”Den praktiskt kloke socialarbetaren” -om pedagogiskt förhållningssätt BRÅ-eftermiddag

Ungdomar och vändpunktsprocesser PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå Stig-Arne.Berglund@socw.umu.se Forskningsområden: Ungdomar och vändpunktsprocesser 15-20 år Val av livsstil 1998– unga i tvångsvård Steget 2001 –unga i öppenvård YAR 2003-2007 unga kriminella Vilja 2007 unga i marginalen/arbetslösa Game time BBK 2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) Spektrum 2010-12 unga med diagnos/familjer NPS, AD/HD Vändpunksprocesser 2012 –de goda exemplen/de som lyckats riktigt bra Unga 13 år efter öppenvård (steget) 2014-15 Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser

Vändpunkter och vändpunktsprocesser Spontanläkning och skyddsänglar Vad betyder social insatser i sammanhanget? Vad i den sociala insatsen har betydelse Vad får betydelse på längre sikt?

Livet är ett flöde….det rullar på vad beror av vad?

Mina funderingar om livets flöde: Vilka spår vill ni lämna efter er? Vad gjorde de/hur var de människor som lämnade positiva spår hos er? Människor som lockat fram sidor som ni idag är stolta över

Handlag, tonfall ….och professionalitet Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll…

De sociala sammanhangen är den starkaste skyddssfaktorn Resiliens växer ur förbättrade sociala miljöer och goda skäl M Rutter (Isle of Wight) minst en kontinuerlig positiv relation och möjligheterna att utveckla sina färdigheter

Recilience (resiliens) Individers sätt att (på ett tillfredsställande sätt) hantera och bemästra svåra odds och risk

Studier om resiliens och långsiktiga förändringsprocesser Kauai-studien 700 individer i 40 år Isle of whight-studien 2300/571 barn från11år till 50 år Mellanvästernstudien 676 utsatta för misshandel och övergrepp – 30 år senare Bostonstudien 1000 unga kriminella från 7 -70 år

Personliga förhållningssätt smittar ”Den praktiskt kloke socialarbetaren” förhållningssätt när det är som bäst: anknytning, relationsarbete och pedagogik i vid uppmärksamhetsproblem och stress Personliga förhållningssätt smittar

Det finns många bra metoder! Bemötandet och förhållningssättet är avgörande för framgångsrika metoder - människor är subjektiva!

Vardagstankar om bemötande och socialpedagogik Nån får en att göra det man egentligen kan – allting finns, motivation kommer först Relationen i bemötandet har en avgörande inverkan på utfallet De som hittar sina färdigheter och sin naturliga plats klarar sig bäst Människor växer genom självkänsla och självförtroende -därför är det sociala och det pedagogiska så viktigt

Allmänt om vad som fungerar/inte fungerar Social intervention är alltid bättre än straff Avskräcka, skrämma – fungerar dåligt Hemmaplan är att föredra om det går Systemiskt och genustänkande viktigt kombineras med färdighetsträning höjer Kombinationer, multimodala bättre Helhet, familje- och beteendefokuserade bättre …men personligt förhållningssätt och motivationsarbete kommer först

Vändpunktsprocesser - teorier om uppbrott och förändring (Helen Fuchs Ebaugh) De första tvivlen, funderingarna… Sökandet, prövandet av alternativa vägar Konstruerar en eller flera vändpunkter Den långa vägen tillbaka, hitta nya roller, sätt att hantera livet

Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början: Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Göra sig själv begriplig utåt och inåt Utveckla självbilder som markerar förändring … en efterhandskonstruktion med bäring mot framtiden… eller ett symboliskt slut som markerar en ny början

Nyckelfaktorer i bemötandet och för att skapa en samarbetsallians Personligt /medmänskligt/obyråkratiskt Socialt och miljömässigt sammanhang, rimligt, normalt och vettigt Spelrum för (o)väntade händelser, vändpunkter och möjligheter till att bearbeta sin berättelse Dvs trygg bas, anknytning och utforskningsutrymme

Hur kan det komma sig att så många idag svarar mot de kriterier vi har för uppmärksamhetsproblem? Om vi tänker på det aktuella läget…

Snabbfakta ADHD: Den vanligaste diagnosen för pojkar. Antal utredda barn ökade 27 % 2013 74 500 har diagnosen 2013. Var 26:e pojke medicineras. Antalet människor men diagnosen har tredubblats på 4 år och vården klarar inte trycket Antalet barn med diagnoser är starkt överrepresenterade hos ensamstående föräldrar och de med försörjningsstöd dubbelt så vanlig för barn födda sent på året Medicinering med amfetaminliknande prep ökat 300% 2006-11 . 3,3 % av pojkarna (1,3 fl) av 10-17åringar (2012) medicinerar. Vuxna 4700 till 32000 (2006-12) 60 000 svenskar äter amfetaminliknande medicin idag. Sverige leder ligan för vuxna användare Vanliga förklaringar är: Ärftlighet, hjärnskada, gener….. men också för lite motion, sömn, kost, bakterier, bekämpningsmedel, förlossningsskador, för tidigt födda

Avgör bilden av mig själv hur jag mår? Samhällsförändringar, inte minst på skolans område ställer allt högre krav på barnens koncentrationsförmåga, impulskontroll och aktivitetsgrad.

Neuropsykiatriska möjligheter – praktiska förhållningssätt Flytta fokus från abstrakta arenor till konkreta Dra ner tempo och intryck Få koll på triggersituationer För vardagsstöd se: www.pedagogisktperspektiv.se

Plåt är konkret

Om inställning…. Förbli lugn, optimistisk och obevekligt envis även om oddsen är emot dig! Det är viktigt att du smittar av dig med din attityd till livet (även om du inte alltid räcker till)

Koncentration är en mognadsfråga

Professionalitet: pendling mellan närhet och distans Känslomässig uppmärksamhet i tonfall och handlag samt en socialpedagogisk strategi för arbetet Upplevelsen av inspirationen och hopp är avgörande för att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma

Personliga förhållningssätt och professionella färdigheter ….skapa och utveckla kontakt – småsnackets lovsång ….kunna bjuda på sig själv på ett personligt sätt ….kunna erbjuda fasta strukturer men ändå vara flexibel …vara lyhörd för de sociala sammanhangen

…vara uthållig, envis och kunna tåla provokationer …ha humor och smitta med gott humör …ha och visa engagemang i det som görs …utvecklar ständigt sin självkännedom

Barn letar alltid info om att de är omtyckta och behövda! Jmf resilienceforskning

Stora svårigheter i kulturen om barn inte knyter an på ett bra sätt De söker sig inte till viktiga människor, kan inte läsa flockkoderna, lättdistraherade, överstimulerade Avskärmar känslor, dämpad sinnesapparat. Hjärnan försvarar sårbarheten, skärmar av, distraherar sig själv….gör sig socialt handikappad

Hur hjälpa barn göra mognad? Alltid arbeta med anknytning, fånga uppmärksamhet – få igång anknytningsritualer Minska stimuli i miljön Mjuka upp försvaren, tona ner hoten Finns inga mediciner för mognad (offerspel) Anknytning är en trygg bas för mognad och sköld mot risk Undvik skammen språk, ultimatum, bestraffning, kontrakt, nannys, time out- oftast motsatt effekt Jobba med kroppsuppfattning, kreativa metoder , hitta styrkor, ge beröm, undvik separationer…säg alltid ser fram mot nästa gång.. Blandade känslor är bra

Vem får diagnosen ADHD

Speciella svårigheter Agerar annorlunda Svårt att förstå hur andra tänker Svårigheter att kommunicera Svårt att hantera samarbete och förändringar Provocerande asocial Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning

Speciella talanger är bra på arbete som kräver fokus på detaljer bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst Perfektionism t ex i bokföring Bra problemlösare

Avslutningsvis… är jag smittad av gott läkkött… Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv Tack för mig stig-arne.berglund@socw.umu.se Ni får gärna höra av er på:

uppmaning Hur kan ni ytterligare medverka till att hjälpa unga att skapa positiva självbilder. Vilka intryck vill ni lämna efter er. Hur kan ni skapa naturliga sammanhang som motverkar problemtänkande och negativ grupptillhörighet?