NUAK 2014: Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2014-09-22

Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Vad är utbildning bra för? För vem är utbildning bra? Familj av frågor som pockar på svar idag. Massutb - tråkigt ord, men det som avses är att ett mkt stort antal individer genomgår HE (återkommer i Mooc) - sedan länge men inom ramen för ett utb ideal - Humboldtideal - som inte tål att expandera till massutb. Temat – vem utbildar vi för? – blir därför ett annat sätt formulera en aktuell fråga. Det ligger nära den utredning jag leder.

Disposition Svensk högre utbildning 2014: fakta, karakteristika, trender Utmaningar Massutbildning – Humboldt Finansiering Output i fokus Kvalitet Dimensionering Tillgång o behov Högskolans mål; yrkesutbildning o bildning Det svenska dimensioneringssystemet Utredningen Högskolans utbildningsutbud

Universitet och högskolor Årsrapport 2014 (UKÄ Rapport 2014:7) 34 universitet o högskolor (+ 14 enskilda mindre) 75.700 anställda (60.200 helårspers.), varav 2/3 akademiker 414.000 reg studenter (-2%) [301.300 helårsstud (- 2 %)] varav 59 % kvinnor varav 90.400 nybörjare (-1%) varav 34.000 inresande studenter (-11 %) 19.100 forskarstudenter varav 48 % kvinnor varav 3.100 nybörjare (-20 %) varav 1.250 utl fo stud nybörjare ½ miljon individer i högskolan!

Högskolesektorns kostnad 74.1 miljarder kr (+ 2 miljarder kr) inkl studiemedel (11.1 miljard kr) 2.0 % av BNP

Karakteristika o trender 2014 Högskolan fortsatt mycket stor – trots viss minskning av studenter Svårare att komma in – färre nybörjare i högskolan Allt yngre studenter Allt mer programinriktat utbildningsutbud Prestationsgraden ökar något Allt fler examina Allt längre utbildningstid Mer välutbildade lärare Trots ökade forskningsresurser – färre nybörjare på forskarnivå! Högskolan alltmer forskningstung – balansen utbildning – forskning förändrad

345 500 registrerade studenter höstterminen 2013, varav 25 000 345 500 registrerade studenter höstterminen 2013, varav 25 000 inresande studenter (7 %) Figur 14. Registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå per hösttermin 1977–2013. Antalet studenter minskade med drygt 6 000 höstterminen 2013 jämfört med höstterminen 2012, men i ett längre perspektiv var antalet studenter fortsatt högt. Jämfört med hösten 2012 minskade inresande med 1300 och svenska studenter med 4800, varav drygt 4300 kvinnor. 273000 studenter på campus – samma nivå som 2012. Totalt 72600 studerade på distans (varav 57300 enbart distans). Totalt minskade antalet distansstudenter med 6000.

Fortsatt färre nybörjare i högskolan Figur 5. Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som inte tidigare studerat i svensk högskoleutbildning, 2002/03–2012/13. Läsåret 2012/13 fortsatte antalet högskolenybörjare att minska något, särskilt de svenska nybörjarna som nu är nere på samma antal som för tio år sedan. Däremot ökade de inresande nybörjarna efter den kraftiga nedgången 2011/12. Nedgången då var en följd av att studieavgifter infördes hösten 2011 för inresande studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. För tredje året i rad minskade antalet nybörjare i högskolan och uppgick 2012/13 till 90 400.

Markant föryngring av nybörjarna Figur 8. Andelen svenska högskolenybörjare i olika åldrar läsåren 1987/88–2012/13. Det har skett en markant föryngring av de svenska nybörjarna, framför allt under det senaste decenniet. Av nybörjarna 2012/13 var 61 procent högst 21 år, 27 procent 22–29 år och 12 procent minst 30 år gamla. Läsåret 2002/03 var motsvarande andelar 48, 29 respektive 24 procent.

Antal högskolenybörjare fördelade efter studieform – totalt, samt exklusive inresande studenter Från 2009/10 till 2012/13 har totala antalet nybörjare minskat för varje år, men utvecklingen av nybörjartalen har skilt sig åt mellan studieformerna. Under dessa år har antalet högskolenybörjare minskat med nära 20 procent på både fristående kurser och generella program, medan de minskat med 8 procent på yrkesexamensprogram. En större andel har alltså börjat på yrkesexamensprogram. Mönstret med att en större andel av nybörjarna studerar på program är tydligast för svenska nybörjare, vilket framgår då de inresande studenterna exkluderas. Läsåret 2012/13 var första gången sedan 2006/07 som det var fler högskolenybörjare (exklusive inresande studenter) som studerade på yrkesexamensprogram än på fristående kurser. Sammantaget studerar högskolenybörjarna numera i allt större utsträckning på program.

Prestationsgraden har upphört att sjunka – utom för fristående kurser på distans Läsåret 2010/11 fanns det drygt 310 000 helårsstudenter vid svenska universitet och högskolor och den genomsnittliga prestationsgraden för dessa studenter var 79 procent. Jämfört med helårsstudenterna läsåret innan var det en knapp ökning med 0,3 procentenheter. Därmed upphörde den tidigare trenden med sjunkande prestationsgrader som rått 2004/05–2009/10, då prestationsgraden sjönk från 81 till 79 procent. Kvinnor har i genomsnitt en högre prestationsgrad än män. Kvinnor 82 procent, vilket kan jämföras med 76 procent för männen. Prestationsgraden skiljer sig åt mellan olika studieformer. Studenter på program har i genomsnitt en högre prestationsgrad än studenter på fristående kurser. Läsåret 2010/11 var prestationsgraden 94 procent på konstnärliga program, 89 procent på yrkesexamensprogram och 82 procent på generella program. Det kan jämföras med 63 procent på fristående kurser. På fristående kurser på campus var prestationsgraden 70 procent, vilket kan jämföras med 50 procent på fristående kurser på distans. Det är också på fristående kurser på distans som prestationsgraden har sjunkit mest – med 6 procentenheter sedan läsåret 2004/05 och med 1,5 procentenhet det senaste läsåret.

Fler examina o allt längre utbildningstid i avlagda examina Figur 23. Sammanlagd utbildningstid i avlagda examina läsåren 2003/04–2011/12. Andelen utfärdade examina med en utbildningstid på fem år eller mer har ökat från 3 till 20 procent under perioden 2006/07–2012/13.

Sammantaget - den svenska högskolan 2014 Högskolan är mycket stor - den största statliga arbetsgivaren - o fortsatt växande Mer resurser än någonsin Mer efterfrågad än någonsin o har fortsatt högt förtroende men också Högre krav o fler utmaningar än någonsin!

Utmaning 1 Massuniversitet kontra Humboldt Hur kan ett humboldtideal skalas upp i en massutbildning? Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst Detta berör idag frågor som Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL Kvalitet – akademisk standard Diversifiering av utbildning o lärosäten Forskningsanknytning Den akademiska professionen Högskolans finansiering Statusförsämring Detta är akademikernas stora utmaning. I grunden balansen kvantitet – kvalitet.

Utmaning 2 Finansiering Högre utbildning ska förbli en massutbildning Svensk HE har 85 % offentlig finansiering Offentliga resurser kommer inte att tillföras för att motsvara de behov högre utbildning har Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar Diversifierad finansiering krävs! Från public good mot private good! Finansieringsfrågan är egentligen bara en delmängd av förra frågan – Humboldt kontra massutb

Utmaning 3 Output i fokus Kraven gäller både högskolan som organisation och högskolans verksamhet - utbildning och forskning Ökade krav på effektivitet, nytta, och ”value for money” Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll Resultatorienterade finansieringssystem Outsourcing av management (fastigheter, IT, administration, etc) Effektivitets- o nyttokrav svåra att förena med några av högskolans klassiska uppgifter – bildning, personlighetsutveckling. Hotas ”universitetets själ”? Detta har högskolans stödsystem märkt länge.

Utmaning 4 Utbildningens kvalitet Högskolan styrs fr a genom resurser och genom mål Utbildningens mål anges i högskolelag o högskoleförordning Resultatutvärdering av utbildning, dvs utvärdering av om examensmålen uppnås – är en del av hur högskolan idag styrs

Kvalitet – hur bedöma? Universitetskanslersämbetets utvärderingar redovisas i Resultatsök www.uka.se/utbildningskvalitet/resultatsok 1814 utbildningar utvärderade – c 80 % Bristande kvalitet: 263 14% Hög kvalitet: 1269 70% Mycket hög kvalitet: 282 16% Är detta rimligt eller orimligt?

Kvantitet - Vem utbildar vi för? Högkolans dimensioneringssystem – finns det? Vem är det bra för? Bra för alla – men vi har inte råd o alla vill inte! Dimensioneringsfrågan.

Vad är ”behovet” av högskoleutbildade? Hur många tillförs arbetsmarknaden idag? Hur många högskoleutbildade behöver svensk arbetsmarknad? Vilka riktvärden finns – i EU och i Sverige? Hur dimensioneras högre utbildning?

Examina o examinerade Figur 19. Antal utfärdade examina och examinerade individer läsåren 2003/04–2012/13. Examenstalen var rekordhöga läsåret 2012/13. Drygt 62 900 personer tog examen i högskolan och det utfärdades nästan 74 400 examina. Antalet examina överstiger antalet examinerade individer eftersom många studenter avlägger mer än en examen samma läsår.   Sett i ett längre perspektiv är det först på senare år som det har skett en kraftig ökning av antalet examina och examinerade. Under perioden 2004/05–2009/10 var volymen relativt stabil med drygt 50 000 examinerade och knappt 60 000 utfärdade examina varje läsår. Men mellan läsåren 2009/10 och 2010/11 ökade både antalet examinerade och antalet examina kraftigt och därefter har examenstalen legat kvar på en hög nivå. Ökningen beror huvudsakligen på att antalet nybörjare i högskolan ökade från slutet av 2000-talet och framåt. En annan förklaring är att det i och med 2007 års examensordning har blivit vanligare att avlägga examen på både grundnivå och avancerad nivå. Det är alltså många som fortsätter att studera och som tar ut ytterligare en examen efter att ha avlagt en examen på grundnivå.

Antalet generella examina fortsätter att öka medan yrkesexamina varierar Figur 21. Antal utfärdade generella examina, yrkesexamina och konstnärliga examina läsåren 2003/04–2012/13. Läsåret 2012/13 utfärdades det 42 900 generella examina, 30 500 yrkesexamina och drygt 900 konstnärliga examina. Antalet utfärdade examina ökade inom samtliga examenskategorier jämfört med läsåret innan. Kandidatexamina och masterexamina ökar – magisterexamina minskar Kandidatexamen är i särklass störst. De senaste tio åren har antalet utfärdade kandidatexamina mer än fördubblats, från 12 600 examina läsåret 2003/04 till 25 300 läsåret 2012/13. Sedan föregående läsår har antalet ökat med mer än 2 200 examina eller 10 procent. Masterexamina har ökat i omfattning varje år. Läsåret 2012/13 utfärdades det nästan 8 800 masterexamina, vilket är en ökning med 1 400 examina eller 19 procent sedan läsåret 2011/12. Läsåret 2012/13 minskade antalet magisterexamina för första gången sedan den infördes 2007 – med 5 procent – och uppgick till drygt 5 200 examina. En förklaring till minskningen är att antalet inresande studenter har minskat på magisterprogrammen och att det nu börjar märkas bland de examinerade.

Om examina Många studenter tar ej ut examen alls! Svenskt fenomen! Alltfler studenter tar ut mer än en examen – idag c 10.000 Bolognareformen – ny examensstruktur medför fler examina Antalet dubbelexamina har ökat Dubbelexamina 9.400 individer Trippelexamina 1.000 individer Generella examina är fler än yrkesexamina – trendbrott 2009/10! Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män – gäller alla typer av examina utom masterexamen

Alltså Totalt antal examina 74.400 Totalt antal examinerade individer 62.900 Totalt antal examinerade svenska individer 52.600 Totalt antal förstagångsexaminerade individer 44.400 – stabilt sedan 2006

Hur många behövs på arbetsmarknaden? Det är svårt att göra prognoser Arbetsmarknaden är inte stabil Kompetenskraven ökar kontinuerligt Tillfälliga konjunkturer påverkar Globaliserad arbetsmarknad försvårar Studenter skapar nya arbetsområden 

EU - ”Moderniseringsagendan” Modernisering av högre utbildning [COM (2011) 567 final] Fler ungdomar ska ha avslutat högre utbildning o fler forskare behövs Fram till 2020 kommer 35 % av arbetstillfällena i EU att kräva högre kvalifikationer men endast 26 % av arbetskraften har för närvarande avslutad högre utbildning.

Sveriges nationella mål inom Europa 2020-agendan 40 – 45 % av den yngre generationen (30-34 åringar) ska ha avslutad högre utbildning Ungefär som Danmark, Finland, BeNeLux, Tyskland, Polen, Spanien men lägre än Frankrike 50%, Irland 60 % Idag har 42 % av 25 – 34 åringar i Sverige högskoleutbildning

Högskolan har flera mål Arbetsmarknadsförberedelse, sysselsättning, anställningsbarhet, användbarhet, nytta men också Bildning, samhällsmedborgarkompetens, fritt kunskapssökande, personlighetsutveckling, kritiskt tänkande, skapa sammanhang Alla kompetenser behövs – är nyttiga - och omfattas av Högskolelagens krav HL är eg mer träffande för ”bildningsmål” än yrkesutbildningsmål!

Studentens val Lärosätenas dimensionering är starkt beroende av studentens val Studenter förutsättes vara rationella och välinformerade individer som väljer utbildning med hänsyn till den förväntade arbetsmarknadens behov. Studieinformation och –vägledning del av systemet Högskolesektorns erfarenheter stödjer idén att studenter är bättre framtidsspanare än högskolor, näringslivsorganisationer och prognosinstitut

Det svenska ”dimensioneringssystemet” Sverige saknar nationell dimensionering av högre utbildning Dock dimensioneras utbildning som är dyr och starkt eftersökt av ”taket” till ersättning och tillgång till praktikplatser Sveriges dimensioneringssystem - en balansakt mellan individens önskemål och samhällets behov där det ytterst är den enskilda individen som har beslutsmakten

Från centralstyrning till lärosätesstyrning H 77 – högskoleutbildning som social ingenjörskonst – fem yrkesutbildningssektorer - central styrning av dimensioneringen vid varje lärosäte ”Frihetsreformen” 1993 – centralstyrningen upphävs – statsmakterna anger examensmål för ett fåtal samhällsvitala examina – även denna styrning försvann efterhand Idag – lärosätena har ansvar för att dimensionera utbildning ”Systemkunskapen” om det nationella utbildningsutbudet har urholkats

Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren,

U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,

U 2014:09  3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.

U 2014:09 Utredaren ska också beskriva utvecklingen och föreslå åtgärder inom bl.a. följande specifika områden: sommarkurser och distansutbildning öppen nätbaserad utbildning vissa examensfrågor, och användning av ersättningsbelopp för utbildning.

Vilket betyder att Jag ber att få återkomma till NUAK efter 15 okt 2015! Tack för uppmärksamheten!