lägre inflationstryck Svagare tillväxt framöver God produktivitetsutveckling Starkare krona

Lägre reporänta… Anm. Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

…motverkar alltför låg inflation Inflation mätt med KPI och KPIF Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens upplåning ökar långsammare Utlåning till hushåll och företag Anm. Årlig procentuell förändring.Källa: SCB

Prognos, inte ett löfte Reporänta Anm. Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Sveriges ekonomi har klarat sig väl genom finans- och skuldkrisen Inflationsmålet ankare för penningpolitiken Sänkt ränta motverkar låg inflation och ger stöd åt konjunkturen