Sjöfartsklusterstudie resultatredovisning av ÅSUB Rapport 2010:6 Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lena Liljebäck Arbetsförmedlingen Generationsväxlingen
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1 Arbetsmarknadens utveckling i Skåne med särskilt fokus på Öresundspendlingen Anders Axelsson Näringsliv Skåne Örestat III Malmö 4 april 2014.
Samhällsekonomi 2.
Skatteutredningen. Genomförande och resultat i sammandrag
FÖRENINGEN Svenskt Flyg Konferens Arlanda 15 november 2011 Regionala flygplatsers betydelse för tillväxt.
Affärsutvecklingscheckar varor och tjänster samt internationalisering
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Kommunala befolkningsscenarier - Med särskild tyngdpunkt på kommunernas elevunderlag Jouko Kinnunen tel
Effektmätning av kluster
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Arbetsmarknadsbarometern 2009
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Löner, löneandel och sysselsättning: några reflektioner
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 juli 2011 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 28 juli 2011 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Föreläsning 12 Sammanfattning
Årsbokslut för svensk turism 2013
Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
0/27 Richard Palmer & Jouko Kinnunen Utbildningsutredningen 2005.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Agenda Samhällsekonomisk kalkyl Mälardalens Industrial Technology Center Företagsbesök industrin.
Arbetsmarknadsläget Skåne  mars 2013
NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT RÅDGIVNINGEN NYFÖRETAGARCENTRUMS RESULTAT 2010  ANTAL BESÖKARE  KÖN  ÅLDER  BAKGRUND  TYP AV RÅDGIVNING.
ÅSUBs sjöklusterstudie Presentation för LR Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Utbildningsstudien 2013: resultatredovisning. Allmänt om studien På uppdrag av LR (hösten 2012) Baserar sig på samma metod som ESF-finansierade projektet.
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT RÅDGIVNINGEN NYFÖRETAGARCENTRUMS RESULTAT 2010  ANTAL BESÖKARE  KÖN  ÅLDER  BAKGRUND  TYP AV RÅDGIVNING.
Jesper Hansson Slutlig efterfrågeutveckling – nya mönster i konjunturutveklingen? SIMRA 23 maj 2013.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP i Världen exkl. OECD Årlig procentuell förändring.
Presskonferens den 9 december 2014 Clas Olsson och Tord Strannefors.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Finansdepartementet Kommentarer på ESO-rapporten ”Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges” ESO-seminarium 31 maj Statssekreterare Hans.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
PROGNOS hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Ränta på interbanklån, differens mot förväntad styrränta (basis-spread) Procentenheter, dagsvärden, 10-dagars glidande medelvärde.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Samhällekonomi.
Sveriges exportstrategi
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
KONJUNKTURINSTITUTET
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard

umeå kommun Näringslivsanalys
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Produktion, handel och transport
Presentationens avskrift:

Sjöfartsklusterstudie resultatredovisning av ÅSUB Rapport 2010:6 Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen

Rapportens klusterdel: De huvudsakliga resultaten Flagga De ålandsägda rederierna Management och ålandsbaserad rederiverksamhet med icke-åländska ägare Totalt PassagerareTorrlastTankersTorrlast Åland/Finland (varav M:hamn) 6 (6) 18 (18) - (-) 18 (5) 42 (29) Sverige5---5 Övriga flaggor Totalt: Ca bruttoton (BT) Den ’ålandsopererade’ flottan i internationell kommersiell trafik 2009

Shippingsektorns bruttointäkter och dess fördelning på olika marknader 2009 Typ av sjöfart Brutto- försäljning (ca milj. €) Geografisk marknadsandel (ca %) ÅlandFinlandSverigeövr. EU övr. världen Färjtrafik, kryssningar Frakt (inkl. oljetransporter) Totalt

Bruttoinköpsvolymer (varor och tjänster exkl. fartygsinvesteringar) med geografisk fördelning 2009 Typ av sjöfart Inköpsvolym (ca milj. €) Geografisk fördelning av de löpande inköpen (ca milj. €) ÅlandFinlandSverigeövr. EUövr. världen Färjtrafik, kryssningar Frakt (inkl. oljetranspo rter) Totalt

Bruttolönerna och deras geografiska fördelning 2009 Anställnings- kategori Totalt (ca milj. €) Löneutbetalningarnas geografiska fördelning ÅlandFinlandSverigeÖvr. EU/världen Landanställda Ombordanställda Totalt

Tre olika typer av spridningseffekter: Primära, sekundära & tertiära – Effekter på den åländska ekonomin Sjöfartens effekter Primära aktivitetseffekterSekundära spridningseffekter Tertiära förnyelseeffekter HushållLöne- och kapitalinkomster utbetalda inom klustret: ca 90 milj. € Ökade hushållsinkomster för Åland som helhet: ca 35 milj. € Breddade yrkes- och karriärmöjligheter NäringslivInköp hos övrigt näringsliv: ca 115 milj. € Indirekt genererad omsättning för näringslivet som helhet: ca 55 milj. € Kunskapsintensiv produktion Samlade effekterCa 205 milj. €Ca 90 milj. € Etablering och tillväxt på nya marknader Den samlade sysselsättningseffekten (direkt/indirekt): ca 2 500

De samlade omvärldseffekterna (inkl. Åland) av klustret KlustereffekterPrimära aktivitetseffekterSekundära spridningseffekter Tertiära förnyelseeffekter HushållLöne- och kapitalinkomster utbetalda inom klustret: ca 275 milj. € Ökade hushållsinkomster: ca 110 milj. € Efterfrågan på specialiserad maritim yrkeskompetens med karriärmöjligheter NäringslivInköp hos övrigt näringsliv: ca 590 milj. € Indirekt genererad omsättning: ca 270 milj. € Ökade möjligheter till specialisering inom maritimt relaterade branscher och logistikverksamhet Samlade effekterCa 865 milj. €Ca 380 milj. € Förstärkning av maritima klustereffekter och relaterade näringar De samlade (direkta/indirekta) sysselsättningseffekterna: ca

Rapportens Scenariodel Allmänt om metod & resultaten En modell är förenkling av verkligheten i syfte att klarlägga olika samband En modell kan därför aldrig fånga verklighetens hela komplexitet (något som den alltså inte heller gör anspråk på att göra!) Resultaten styrs av samverkan mellan modellstruktur, data och scenarioantagandena Scenarier är stiliserade ”möjliga” framtidsbilder som syftar till att ge indikativ information om i vilken riktning olika aktörer/delar av ekonomin påverkas av de förändringar i sjöfartens verksamhet som scenarierna är konstruerade kring

De använda scenarierna BASE Basscenario PASGRW Tillväxt i passagerarsjöfarten CARGRW Tillväxt i fraktsjöfarten SUBVLOSS Avskaffande av bemanningsstöd, anpassning via marknaden SUBVLOSD Avskaffande av bemanningsstöd, lönesänkningar, jobben kvar SUBVLOSF Avskaffande av bemanningsstöd, lönesänkningar, ersättande bemanning utifrån TAXFLOSS Avskaffande av tax-free försäljningen SOXDIR Höjning i bunkerpriserna p.g.a. EUs svaveldirektiv

Scenarioöversikt för olika delar av ekonomi och samhälle

Scenarioöversikt för olika makroekonomiska indikatorer

Detaljgranskning av antaganden &resultaten

Scenarioantaganden - BASE Utflaggningar (full effekt 2010) Finanskris – faktorinkomsterna från resten av världen (RoW) sjunker Gradvis återhämtning Långsammare återhämtning för fraktsjöfarten LR balanserar budgeten gradvis Finska momsförändringar Tonnageskattens inverkan på samfundsskatteintäkter marginell (0,35% sänkning) Inom passagerarsjöfart antas samma priskänslighet som för andra branscher (elasticitet -2,5)

Scenarioantaganden - Marknadstillväxt Passagerarsektorn (PASGRW) Exportefterfrågan (försäljning utanför Åland) växer med 5,0 % årligen fr.o.m (under BASE är tillväxten 0,5-1,0 %) Fraktsjöfartssektorn (CARGRW) Exportefterfrågan växer med 7 % årligen fr.o.m. år 2010 (under BASE är tillväxten 0,5-3,5 %)

Scenarioantaganden – Avskaffade lönesubventioner/Marknad (SUBVLOSS) Kostnadshöjningseffekten tas via priserna ( +4,5%) något som leder till minskad efterfrågan (10% lägre exportvolym och turismefterfrågan) Andra förändringar endogena (t.ex. inga antagande om förändringar i besättningens nationalitet) Låg substitutionselasticitet mellan arbete och kapital

Scenarioantaganden – Avskaffade lönesubventioner/Lönesänkningar (SUBVLOSD ) –Nuvarande sjöpersonal blir i huvudsak kvar trots sänkt lön (motsvarande lönesubventionsbortfallet); låg substitutions- elasticitet mellan arbete och kapital inom sjöfarten –Samma gäller även de som jobbar på utflaggade fartyg, pendlingsinkomsterna sjunker därmed i motsvarande grad Scenarioantaganden – Avskaffade lönesubventioner/Utomnordisk personal (SUBVLOSF) Även här sänks lönen, men nu blir ”lönesänkningseffekten” mer märkbar genom att huvuddelen av sjöpersonalen byts ut mot utomnordisk arbetskraft

Scenarioantaganden – Bunkerprishöjning (SOXDIR) 75 % högre bunkerkostnader för både passagerar- och fraktsjöfart Fraktsjöfarten kan överföra kostnadshöjningen till fraktpriserna (befraktaren står för bunkern) Ingen substitutionsmöjlighet för insatsvarorna (bunkeroljan kan inte ersättas med alternativ) gör att den negativa kostnadseffekten inte kan undvikas

Scenarioantaganden – Skattefria försäljningen upphör (TAXFLOSS) Från och med år 2012 Höjning av inköpspriserna med 25% 15 % högre import- och exportkostnader för ekonomin som helhet Skattegränsen försvinner – reducerar höjningen av import- och exportkostnaderna Postens momsfria handel läggs ned, export av trycksaker och dylikt minskar drastiskt 60 % av flottan (kapitalstock) flaggas ut under 2012 – 2015; förlust av sjöjobben/lönerna men samtidigt marginellt ökade faktorinkomster från RoW 25 % nivåsänkning inom landturism 50 % lägre ombordintäkter 90 % av passagerarsjöfartens export försvinner

Marknadstillväxtscenarier (PASGRW, CARGRW)

Scenario ”Ökad Passagerarsjöfart” (PASGRW), samlade intäkter, avvikelse från BASE, %

Scenario ”Ökad Passagerarsjöfart” (PASGRW), förädlingsvärde, avvikelse från BASE, %

Scenario ”Ökad Passagerarsjöfart”, sysselsättning, avvikelse från BASE, %

Scenario ”Ökad fraktsjöfart” (CARGRW), intäkter, skillnad från BASE, %

Scenario ”Ökad fraktsjöfart, förädlingsvärde, skillnad från BASE, %

Negativa scenarier (TAXFLOSS, SOXDIR)

Avskaffat skatteundantag (TAXFLOSS), samlade intäkter, avvikelse från base, %

Avskaffat skatteundantag, förädlingsvärde, avvikelse från base, %

Avskaffat skatteundantag, sysselsättning, avvikelse från base, %

Ökade bunkerkostnader (SOXDIR), samlade intäkter, avvikelse från base, %

Ökade bunkerkostnader, förädlingsvärde, avvikelse från base, %

Ökade bunkerkostnader, sysselsättning, avvikelse från base, %

Avskaffade bemannings- subventioner –scenarier (SUBVLOSS, SUBVLOSD, SUBVLOSF)

Avskaffade lönesubventioner (SUBVLOSS), högre priser, samlade intäkter, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner, högre priser, förädlingsvärde, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner, högre priser, sysselsättning, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner (SUBVLOSD), lägre löner, samlade intäkter, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner, lägre löner, förädlingsvärde, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner, lägre löner, sysselsättning, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner (SUBVLOSF), utomnordisk personal, samlade intäkter, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner, utomnordisk personal, förädlingsvärde, avvikelse från base, %

Avskaffade lönesubventioner, utomnordisk personal, sysselsättning, avvikelse från base, %

Makroeffekterna

BNP, avvikelse från base, %

Privat konsumtion, avvikelse från BASE, %

Offentlig konsumtion, avvikelse från BASE, %

LRs budgetinkomster

Flitpeng

Investeringar

Turismefterfrågan, avvikelse från BASE, %

Arbetslöshet

Flyttningsnettot

Verksamhetsvolym för landbaserade branscher

Primärnäringar

Livsmedelsindustri

Övrig industri

El, vatten och värme

Bygg

Handel

Hotell och restaurang

Övrig transport

Företagstjänster

Offentlig centraladministration

Utbildning

Hälso- och sjukvård

Övriga personliga tjänster

Vi tackar för intresset!