Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson

Kraftigt fall i BNP-tillväxt* * Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition

Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010 Procent av BNP. Källa: OECD

Sänkta styrräntor i Sverige, USA och Euroområdet

Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor Förskjutning i riskbilden – mer balanserad Tydliga tecken på stabilisering och minskad pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka Låg tillväxt Fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet Lågt resursutnyttjande

Normalisering på de finansiella marknaderna TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken * Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk

Konsumentförtroende (CCI) Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåer Källor: Swedbank/Silf och KI Konsumentförtroende (CCI)

Bättre läge för exportorderingången i tillverkningsindustrin

Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt Industriproduktionsvolym Kapacitetsutnyttjande

Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöver Sysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100

Ordning och reda i offentliga finanser är A och O Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt) Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn Klara långsiktig hållbarhet Buffert vid nästa konjunkturnedgång Åldrande befolkning

Svårförutsägbara offentliga finanser Totala skatteintäkter Svårförutsägbara offentliga finanser Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008 Mdkr

Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet 2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter Procent av BNP

Något förbättrade offentliga finanser Finansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009 Procent av BNP 2008 2009 2010 2011 2012 VÅP 09 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0 Augusti 09* -2,4 -3,7 -2,5 -1,4 * Preliminära siffror

Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna? Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09 Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser Stabilare ekonomiskt läge Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp Normalisering på finansmarknaderna Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem…

Försvagade offentliga finanser i EU Finansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

Ökande skuldsättning i EU. Statsskuld som andel av BNP Ökande skuldsättning i EU Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

Statsskuldens utveckling 1990-2012 Utfall samt prognos för åren 2009-2012

Nyckeltal Prognos augusti 2009 Nyckeltal Prognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012 BNP* -5,2 (-4,2) 0,6 (0,2) 3,1 (2,4) 3,7 (4,0) BNP-gap** -6,4 (-7,2) -6,5 (-8,7) -5,0 (-7,9) -3,0 (-6,2) Arbetade timmar -3,7 (-4,1) -2,1 (-2,9) 0,4 (-0,6) 1,0 (0,6) Sysselsatta (15-74 år) -2,6 (-2,8) -3,5 (-3,3) -0,5 (-1,0) 0,8 (0,6) Arbetslöshet (15-74 år)*** 8,8 (8,9) 11,4 (11,1) 11,6 (11,7) 11,0 (11,3) * Faktisk BNP till marknadspris ** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften

Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora Stort behov av krisåtgärder Stora BNP-gap Kraftigt fallande sysselsättning Stigande arbetslöshet Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras Fokus på temporära satsningar … Så mycket som möjligt motverka att nedgången slår igenom på arbetsmarknaden … men också behov av permanenta reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt Förhindra att arbetslösheten biter sig fast Stärka offentliga finanser på sikt

Stigande arbetslöshet Arbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år) Stigande arbetslöshet Arbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD

Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet Svaga drivkrafter att söka jobb Arbetsgivarna tror att den som är långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider-outsider-krafter)

Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition Motverka att arbetslösheten ökar Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar Motverka att arbetslösheten biter sig fast Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta Värna välfärdens kärna Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet

Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010 Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser

Fler aktiveringsinsatser för kort- och långtidsarbetslösa under 2010 Volym Arbetspraktik/praktisk kompetensutveckling 4 000 Coachning 8 000 Arbetsmarknadsutbildning 1 000 Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet – LYFT 40 000 Nya insatser inom jobbgarantin för unga Ytterligare studiemotiverande insatser Ökad aktivering (bl.a. LYFT) Totalt (32 500 utanför garantier, 21 500 inom garantier) 54 000

Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med utanförskap och demografi Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på sysselsättningen Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen

Sammanfattande slutsatser Stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld Förbättrade offentliga finanser ökar utrymmet för att förstärka krisåtgärderna Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet Motverka att arbetslösheten biter sig fast Värna välfärdens kärna

Reservbilder

Exempel på viktiga satsningar för att möta krisen Ackumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09) Mdkr, finansiellt sparande 2008 2009 2010 2011 Kommuner 8,4 11,9 21,5 20,5 Aktiv arbetsmarknadspolitik 0,9 7,8 15,8 19,1 Utbildning 1,3 5,5 7,2 6,7 Infrastruktur 1,0 5,4 5,8 5,1 Socialavgifter 8,6 21,7 21,4 21,2 Summa 20,2 52,3 71,6 72,6

Offentliga sektorns faktiska respektive konjunkturrensade sparande

Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast Lönebildningen Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till makroekonomiska störningar Arbetsmarknadspolitiken Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet Drivkrafter Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter och socialavgifter Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt Arbetsrättslagstiftningen En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre

Sverige har relativt flexibel arbetsrätt 2008. Källa: OECD Skydd mot individuell uppsägning Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist Möjligheter att visstidsanställa

Återupprättandet av arbetslinjen Ökade drivkrafter för arbete Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid) Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet Mer lönsamt att utbilda sig Reformerad a-kassa Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för omställning Finansiering som stöder arbetslinjen Försäkringskontroll Reformer till stöd för minskad ohälsa Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder Satsningar på rehabilitering Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete

Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt Makroekonomisk stabilitet Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga finanser Välutbildad arbetskraft Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap Stark arbetslinje Lönar sig att arbeta Hållbara socialförsäkringssystem Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat Väl fungerande lönebildning och samsyn på arbetsmarknaden om vikten av omvandling

Varför ett tillfälligt utbildningspaket? Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden De människor som utbildat sig får högre produktivitet och blir därmed mer anställningsbara De som utbildar sig undkommer risken att fastna i arbetslöshet Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte utbildar sig I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska kostnaden av utbildning relativt låg Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro

Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas? Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning Komvux/Yrkesvux Yrkeshögskolan Universitet och Högskolor Utbildningspaketet måste vara temporärt Kostnaden är låg under krisens akuta skede När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca 4 700 andra studenter from 2012  Inga nya medel för utbildningsplatser 2012

Antal platser i ett tillfälligt utbildningspaket Antal årsstudieplatser 2010 2011 Universitet/högskolor 10 000 Yrkesvux/komvux Yrkeshögskolan (från hösten 2010) 1 500 3 000 Totalt 21 500 23 000