ÅSUB behöver sina användare ÅSUB behöver sina användare ÅSUB-dagen 2012 Bjarne Lindström.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Uppdrag om myndighetssamverkan inom kompetensförsörjningsområdet
Vuxenutbildningen Definition
Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
Kraven på kunskaper i finska i det åländska arbetslivet
Samhällsekonomi 2.
Staten och det civila samhällets organisationer
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
© Luckan r.f BAKGRUND i Svenska teatern, Luckan myntades … behov av fysisk plats för det finlandssvenska … info om Svenskfinland.
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
Ett regionalt kriskompetenscentrum med människan i centrum.
Regionalt kompetensforum Utmaningen. Regionalt Kompetensforum Syfte Regionalt kompetensforum ska verka för att säkerställa kompetensförsörjningen i regionen.
Sveriges Konsumenter •Sveriges enda konsumentorganisation •Äger Råd & Rön •Driver konsumentrådgivning •Fyller 20 år under 2012 •Representerar Sverige nationellt.
KOMMUNKOMPASSEN - vad är det?
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Att arbeta praktiskt.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Särdrag i internationell politik
Interreg Sverige-Norge kvadratkilometer Yta som halva Sverige eller 2/3 av Norge Det berör 3 miljoner människor.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
1 Forskning & Utveckling Hannie Lundgren EU-plattformsmöte 29 april.
Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten Skellefteå 23 oktober 2012.
Aktuella frågor på EU-nivå
Internationell Ekonomi
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Hur många människor bor det i EU:s medlemsländer? miljoner miljoner miljoner miljoner.
Regional tillväxtpolitik Utgångspunkter: - Nationell strategi - Politisk plattform - Regionalt Utvecklingsprogram Nyckelord –Ekonomisk tillväxt / hållbar.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
IEE2 - Utlysning för 2011 Cecilia Thapper Energikontoret Skåne Malmö
De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november.
Botnia-Atlantica Universiteten och det gränsöverskridande samarbetet Umeå maj 2008 Universiteten och det gränsöverskridande samarbetet Umeå
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
KOMPETENSFÖRSÖRJNING!
Gränsöverskridande samarbete och mervärde i nordiska regioner Regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Västerbotten 26 oktober 2012 Lisa Hörnström – Lise.
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
Utbildningsstudien 2013: resultatredovisning. Allmänt om studien På uppdrag av LR (hösten 2012) Baserar sig på samma metod som ESF-finansierade projektet.
I 80 kommuner finns någon form av lokal paraplyorganisation
Vi blir Region Jönköpings län
Skibotn Päivi Koivupalo GRÄNSLÖST Rådgivning – vägledning –
19 april april 2006 Hållbarhetsrådet 1/ bildades Hållbarhetsrådet Tillhör Boverket, med eget Råd som beslutar om.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Västervik Företagandet i Västervik skall vara Enkelt-Roligt-Lönsamt Roger Psajd 2010.
Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling Frukostmöte: Valspecial! Regionutveckling mot en hållbar utveckling.
Åland åldras Utmaningar och möjligheter Kenth Häggblom Katarina Fellman 23 november 2012.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Den nationella kulturpolitiken - samspel mellan stat, regioner och kommuner Calle Nathanson.
Budget för landskapet Åland år Global ekonomi Världsekonomin återhämtar sig i rask takt –tyngdpunkt i länder stadda i utveckling, t.ex.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
04/20041 Nordplus Sprog Programmet för det nordiska språksammarbetet inom NMR.
”Blod, möda, tårar och svett” – en diskussion om global konkurrens och ödesfrågor i tillväxtpolitiken.
Entreprenörsregionen AB Divisioner: Värdegrund? Vad står vi för? FlowPower Vårt erbjudande? Vad är varumärket laddat med? Service- och tjänsteavdelning.
FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Hållbart företagande i Arktis Mikael Anzén Ordförande i Arktiska rådets arbetsgrupp för hållbar utveckling (SDWG) 1.
Faktaomek BNP i Sverige och OECD Källa: OECD, SCB och Svenskt Näringsliv.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Varför behövs KOBRA? Framtidens kompetensförsörjning är en gemensam stor utmaning för Sverige, Norge och Danmark. Arbetsmarknaden förändras allt snabbare.
Utbildningsutredningen
PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER
Landsbygdskommittén.
Agenda 2030 för hållbar utveckling
Historik Bildades 1992 Från 9 till 26 organisationer Ökat erkännande
Resurser och genomförare!
Presentationens avskrift:

ÅSUB behöver sina användare ÅSUB behöver sina användare ÅSUB-dagen 2012 Bjarne Lindström

Avslutande ord om betydelsen av ÅSUBs användare VilkaVilka är ÅSUBs användare? kunskapVilken kunskap efterfrågar de? VarförVarför behöver ÅSUB sina användare?

Vilka är ÅSUBs åländska användare?  Regeringen med centralförvaltning, externa myndigheter, sakkunnigorgan och arbetsgrupper, Lagtingets ledamöter och utskott Finansavdelningen, näringsavdelningen, kansliavdelningen, social- och miljöavdelningen, utbildnings- och kulturavdelningen, trafikavdelningen, lagberedningen, Ålandskontoren i H:fors och Sthlm, ÅHS, olika Lagtingsutskott, tillväxtrådet, sakkunnigorganför sjöfartsnäringen m fl  Den kommunala sektorn och dess organ T ex skoldistrikten, Kommunförbundet, Mariehamns stad och övriga kommuner  Branschorganisationer, det privata näringslivet T ex Ålands Näringsliv, Företagarföreningen, Visit Åland, PAF, bankerna plus en del andra företag  Media, den bredare allmänheten, föreningar och personer med olika specialintressen Radion och tidningarna, företrädare för föreningslivet och privatpersoner

Vem efterfrågar våra produkter utanför Åland?  Internationella media och utåtriktad info om Åland T ex Svenska generalkonsulatet, The International Yearbook, Helsingin Sanomat, bl a SvD och diverse annan internationell press  Myndigheter och organisationer utanför Åland T ex Statistikcentralen, Nordiska Ministerrådet, FN’s statistical division, EU-kommissionen, Eurostat, Nordic Retail Group, diverse EU-projekt såsom Interreg och liknande  Forskningsfinansierade organ och institutioner T ex Nordregio, Helsingfors Universitet/Ruralia, Statens ekonomiska forskningscentral, Norges Forskningsråd, Världsbanken

Vilken kunskap efterfrågas? faktafrågor  Exempel på faktafrågor som ÅSUB förväntas ha svaren på öarinnevånare namnenkommunerna ungdomenålänningarnanäringslivet företagennäringsstödenpriserna offentliga sektorn könengenomsnittshushållet bidragen BNP/capitahandel Miljöbelastande nederbörd Hur många öar har Åland? Hur många innevånare har Åland? Vad är de vanligaste namnen? Hur stora är kommunerna? Vilka flyttar till Åland? Var studerar ungdomen? Vad lever ålänningarna på? Hur ser näringslivet ut? Hur många och stora är företagen? Hur stora är näringsstöden? Hur har priserna utvecklats? Hur stor är den offentliga sektorn? Vad kostar kommunernas service? Inkomstfördelningen mellan könen? Hur högt belånat är genomsnittshushållet? Hur ser de sociala bidragen ut? Ålands BNP/capita jämfört med andra länder och regioner? Ålands handel med omvärlden? Miljöbelastande utsläpp? Hur mycket nederbörd brukar Åland få? beslutsunderlag  Exempel på beslutsunderlag som ÅSUB förväntas kunna leverera Konjunkturprognoser utbildningsbehovet, branschutveckling och investeringsmönstersjöfartens ekonomiska betydelseskattekraft, analyser av den demografiska utvecklingen utvärderingar av EU-programenkätundersökningar fritidsvanor offentliga servicen Konjunktur- och arbetsmarknadsöversikter, prognoser över det framtida utbildningsbehovet, arbetslöshets- och prisstatistik, analyser av branschutveckling och investeringsmönster, nyföretagandet, sjöfartens ekonomiska betydelse, kommunernas skattekraft, befolkningsprognoser och analyser av den demografiska utvecklingen och flyttningsrörelsen, utvärderingar av EU-program, partisympatiundersökningar, enkätundersökningar av ålänningarnas konsumtion, fritidsvanor och syn på den offentliga servicen forskningsinriktade aktiviteter  Exempel på forskningsinriktade aktiviteter där ÅSUBs kompetens efterfrågas Makroekonomiska effektanalyser scenariostudier transportinfrastrukturenutvärderingar av EU-program nationella forskningsrådnordiska samarbetsprogram tillväxtfrämjande åtgärder nordiska jämförande analyser internationella forskarseminarier statistikkonferenser Makroekonomiska effektanalyser av klimatpolitik och ändrade EU-regler, modellbaserade scenariostudier av utvecklingsekonomier, analyser av transportinfrastrukturen i Östersjöregionen, utvärderingar av EU-program utanför Åland, bedömning av ansökningar till nationella forskningsråd, produktion av nordiska samarbetsprogram, forskning om tillväxtfrämjande åtgärder och den regionala nivåns roll, nordiska jämförande analyser, föreläsningar och presentationer på internationella forskarseminarier och statistikkonferenser

ÅSUB behöver sina användare! Samspelet med ÅSUBs många och krävande användare är avgörande för: Vår samhällsrelevans Vår samhällsrelevans Anpassning av våra produkter till kunskapsbehovet ute i samhället  Våra sakkunskaper Aktuell samhällsutvecklingen inom olika sak- och politikområden  Vår kompetensutveckling Nya utmaningar och krav från beställarna  Vår effektivitet Beställarnas budgetrestriktioner, anbudskonkurrens  Våra finansiella resurser Den viktiga balansen mellan fast budget och projektfinansiering  Vår arbetsmotivation Aktiva användare som efterfrågar våra kunskaper och produkter avgörande för arbetsmotivationen och arbetsglädjen inom ÅSUB