SkolFam2 Norrköpings kommun

SkolFam2  Beviljat: våren 2011  Belopp: 3,9 miljoner kronor  Samverkande parter: social- och utbildningskontoret.  Syfte: främja familjehemsplacerade barns skolresultat.  Metod: psykologiska och pedagogiska kartläggningar med fokus på läs- och skrivförmåga samt matematik.  Mål: att barnen ska klara grundskolan med godkända betyg.  Återföringsperiod: år

Process  Psykolog och specialpedagog Test 1 Psykologiska och specialpedagogiska tester Test 2 Psykologiska och specialpedagogiska tester År 1År 2 Analyserar kartläggningens resultat Skapar en handlingsplan utifrån kartläggningen

Testinstrument  WISC-IV  Becks Ungdomsskalor  ABAS-II  SDQ  VAS  Läskedjor  DLS  Magnes matematikdiagnos

Mest förekommande insatser  Arbetsminnesträning  Algoritmräkning  Ordförråds- och ordförståelseträning  Läsförståelseträning  Rättstavning och att skriva med ”röd tråd”  Bevaka och diskutera aktuella händelser  Arbete med vardagsfärdigheter

Resultat Norrköping Urval: 21 stycken, 50 % flickor, 7-14 år

Resultat

Man kan säga att SkolFam hjälpt oss att bryta ett negativ mönster. – förälders röst Genom de olika testerna har vi i socialtjänsten fått en gedigen kunskap om barnens kapacitet på olika områden. Förut visste de inte hur de skulle jobba med mig.

Är insatsen SkolFam2 lönsam? – kort sikt ”Resultatet på kort sikt (5 år) var att besparingar i Socialförvaltningen i princip uppvägde kostnaderna för arbetsmodellen SkolFam.” Lars Bernfort, Martina Lundqvist, LiU.

Är insatsen SkolFam2 lönsam? – lång sikt

Slutsatser  På kort sikt visar en före- och efterjämförelse att barnens förmågor och prestationer i skolan förbättras efter att de erhållit SkolFam2-insatsen.  SkolFam2-gruppen hade en högre andel betyg som klassificerades som godkända jämfört med kontrollgruppen.  Under åren SkolFam2-insatsen tillhandahölls och åren efter erhöll Skolfam2-gruppen mindre resurser från Socialförvaltningen jämfört med barnen i kontrollgruppen.  SkolFam2-insatsen leder även på lång sikt till, utifrån att barnens betyg förbättras, att barnens möjlighet till fortsatt utbildning och därmed sysselsättning ökar.  Utbildningsnivå och sysselsättningsgrad påverkar risker för att barn ska hamna i kriminalitet, missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa.  De barn som erhållit insatsen förväntas i framtiden i genomsnitt kosta kronor mindre per barn och dessutom erhålla en genomsnittlig livskvalitetsvinst på 0,16 QALYs. Detta bör betraktas som en konservativ skattning.  SkolFam2-insatsen anses därmed utifrån ovan gjorda beräkningar, jämfört med att inte få någon insats alls, såväl livskvalitetshöjande som kostnadsbesparande, på såväl kort som lång sikt.