Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Så här jobbar vi på smaragden
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Wilma-anvisningar för lärarna
Vad innebär val av vårdenhet?
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Våra barns skolmiljö: Omfattar allt ifrån trafikmiljö till miljön i klassrummen. Det kan gälla alltifrån övergångsställen till hur stora elevgrupperna.
Mål och betygskriterier
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
NEUROPSYKIATRISK COACH
SET Social Emotionell Träning
Förskoleklassen på Södermalms skola
Planering.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Föräldramöte augusti 2014.
VÄLKOMNA! ELEVLEDDA UTVECKLINGSSAMTAL S:ta Gertruds skola, Sigtuna.
Hur arbetar vi och vad har vi gjort hittills?
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Den individuella utvecklingsplanen
Novus Opinion Föräldrar om skolan Första diagramrapport Arne Modig Viktor Wemminger.
Konsten att lyckas med sina studier
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Klubbar som stöd i undervisningen – ett skolledarperspektiv Vasa och Helsingfors
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
TIDSSCHEMA PROCESSER OCH ÅTGÄRDER UTVECKLANDE AV LÄRMILJÖER  I lärande utnyttjar man systematiskt autentiska miljöer och resurser – Det omkringliggande.
Inledning Initiativet till värdegrundsarbetet kommer från de tio medverkande idrotter i Göteborg som började diskutera möjligheten för barn att prova flera.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Det professionella samtalet Olikheter Skydda sigMotsättningar Lära Försvara sigKonflikter Tåla obehag en tid StängdÖppen Diskussion.
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Rektorsområdet 800 barn/elever mellan 1-16 år 150 vuxna Vi talar 42 språk 25% av eleverna bor sitt första år i Sverige.
Föräldraenkät Volgsjö skola
Läroplansträff fritidshem
Berga hem- och skola. Därför en hem- och skolaförening! En ideell och fristående förening som aktivt arbetar för samarbetet mellan föräldrar-skola-samhälle.
Välkomna till föräldramöte Skarpnäcksskolan år 5
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Välkomna till Edboskolan
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Varför läsa ett språk till i åk 8 och 9?
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
VÄNSKAP KÄNNER INGA GRÄNSER Som frivillig inom Röda Korset.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Välkommen till Hoplaxskolan!
Verksamhetsbeskrivning
Förväntningar.
Föräldramöte VT- 17 Välkomna!.
Presentationens avskrift:

Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola

Målsättningar för utvecklandet av skolornas klubbverksamhet  Mångsidig frititissysselsättning som stöder barnets utveckling  Att ge varje barn möjligheten att delta i åtminstone i en klubb under tiden i grundskolan.  Få med de barn som inte annars har möjlighet att delta i någon klubbverksamhet.  Att fördjupa/stärka samarbetet mellan hemmet och skolan

Varför samarbete med föräldrar?  Föräldrarna känner sina barn bäst och vet vilka klubbar som intresserar.  Föräldrarna känner till vilket klubbutbudet är i den egna kommunen.  Föräldrarnas intresse och enagemang smittar av sig på barnet.  Föräldrarna kan konkret stöda klubbverksamheten.  Ger möjlighet att diskutera fritidsysselsättningens betydelse för barnet.

Klubbverksamhetens betydelse för barnets och familjens välmående  Erbjuder samtliga barn möjligheten att delta i en fritidssysselsättning.  Erbjuder barnen möjligheten att lyckas och kunna saker.  Utvecklar de sociala färdigheterna.  Stärker kamratrelationer och erbjuder möjligheten att knyta nya kontakter.  Erbjuder variation i skoldagen.  Stärker motivationen och ökar trivseln i skolan.  Sänker tröskeln till att pröva på olika fritidsintressen.  Skolan är en trygg plats, ofta i närheten av hemmet.  Ger möjlighet till ett fritidsintresse som inte kräver ”fem dagar i veckan”  Ger familjerna mera gemensam tid om kvällarna.

Beslut som som styr samarbetet mellan hem och skola  Lagen och förordningen om den grundläggande utbildningen.  Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning och timfördelning i den grundläggande utbildningen.  Grunderna för morgon-och eftermiddagsverksamheten för skolelever  Den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren  Skolans årsplan

Utgångspunkter för samarbetet  Utgångspunkten för allt samarbetet ska vara positivt  Uppskattande dialog: lyssna, respekt, förtroende och ett gemensamt språk  Stadieövergångarna känsliga perioder  Samarbetet ger sig inte av sig själv-det behövs planering, utveckling och utvärdering.

Utvecklandet av samarbetet  Rektorn i nyckelposition  Förhållningsättet a och o  Defininera hur ni ser på samarbetet i er skola: Skapa en enhetlig linje/strategi.  Gemensamma spelregler.  Fostringsgemenskap  Som stöd:  Kvalitet i samarbetet mellan hemmet och skolan  Att mötas i samtal

God information är viktig  Information ska ges i tillräckligt god tid  Information ska nå föräldrarna (Gör den det?)  Är inspirerande och intresseväckande  Innehåller väsentlig information  Vem har ansvar för informationen i skolan?

Föräldrarna / Hem och Skola föreningarna i klubbverksamheten  Ta med föräldrarna i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av klubbverksamheten.  Stöder och uppmuntrar eleverna.  Deltar i kartläggningen av behovet av klubbar.  Delar med sig av sin egen kompetens.  Ordnar föräldrakvällar om betydelsen av vettig fritidverksamhet för barnen.  Ger respons år klubbledarna och skolan under läsåret och utvärderar i slutet av terminen.

Klubbverksamhet kan förebygga marginalisering  Skolans klubbverksamhet ger alla barn möjlighet att delta i klubbverksamhet  Erbjuder barnen erfarenheterav att lyckas.  Ger möjlighet till ett positivt samarbetet i ett ofta problemorienterat samarbete, stärker fostringsgemenskapen och föräldrarnas förhållande till skolan.

TACK…… och lycka till!