Slovenien - Ljubljana 2006

Fakta om Slovenien Statsskick: Republik med en statschef som väljs vart femte år. Nuvarande president heter Janez Drnovsek. Slovenien blev medlem av EU 2004. Invånarantal: 2 miljoner (2000). Språk: Slovenska Religion: romersk-katolsk kristendom(84%) Huvudstad: Ljubljana Valuta: Tolar, Euro from 1 januari 2007.

Slovenien tillhörde under många år monarkin Österrike – Ungern Slovenien tillhörde under många år monarkin Österrike – Ungern. Efter första världskriget ingick Slovenien i ett kungadöme tillsammans med Serbien och Kroatien, vilket efter 1926 blev känt som Jugoslavien. År 1945 återbildades Jugoslavien som en socialistisk förbundsrepublik. 1991, efter tio dagar av krig, var Slovenien den första republik i Jugoslavien som bröt sig ur och förklarade sig som självständigt. Slovenien är till ytan ett litet land med såväl alpliknande klimat som Medelhavsklimat. Halva landet är täckt av skog.

Välfärd i Slovenien Slovenien har ett fungerande socialförsäkringssystem som inbegriper behovsprövat försörjningsstöd, pension, sjukförsäkring, barnbidrag, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättning.

Föräldraförsäkring Föräldrar är försörjningsskyldiga för sina barn upp till att de fyller 26 år under förutsättning att de studerar (annars 18 år). Vid ekonomiska svårigheter har föräldrarna rätt till barnbidrag så länge de är försörjningsskyldiga. Vid tre barn eller fler, har föräldrarna rätt till flerbarnstillägg. Sedan en nytillkommen lag 2003, har pappan rätt till tre månaders föräldraledighet. Vid föräldraledighet har man rätt till ett års full ersättning motsvarande den lön man har.

Pensionssystem Pensionsåldern är 63 år för kvinnor och 65 år för män. Alternativt kan kvinnor, efter 35 års arbetslivserfarenhet, gå i pension vid 55 års ålder. Män kan gå i pension vid 58 års ålder om de har arbetat i 40 år. Pensionssystemet är under revidering.

Försörjningsstöd Ensamstående personer erhåller motsvarande ca 2000kr/mån (oavsett hyreskostnad mm). Vid nybesök beviljas 3 månaders försörjningsstöd i ett initialskede. Därefter kan försörjningsstöd ges i max 12 månader, under förutsättning att den sökande kan stå till arbetsmarknadens förfogande. I övrigt påminner ”försörjningsbidragssystemet” om Sveriges, om än mer detaljstyrt.

Staden Ljubljana Trånga gränder, slott på kulle & sagoidyll, blandat med…

…betongkomplex i förorten.

Fakta Ljubljana Ungefär lika många invånare som Malmö. Universitets- och industristad. Många turister från hela Europa. Välmående stad. Staden Ljubljana är uppdelad i fem stadsdelar. Socialarbetarna uppgav att staden inte var segregerad i jämförelse med andra västeuropeiska städer.

Sociala utmaningar Bostadssituationen –statliga bostäder säljs ut till privata ägare som tar ut ockerhyror, vilket leder till att privatpersoner ej har råd att bo kvar. Ökad utslagning – begynnande tiggeri och hemlöshet. Ökat drogmissbruk. Hög arbetslöshet bland ungdomar i åldersgruppen 20-30 år. Större andel grupper som har gått i pension och som ska försörjas av allt färre i yngre ålder.

Strategier Ökad satsning på byggandet av billigare bostäder, genom skattelättnader och stöd till unga låntagare. Utbyggnad av olika typer härbärgen, däribland boende för kvinnor och deras barn. Fler boenden, behandlingsplatser och bemannade dagcenter för missbrukare samt hemlösa missbrukare.

Ökad betoning på det egna ansvaret. Ökad satsning på det förebyggande drogrelaterade arbetet för ungdomar. För att ha råd att upprätthålla pensionssystemet, vill den slovenska regeringen uppmuntra personer över 55 år att återvända till arbetsmarknaden.

Röda Korset & Caritas För att få Röda Korsets och Caritas matpaket måste man först ha fått matkuponger av tjänstemännen på ”Center of social work”. Röda korset har mycket kontakt med ”Center of social work” och uppmärksammar människor som far illa. Caritas har tillfälliga akutboenden, dit sökanden på ”Center of social work” kan hänvisas.

Övriga NGO:s Olika NGO:s har specialistkunskap om tex. kvinnor som blivit utsatta för våld och hot, och människor med psykiska funktionshinder. NGO:s lyfter ofta frågor inom olika områden vilka sedan utvecklas till reguljära verksamheter. Samarbetet med NGO:s är relativt nytt i Slovenien. 90% av intäkterna kommer från staten, vilket är problematiskt då NGO:s per definition ska vara politiskt oberoende.

Människans egen kraft Ökad betoning från politiskt håll på människans egen kraft och eget ansvar. Till exempel måste man acceptera erbjudna jobb oavsett vilken utbildning man har. Socialarbetarna som gruppen träffade, uttryckte viss kritik och missnöje med ovanstående utveckling. Målsättningen med det sociala arbetet, är att med minsta möjliga insats ändå nå önskat resultat. T ex utbilda och stödja föräldrar snarare än att komma med pekpinnar. Det finns ingen lagstadgad rätt för vuxna att få stöd av socialtjänsten, dock finns möjlighet till stöd när eget socialt nätverk saknas.

Kollegors arbetsförhållanden Socionomutbildningen omfattar fyra års studier vid Ljubljanas Universitet. Arbetslösheten är hög bland nyutexaminerade socionomer. En del socialarbetare väljer därför att arbeta gratis för att öka möjligheterna till anställning.

Socialarbetarna vi mötte hade en lön som varierade mellan 800 och 1300 euro efter skatt inkl. fri lunch och fria arbetsresor. Semesterdagar varierar med ålder och anställningstid från 18 till 30 dagar. Handledning finns lagstadgat för socialarbetare och de erbjuds kontinuerligt fortbildning. Vid sjukdom eller skada får man 100% ersättning om skadan är arbetsrelaterad, annars får man 80%. Ersättning utgår fram tills man är frisk eller bedöms vara permanent arbetsoförmögen, då handikappsersättning utgår.

Goda exempel från Slovenien Stort socialt patos och politiskt engagemang i sociala frågor. Nära kontakt med medborgarna. Helhetsperspektiv på sociala frågor/problem. Socialtjänsten kallar alla föräldrar som separerat till samtal för att göra överenskommelser om umgänge och underhåll.

Tillvaratar NGO:s specialistkompetens i olika frågor, exempelvis; våld mot kvinnor, hemlösa, ungdomsproblematik. Bredare sprutbytesprogram. Sprutbytesautomater, bra eller dåligt? Tvärfackligt samarbete direkt när barn far illa; polis, läkare, skola och socialtjänst.