13 olika modeller för avtalsslutande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Juridiska aspekter vid ansökning om Tekes- och EU-finansiering Jari Vuorijoki, JL.
Advertisements

Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt.
PRIVATJURIDIK Köp och andra avtal (kapitel 8, sid )
Distributionsavtal Seminarium BRG
Skadeståndsrätt I och II
Lathund för inskrivningsärenden
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland
Avtalslagen.
Nu börjar ett nytt tema i år sju!
LAGAR OCH REGLER.
Spara kvittot! När du handlar en vara av ett företag/butik har du alltid rätt att få ett kvitto Kvittot kan vara bra att ha om du vill: - Kontrollera så.
Lagar och Regler Kap. 5.
FMN, MAJ BRA ATT VETA OM Budgivning vid försäljning av fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som förmedlas av fastighetsmäklare Vid köp av fastighet,
Vita Jobb Ett upphandlingsverktyg
Konferens och evenemang
Konsten att göra bra inköp
Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt.
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
Ren förmögenhetsskada (och annan förmögenhetsskada)
 AVTALS V A R A K T I G H E T • Bestämd tid
Byta ungdomar mellan kommuner- är det möjligt?. SJÄLVKLART!!!
Återställa skadelidandes ställning
Villkor oskäligt mht pris och övr omst
Avtalstolkning Främsta målet ”Falsa demonstratio non nocet”, jfr 34 & 35 §§ AvtL Gemensam partsvilja Egentlig tolkning a) Uttrycklig/underförstådd b)
Kvarnholmsförbindelsen
Beslut i Riksdagen Betänkande 2013/14:UbU6 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Regeringens proposition.
Legitimation för lärare och förskollärare - Förskolan
Svensk Kablageförening 6 maj Föreningens tjänster -Leveransbestämmelser -Kurs i Leveransbestämmelser -Underleverantörsbarometern -ELMIA Subcontractor-
Tolkning och tillämpning
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Inköpsrutiner.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ramavtal i offentlig upphandling Förbundsjurist Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting.
Inköpsbehov har uppstått
Avtalsrätt.
omniensen i monoteismen
Mårten Schultz, Juridicum, Stockholms universitet
Avslutning
Delegering av uppgifter
Mellanmansrätten – en introduktion Om fullmäktige och andra mellanmän.
Uppdragsavtalet Vem är part i uppdragsavtalet?
Avtalsrätt I och II.
EVELINA LINDBERG Beredningsjurist Haninge.
Välkommen till STs Villkorsavtalsutbildning
Krav på mäklare att vidarebefordra bud till uppdragsgivaren :5 Förutsättningar för spekulanter vid budgivning :5 Krav på mäklaren att.
Spara kvittot! När du handlar en vara av ett företag/butik har du alltid rätt att få ett kvitto. Erbjuder ett företag/butik inte ut kvitto riskerar man.
Stefan Larsson beredningsjurist Stockholm
Om Läkarmedverkan i Kommunerna
Diskrimineringslagen
Styckeindelning.
  FÖRPLIKTELSER Borgenär Gäldenär HUVUD BI POSITIVA NEGATIVA
Begrepp och fackuttryck
Central förmögenhetsrätt
Låg hyresnivå som utvärderingskriterium i markanvisning Erfarenheter Kerstin Enæus Bitr fastighetsdirektör Västerås invånare.
En översikt Jan-Åke Sandell 1.  Den viktiga lagen beträffande anställningsskydd är lag (1982:80) om anställningsskydd  Vissa grupper är undantagna från.
Förklaring avtalslagen
PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP KAPITEL 8 A VTA L OCH k ö p.
Att lämna anbud Ett bildspel om hur du lämnar anbud Information från Upphandlingsenheten.
BEFINTLIGA AVTAL VID REKONSTRUKTIONSBESLUTET 2 KAP. 20 § Lag om företagsrekonstruktion.
Fastighetsköp – 4 kap. JB (byte, gåva) Huvudsakligen två problemområden: –Regler om ingående av ett köp – formkrav samt möjligheter att ställa upp vissa.
Kontakt anbudsgivare- beställare under upphandlingstiden? ”Får man prata med varann? I så fall när och om vad?” Vad säger reglerna ? Hur hanterar man det.
En muntlig eller skriftlig överenskommelse
Avtalsrätt I Germaine Hillerström.
Bostadshyra och lokalhyra
Konsumententreprenader
Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året
Fastighetsköpet
Kommersiell hyresrätt II
Fordringsrätt I och II
Fel i fastighet
Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året
Presentationens avskrift:

13 olika modeller för avtalsslutande En översikt över några modeller för konsensualavtal, formalavtal och realavtal

Konsensualavtal (= avtal som inte kräver särskild form eller beteende; jmf ”konsensus”) 1: Anbud – rättidig och ren accept Grundfallet - den enkla lagmodellen. Innehåll: Anbudet (inkl. ev. referensklausuler) 2: Anbud – sen eller oren accept = avslag + nytt anbud – rättidig och ren accept 4 & 6 §§ 1 st AvtL. Innehåll: Ursprunglig accept (= nya anbudet) INNANFÖR LAGMODELLEN

Konsensualavtal forts. 3: Anbud – sen eller oren accept – passivitet 4 & 6 §§ 2 st AvtL. Försummad reklamation medför bundenhet 4: Anbud utan tidsgräns – accept på förfrågan eller efter tillsägelse 8 § 1 st AvtL Stående acceptfrist. Interpellationsrätt/realaccept Innehåll: Anbudet INNANFÖR LAGMODELLEN

Konsensualavtal forts. 5: Uppfordran till anbud – anbud –rättidig och ren accept eller passivitet 9 § AvtL. Tvådelad modell som kan ge upphov till passivitetsverkan Innehåll: Anbudet INNANFÖR LAGMODELLEN

Konsensualavtal forts. 6: Avtalad skriftform Avtal uppkommer först när båda parterna undertecknat avtalet. Underskrift kan återkallas tills motpart i god tro undertecknat. Integrationsklausuler förekommer. Innehåll: Avtalstexten. 7: Avtal mellan närvarande Lagmodellen helt övergiven. Ingen acceptfrist. Ex: Auktion. Bud – klubbslag Innehåll: Tillkomsthistoria UTANFÖR LAGMODELLEN

Konsensualavtal forts. 8: Anbud/oren accept – passivitet 8 § 2 st AvtL. Negativ avtalsbildning. Reklamationsplikt i vissa, främst lagreglerade fall. För avtalsverkan fordras att underlåtenheten att reklamera med fog kan uppfattas som ett samtycke. (Se 9 § AvtL, 5 § KommL, 18-20 §§ HaL) Vid sidan av lag kan särskilt partsbruk medföra bundenhet. Innehåll: Anbud/oren accept 9: Offert – order – orderbekräftelse Tredelad modell, vanlig i affärslivet. Bekräftelsen är ett villkor för bundenhet och motsvarar närmast en accept. Innehåll: Order (som vanligen innebär en hänvisning till offerten) UTANFÖR LAGMODELLEN

Konsensualavtal forts. 10: Stegvis låsning av förhandlingssituationer Avtal uppkommer del för del. Antingen föravtal, villkor för villkor, eller sektionsvis. Färdiga delar blir bindande. Innehåll: Tillkomsthistoria (letter of intent, protokoll etc). 11: Direkt avtalsgrundande rättsfakta Avtal uppkommer genom realhandlande (t ex. så att tillägnelse motsvarar en accept). Skillnaden mot 4 är att man här inte kan hålla fast vid något utbyte av viljeförklaringar. Handlandet utgör det utlösande momentet. Ex: Bussfärd. Parkering. Innehåll: Anbudet. UTANFÖR LAGMODELLEN

Formalavtal (= avtal som kräver särskild form för giltighet) 12: Formalavtal (Ex. fastighetsköp) Formkraven följer av lagtexten (ex: JB 4 kap) Anbud är inte ett anbud i AvtL:s mening, 1 § 3 st AvtL. Vanligt med utstakad förhandlingsordning (hyresförhandlingar eller kollektivavtalsförhandling) Underskrift kan återkallas tills motpart i god tro undertecknat avtalet. Innehåll: Avtalstexten.

Realavtal (= avtal som i princip kräver tradition för giltighet) Anbudet blir bindande först i och med att anbudslöftet realiseras. Numer sällsynt, dock fortfarande en förutsättning för bundenhet vid benefika avtal. Angående gåva, se 1 § GåvoL. Det samma gäller saklega (lån). Innehåll: Anbudet