Omhändertagna barns delaktighet i sitt eget liv 5.11.2014 Vaasa.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Nulägesanalys genom frågor

Föräldrautbildning Schysst på nätet
UNGA OCH NÄTET Hur kan vi vuxna, på ett bra sett,
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Barnanpassad utredning
Bedöma kroniskt tillstånd
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Metodstöd.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Att skriva en argumenterande text
Familjehem och föräldraskap
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
Mål och betygskriterier
Skolklimat i Ekerö skolor Trender Inflytande och delaktighet.
Må bra på jobbet.
HÖRA LÄSA MÅL KURS C SKRIVA PRATA.
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Konsten att leda sig själv
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Klok filosofi.
K ALLE K ARLSSON IUP vt J AG GÅR I SKOLAN FÖR ATT …
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Föräldrainflytande. 1. Anser du att det finns ett fungerande samarbete mellan förskola och hem på ditt/dina barns avdelning?
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
- Forældre coaching v/ Allan Scherfig. Stress Glädje Mentale færdigheder Flow -ängslig -fruktan -ledsen -frustreret -arg -tvivel - bra nog (identitet)
Ajattelee ja tuntee? Näkee? Sanoo ja tekee? Kuulee? KipupisteetOnnistumiset Tänker och känner? Hör?Ser? Säger och gör? SvårigheterFramgångar.
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Ta ställning och handla!
Föräldramöte Ht
Antal brukare:7 personer - 5 män - 2 kvinnor (Medelålder 35 år / Diagnoser: Autist / Autistiska drag) Personal styrka: Enhetsledare Vårdare i heltid 4.
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Tillvägagångssätt 1-sidig enkät
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
TÄNK TILL VÄRDEGRUNDSMATERIAL 2014.
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Skolmiljö inflytande, stöd från lärare, mobbingförebyggande Skoljämförelser, 2012 (Ekebyhovsskolan åk 7, finns inte representerade. Ej heller Birkaskolan.
Livskarriär Din väg mot ett arbete som kommer att göra dig lycklig.
Hur man lär sig saker på bästa sätt!
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Undvik intervjumissarna
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Nonviolent Communication
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Stockholmsenkäten, 2012 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
Integritet läroplansanalys.
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Omhändertagna barns delaktighet i sitt eget liv Vaasa

Delaktighetens många olika ansikten Delaktighet i placeringsprocessen –Kokemuksesta voimaa projektet Delaktighet i vardagen Delaktighet på dokumentationsnivå Delaktighet i samarbete med föräldrar Delaktighet då barnet inte vill Hur skall jag jobba för att möjliggöra delaktighet i svåra situationer?

Kokemuksesta voimaa De statliga skolhemmens landsomfattande utvecklingsprojekt

Kokemuksesta voimaa Kokemuksesta voimaa –ett projekt där man strävar till att landsomfattande utveckla barnskyddsarbetet på basen av den erfarenhet som f.d. placerade barn har Vikten ligger på delaktighet, att de som varit placerade har stor kunskap och viktig information om processen som kan utnyttjas till att utveckla barnskyddsarbetet i sin helhet

Kokemusasiantuntija gruppen för fram följande saker angående placerings processen :

”Tulin koulukotiin tutustumaan ja sinne mut jätettiin, vieraiden ihmisten keskelle, vieraaseen paikkaan. Alko helvetillinen sopeutuminen...” ”sain hyvissä ajoin tietää minne olen menossa ja pääsin rauhassa tutustumaan jokaiseen opettajaan, jokaiseen työntekijään ja muutama nuori oli ovella ottamassa vastaan” ”ei mitää sosiaali- diibadaabaa”

FÖRE FLYTTEN -En planerad placering är ett måste! -> barnet får inte luras till enheten med löften om att det enbart är ett besök -Föräldrarnas stöd är viktigt! Kontakt till den nya placeringsplatsen bör hållas i god tid före flytten, såväl barnet som föräldern och/eller egenvårdaren bör hålla kontakt till de nya vårdarna

Ge klar och tydlig info åt alla parter om placeringsorsakerna samt målen Infopaket hem redan före placeringen Barnet skall ges möjlighet att bekanta sig med sitt nya rum, hör också på barnets förväntningar angående de första dagarna Besök placeringsstället med barnet, föräldrar och närstående (t.o.m. vänner) samt egenvårdare och soc.arb. Håll fast vid överenskommelser -> tidigställ inte överenskommelser ”i smyg”!!

FLYTTDAGEN ”Pelottaa ja on orpo olo... Olo ei parane siitä, että kerrotaan järjestysääntöjä...”

Ingen ”regel-info” direkt, man bör diskutera saker i positiv anda och lyfta fram det goda Ge utrymme och egen tid, samtidigt som egenvårdaren skall stödja och vara med så att de första dagarna känns trygga Gruppbildningen stöds och egenvårdaren skall vara med de första dagarna Ge möjlighet att påverka valet av egenvårdare så att man till en början namngett flera, och den unga har möjlighet att välja

DE FÖRSTA DAGARNA Viktigt att man får hålla kontakt till föräldrar och släktingar från dag 1 Ungdomarna anser att man inte borde tillåta kontakt till kompisarna under de första veckorna, kanske t.o.m. Första månaden (!) Viktigt att komma överens om första hempermissionen direkt i början! ”Makasin sängyssä ja itkin ja pelkäsin et en ikinä pääse täältä hengissä pois...”

Ge tid för att inreda det egna rummet och göra det personligt Beroende på den ungas egna önskemål: ge tid och utrymme men samtidigt försöka få den unga att ta del av rutinerna så snabbt som möjligt Trygga den ungas hobbyn ifall att sådana redan finns

”aikuiset ei osaa ottaa nuoria vastaan... Ne ajattelee et se kuitenkaan ymmärrä... Ja ansaitset tätä kun olet tehnyt noin...”

Delaktighet i vardagen Varför är det ibland svårt att göra barnet delaktigt?

Vi vuxna vill ofta tro att vi tagit med barnet i olika processer – i verkligheten kanske barnet inte alls känner att hon är involverad och insatt i vad som händer runt omkring Vuxna är ofta rädda för att möta barnets ilska, man vill undvika konflikt -> oklarhet i kommunikationen, talar ”med fina ord” istället för att komma ner på barnets nivå

Att vara delaktig i vardagen är småsaker men de är de som gör skillnaden för barnet! Barnet bör alltid få vara med och bestämma saker som berör det egna livet –åldersadekvat! Viktigt att vuxna lyfter fram de saker som barnet KAN bestämma och understryker att här gör barnet ett beslut själv

Delaktighet på dokumentations nivå Den dokumentation som görs angående barnet

All den dokumentation som barnskyddsanstalter gör skall delas med barnet -> de vuxna behöver formulera sig så att texten är uppbyggande! Barnet behöver också lära sig att acceptera det negativa och behöver ha möjlighet att gå igenom det med en trygg vuxen Viktigt att barnet vet vad de vuxna omkring henne tänker – svårt att ändra på sitt beteende om man inte vet om vad som skrivs och vad de vuxna anser!

Delaktiget i samarbete med föräldrarna

-Samarbete med föräldrar är mycket viktigt för att placeringen skall lyckas -Viktigt att personal också här vågar vara öppna – tala om de rätta sakerna med de rätta orden med föräldrarna! -Lyft alltid fram det som är bra i familjen och i relationen mellan barn - förälder -> det finns ALLTID något bra att lyfta fram! -Viktigt att föräldrarna tar del av all dokumentation, deltar i möten och får uppleva att inget ”sker bakom ryggen”

Barnskyddsanstalten skall inte tävla om föräldraskapet – ha respekt för föräldraskapet och lyft ofta fram det i det sätt du pratar Diskutera, ifrågasätt och våga ta upp också känsliga ämnen med föräldrar –uppmuntra dem till att göra likadant med den personal som jobbar med barnet! Alla föräldrar kan lära sig att samarbeta, de anställda måste bara lära sig att tala det språk som föräldrarna förstår och kan relatera till

Var personlig, utan att vara privat, i din kontakt till föräldrarna – det skapar förtroende!

Delaktighet då barnet inte vill

Ser det bekant ut? Kaos Sociala bekymmer, svårigheter med att skaffa/hålla vänner Bekymmer i skolan Sexuelt utnyttjande Svåra beteendestörningar Misshandel Inga erfarenheter av normalt familje liv Brist på förtroende Aggressivitet Missbruksproblem Stress och trauma Mentala problem ADHD

Svårigheterna med delaktighet i just barnskyddsarbete Man jobbar med människor som blivit besvikna i sina relationer till myndigheter Familjen och barnet har upplevelser av att tidigare inte kunnat bli hjälpta Barnets och föräldrarnas egna livstrauman kommer fram i olika former Barnet har en upplevelse av att deras åsikter inte tas i beaktande –”det ändrar ändå inget”

Locka barnet till delaktighet! -Tålamod, trygga relationer samt att delaktighet hålls fram som ett värde i sig, är en förutsättning för att delaktighet skall väckas! -Livsglädje föder behov av att vara delaktig

Hur skall jag jobba för att möjliggöra delaktighet i svåra situationer?

Relationer kräver tid! Stöd det positiva! Humor hjälper till i många situationer! Var äkta! Ge inte upp!

Delaktighet skapas i relationer, mellan människor! Det krävs mod, växelverkan och livsglädje för att skapa delaktighet!!

Kokemuksesta voimaa-experternas hälsningar: Vuxna på barnskyddsinstitutioner skall vara personer som har båda fötterna på marken Tvinga inte att prata men var närvarande och tillgänglig! Var trygg, var dig själv! Ta barnets personlighet i beaktande och var individuell Prata ärligt, också i situationer där inga rätta svar finns!

Ge positiv feedback och belöna gott uppförande Tyck om ditt arbete –det märks om du inte gör det! GE TID!!

”Ensin opiskellaan ammattilaiseksi, sitten opitaan pois siitä –ihmiseksi!” Lassi Pruuki