NATIONELL ANHÖRIGKONFERENS 12 SEPTEMBER 2007, KARLSTAD

KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kristina Lindgren Torunn Engloo SE MÄNNISKAN BAKOM KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kristina Lindgren Torunn Engloo

Hjärnan Indelningar Djupa - vakenhet, ”drive” Bakre - mottagare av intryck, lagrar information från sinnesorgan Främre - planera, överblicka, slutföra

VÄNSTER/ HÖGER Motorik/känsel hö - Motorik/känsel vä Språkliga förmågor - Visuospatial förmåga Detaljer - Helhet Tidig depression - Ouppmärksamhet

Hjärnans plasticitet Hela tiden ändras hjärnan - mätmetoder Strukturell nivå, reorganisation Nervcellsnivå, bildar nya kontakter Molekylär nivå , signalsubstanser m m Nyinlärning Kompensation

Hjärnans reaktion vid skada Akut skada - Chock , ”släcker ner” ”Överaktivering” även motsatt sida aktiveras och flera andra system Efterhand mer likt den normala aktiveringen om man har kvarstående förbättring, men ”överaktiviteten” kan kvarstå med nedsatt funktion Icke akut skada - kan ofta kompenseras under längre tid, beroende på lokalisation

Orsaker till hjärnskada Stroke Traumatisk hjärnskada Syrebristtillstånd Infektion Neurologisk sjukdom Tumör Fler ovanliga sjukdomar osv

Stroke Vanligast drabbar 25-30 000 svenskar per år, tredje största dödsorsak Samlingsnamn för hjärninfarkt (propp) 85% hjärnblödning 10% och subarachnoidalblödning 5% Medelålder 75 år, 20% under 65 år även barn

Stroke behandling FÖREBYGGANDE Högt blodtryck, rökstopp, diabetes, hjärtflimmer AKUT trombolys Ev kirurgi , embolisering av aneurysm (subarachnoidalblödning), hemicranectomi Operation av förtränging i halskärl STROKEENHET FÖRHINDRA ÅTERINSJUKNANDE

Traumatiska hjärnskador 20-25 000/ år i Sverige, 80% lätta 5-600 får allvarliga skador Orsaker: trafikolyckor, fall, våld mm Drabbar vanligen yngre och äldre Män mer drabbade än kvinnor

Neurokirurgisk behandling Överlevnaden har ökat med nya behandlingar - dramatiskt Dödsorsaken efter trauma ofta förhöjt intrakraniellt tryck p g a svullnad, blödning Mäta och justera intrakraniellt tryck Minska artärblodtryck, kontroll av vätskebalans Minska hjärnans energiförbrukning

Sena komplikationer Hydrocefalus, kan förbättras med shuntbehandling Sekundär epilepsi Pga skadetyp, spasticitet, rörelseinskränkning, smärtor, infektioner Kognitiva problem Psykosociala problem

Anoxisk hjärnskada Syrebristtillstånd, t ex hjärtstopp, andningspåverkan, hjärtoperation Tidsfaktorn viktig! Drabbar oftast tinninglober och frontallober med minnesstörning som följd Kan hämta sig motoriskt bättre

Infektioner Hjärnhinneinflammation (meningit) Hjärninflammation (encefalit) Hjärnabscess (lokaliserad bakteriehärd) Kan vara virus eller bakterier, viktigt med snabb behandling 10-20% får kognitiva restsymtom

Andra neurologiska sjukdomar Ofta annorlunda förlopp mot akut sjukdom Att få diagnosen , att så småningom uppleva försämring, osäkerheten En del med sjukdomar som påverkar hjärnan får kognitiva funktionsnedsättningar i senare skeden t ex Parkinsons sjukdom, hjärntumörer, MS, epilepsi

Rehabilitering Tidig rehabilitering ger resultat! Minska stress Teamarbete Hela dagen är viktig Struktur /- improvisation När det blir problem – reflektera, inte mer av ”samma” sort, alla göra ”lika”

Medvetandesänkt (självmedvetenhet) Koma (sömn-vakenhetsvariation, ögonöppning, reflexer) Persisterande vegetativt stadium (Koma längre tid >6 mån) Minimal response fas (ofta varierande vakenhet, interagerar något)

Vad kan vi göra ? medvetandepåverkade patienter Reglerad stimulering Pat reagerar generellt och inkonsekvent Öka vakenhet, stimulera olika sinnen, upprätthålla rörlighet, motverka spasticitet, minska stress, finna kommunikation Genom att t ex ändra läge, sitta upp, stå (tippbräda), kontrakturprofylax, känselstimulering, smak-lukt, syn, viloperioder

Vad kan vi göra ? Mer vaken men inte orienterad Motorisk oro, viss medvetenhet men kort uppmärksamhet Genom att orientera, strukturera, delta i dagliga aktiviteter efter förmåga, använd fysisk aktivitet, försöka hitta kommunikationsvägar, undvik överstimulering, ”vuxet” bemötande

Vad kan vi göra ? orienterad men inte oberoende Behov av stöd och i perioder träning Långsiktig individuell planering Verklighetsanpassning i egen takt med stöd Om pat själv inte är medveten om sina problem är det anhöriga som är bärare av dem och behöver insatser

Förutsättningar för rehabilitering Social kontakt God miljö Stimulans Undvika stress Individuell process

Social stimulans Nätverk Deltagande Roller Upplevd kommunikation

Miljö Vad är en god miljö? Trygghet Natur Form och färg Anpassning Näring Undvika stress i onödan

S T R E S S Lite stress under kort tid är stimulerande och utvecklande Mycket stress under lång tid är nedbrytande både för kroppen, känsloliv och tänkandet

Hur stress kan utvecklas depression ev. psykiatriska problem aggressioner/ tillbakadragande ökat tvång/ ritualer ökad oro stress oro utlösande faktor

STRESS OCH FUNKTIONSNIVÅ HÖG FUNKTIONSNIVÅ Depression ev. psykiatriska problem Aggressioner/ Tillbakadragande Ökat tvång/ ritualer STRESSNIVÅ Ökad oro Stress FUNKTIONSBORTFALL Oro Utlösande faktor LÅG FUNKTIONSNIVÅ

INDIVIDUELL Utgå från personen Underlätta deltagande Stöd kan se olika ut Efter behov inte lika för alla

Vad är kognitiv funktionsnedsättning?

Kognitiv funktionsnedsättning Många fördomar finns lat? ointresserad? kan om han/hon vill? måste skärpa sig

LIVSSITUATION Att drabbas av kognitiv funktionsnedsättning medför ofta att livet förändras på alla plan. Ofta osynliga problem och är därför svåra att få förståelse för. Psykisk ohälsa ofta vanlig komplikation Anhöriga -

Hjärnan styr alla våra funktioner. En sjukdom eller skada i hjärnan påverkar: 1 Uppfattningsförmåga och motorik 2 Kognition 3 Beteende och personlighet 4 Vårt sätt i mellanmänskliga och sociala sammanhang

1 Uppfattningsförmåga och motorik Sinnesorganen ger oss information om omvärlden och om oss själva. Skador kan ge nedsatt förmåga att uppfatta, tex känna igen ansikten, föremål, uppfatta beröring etc Motoriken kan påverkas genom skada i hjärna/nervsystem som styr över muskelfunktionen, kraften och koordinationen Andra kognitiva svårigheter som stör motoriska förmågan kan vara apraxi, neglect

2 KOGNITION Kognition är ett psykologiskt begrepp som avser de funktioner i hjärnan som hjälper oss att förstå, lagra och använda information. Kognition omfattar minne, inlärning, språk, problemlösning, uppmärksamhet och koncentration.

2 Kognition Att ta emot och bearbeta information Att lära in och minnas nytt material Att i tanken organisera och reorganisera information Att använda språk och kommunicera Att vara uppmärksam Mentalt tempo

Efter en hjärnskada är det vanligt att det sker kognitiva förändringar. Vanliga kognitiva förändringar är:   1. Dålig koncentrationsförmåga. 2. Lätt att bli distraherad, dvs man tappar lätt koncentrationen på det man håller på med om någon annat händer i närheten. 3. Svårt att lära sig ny information. 4. Svårt att minnas saker. (Det kan vara sådant något någon sagt tidigare under dagen. Det kan också vara sådant som hänt för länge sedan). 5. Tänker sakta. Det tar t ex längre tid att komma fram till hur man skall lösa ett problem. 6. Svårt att planera. 7. Svårt att lösa problem. 8. Svårt att använda sitt språk som tidigare, hittar exempelvis inte rätt ord.  

2 Nedsatt kognitiv funktion? Inlärning och minne Intellektuell funktion Förståelse, resonemang, abstraktion Språk Orientering i tid och rum Uppmärksamhet, tempo Exekutiv funktion

2 Inlärning och minne Uppmärksamhet, arbetsminne Inlärning Bearbetning och lagring Framplockning Igenkänning

2 Intellektuell funktion Gammal faktakunskap sitter. Gör att vi kan ”övertolka” förmågan! Annorlunda för barn och unga som fortfarande i utveckling

2 Förståelse, logiskt resonemang, abstraktion Att förstå hur man löser vardagliga problem, ex vad gör jag om jag missar bussen? Kunna resonera sig fram till en bra lösning på ett problem Kunna tänka till lite extra, t ex ett komplicerat mattetal 28+35-3-12 utan att ta hjälp av papper och penna

Språksvårigheterna kan indelas i tre grupper: 2 En hjärnskada kan på olika sätt leda till språk- och kommunikationssvårigheter. Språksvårigheterna kan indelas i tre grupper: • Skador i muskler som behövs för att forma de ljud varje ord är uppbyggt av. • Skador i hjärnans språkområden • Andra kognitiva svårigheter som stör språkförmågan

2 Orientering Orientering i tid och rum Förstå sakers förhållande till varann (kallas ofta visuospatial funktion)

2 Andra faktorer som påverkar kognitiv funktion Det finns tre faktorer som var för sig eller tillsammans kan påverka de kognitiva funktionerna. Det är; medvetande, uppmärksamhet och tempo.

2 Medvetande Här tänker vi på medvetande som grad av vakenhet och därmed hur mottagligt det kognitiva systemet är för information.

2 Uppmärksamhet Problem med uppmärksamhet och koncentration är MYCKET vanliga efter hjärnskada. Uppmärksamhet kan beskrivas som något man har i viss, begränsad mängd. När en handling automatiserats, kan uppmärksamheten på nytt ägnas andra kognitiva funktioner.

2 Uppmärksamhet Nedsatt uppmärksamhet, kan visa sig på olika sätt. Utmärkande för uppmärksamheten är att den kan variera i mängd och intensitet. Det innebär att man klarar av en kognitivt krävande uppgift när intensiteten i uppmärksamheten är tillräckligt stor, men inte om intensiteten minskar. Den skadade kan klara uppgiften men har inte de resurser tillgängliga som krävs för genomförande.

2 DIREKTÖREN exekutiv funktion De högre kognitiva funktionerna gör att man kan engagera sig i självständiga och målinriktade handlingar på ett sätt som gagnar individen. Till skillnad från de kognitiva funktioner som kan beskrivas med "vad och hur mycket", kan de högre funktionerna beskrivas med "på vilket sätt eller huruvida man vill göra något".

2 EXEKUTIVA FUNKTIONER ofta svårt för en person med kognitiv funktionsnedsättning: att hantera nya situationer att lösa problem att planera och fatta beslut att föreställa sig vägen till målet att överblicka att föreställa sig sekvens att utvärdera att komma igång

2 LEDER TILL FORTS • Problem med att initiera handling. Detta visar sig i: Minskad spontanitet, produktivitet och aktivitet. Nedsatt eller avsaknad av initiativförmåga. Vid lättare påverkan kan den skadade klara sig bra i strukturerade, välkända sammanhang eller i situationer där han får hjälp att komma igång. Vid mer uttalad svårighet, kan förmågan vara begränsad. Den här sortens svårigheter riskerar att uppfattas som lättja, eftersom ord och handling hos den skadade inte stämmer överens.

2 LEDER TILL FORTS • Svårigheter att klara mentala eller beteendemässiga förändringar. Detta omfattar svårigheter att skifta uppmärksamhet mellan olika uppgifter eller ändra rörelser. • Problem med att avsluta, stanna upp med eller förändra det man håller på med. Detta kan visa sig i form av impulsivitet, överaktivitet och svårigheter att hålla tillbaka oönskade eller felaktiga handlingar.

2• Tendens till konkret tänkande. Det innebär att allt uppfattas rent bokstavligt, här och nu. Svårt att klara att fler saker händer samtidigt

2 Tempo Nedsatt tempo eller långsammare takt är utmärkande vid alla hjärnskador. Problemet hänger samman med att både mottagande av information och informations-bearbetning tar längre tid. Detsamma gäller planering och handling.

2 Trötthet. Behöver inte betyda att man måste sova, men det kräver att man måste ta paus och få möjlighet till lugn och ro. Att för en stund byta arbetsuppgift, kan hjälpa.

3 Beteende och personlighet Beteendestörning Personlighetsförändring Nedsatt insikt

3 Beteendestörning Vanliga förändringar i beteendet : hyperaktivitet, irritabilitet, agitation och aggressivitet, såväl fysiskt som verbalt hypoaktiv, passiv, initiativlös och till synes ointresserad, i extremfallet närmast helt orörlig och tyst. Dessa kan avlösa varandra i tiden och medför inte bara svårigheter på kort sikt, utan kan påverka personens möjlighet att fungera i samhället på lång sikt.

3 forts beteendestörning Bra behandling och bemötande under den tidiga rehabiliteringen kan minska risken för utveckling av svårigheter på lång sikt. Vanligt efter traumatiska hjärnskador.

3 Personlighetsförändringar En hjärnskada kan medföra att den skadade förändrar sitt sätt gentemot andra och även sättet att reagera känslomässigt. Många blir passiva och visar lite känslor. De förefaller deprimerade. Andra blir rastlösa och får svårt att koppla av samt blir okritiska i ord och handling. En del blir snabbt frustrerade, får svårare att förstå andras situation samt blir mer upptagna av sig själva och de egna behoven.

3 Personlighetsförändringar Förändringarna kan ha sin orsak i följande tre faktorer: • Hjärnskadan i sig, speciellt skadans lokalisation • Psykisk reaktion på att ha råkat ut för skada • En kombination av ovanstående

3 Minskad insikt beträffande den egna personen innebär försämrad förmåga att uppfatta de fel man gör, klara av att ta hänsyn till den information man får eller bedöma en social situation korrekt.

PSYKISK HÄLSA efter hjärnskada Den skadades psykiska tillstånd efter en skada, beror ofta på en kombination av organiska och psykiska faktorer. För att den skadade på bästa sätt ska klara tiden efter det att skadan inträffat, är det viktigt att personal har kunskap inom dessa områden. Viktigt att ha förståelse för att varje enskild skadad och varje enskild anhörig har sin unika historia. Det är till liten hjälp när man håller sig med "paketlösningar” och fastlåsta föreställningar om hur man bäst hjälper.

Psykiska reaktioner Att råka ut för och leva med en hjärnskada är påfrestande. Sorg, vrede, aggression och depression är naturliga reaktioner. En del visar tydligt sina känslor medan andra döljer känslorna inom sig. För en del hjälper det att gråta, för andra inte. Det finns inget rätt eller fel när det gäller att uttrycka känslor.

Forts Psykiska reaktioner Sorgereaktionens längd och intensitet efter förlorad förmåga och förändrad livssituation, varierar från person till person. Somliga upplever att de genomgått en kris och kommit stärkta därur. Andra kämpar med följderna av det inträffade resten av livet. De upplever långt efter skadan, om och om igen sorgen över det som förlorats. För omgivningen kan detta verka konstigt, kanske tycker man att det är på tiden att den skadade "kommer över det" och går vidare. Det är naturligtvis viktigt, men det är också viktigt att få förståelse för den sorg som kan upplevas mycket länge.

Forts Psykiska reaktioner Katastrofreaktioner Depression

ATT BLI FÖRSTÅDD OCH ATT KUNNA FÖRSTÅ ÄR VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING OCH VÄLBEFINNANDE

Känsla av sammanhang och mening Planering Struktur och rutiner Vad bör man tänka på när man möter patienter med neurologiska sjukdomar och kognitiv funktionsnedsättning? Känsla av sammanhang och mening Planering Struktur och rutiner Strategier Skriftlig information? Vem är arbetsledare/direktören/ vik hjärna Hur har personen varit tidigare?

VAD GÖR MAN Alla kan utveckla sin förståelse och alla kan lära sig. Ta reda på hur och vad den enskilda personen förstår och lär sig! Ge förutsättningar för förståelse och lärande - att ge möjlighet att återfå så många färdigheter som möjligt!!

HJÄLPA PERSONEN ATT FUNGERA SÅ SJÄLVSTÄNDIGT SOM MÖJLIGT SKAPA MENING OCH SAMMANHANG GENOM ATT: ORGANISERA/STRUKTURERA FÖRENKLA FÖRTYDLIGA GÖR TILLVARON FÖRSTÅLIG OCH FÖRUTSÄGBAR

PEDAGOGISKT ARBETSSÄTT KUNSKAP OM PERSONEN OCH SJUKDOM/STÖRNING HJÄLPMEDEL LIVSPERSPEKTIV VÄRDIGT UNDERVISNINGSSÄTT/ BEMÖTANDE

HJÄLPMEDEL ska kompensera för de specifika svårigheterna ska ge förutsättningar för förståelse ska ge fokus på vilken information som är relevant ska ge förutsättningar för personen att få sina föreställningar bekräftade ska ge förutsättningar till högre självständighet ska skapa större engagemang och mer delaktighet och kontroll ska utvecklas med personen som använder det

Anhöriga/närstående Svårt att få en ny person att förhålla sig till Rollförändring i familjen ”Bara vi kommer hem” –syndromet Påverkar livet på alla plan Osynliga svårigheter att förhålla sig till Svårt att sätta ord på vad som är förändrat Man tycker att personen skall anstränga sig Praktiska saker: Vardagliga aktiviteter, kamrater, körkort m Skam, Skuld, FÖRBJUDEN Sorg- man har förlorat en person och fått en annan

Bra bemötande Tidigt omhändertagande och bra bemötande minskar ohälsa! Var lyhörd

Rådgivningstelefon! MÅNDAGAR 9-10 054-615550

KPS- Kristinehamns folkhögskola Fortbildning kring kognitiv funktionsnedsättning och förhållningssätt. Syfte: Att förbättra livsvillkoren för personer med kognitiv nedsättning Målgrupp: Personliga assistenter, personer i arbetsledande ställning, anhöriga, handläggare i kommuner och på Försäkringskassa När det gäller personliga assistenter strävar vi efter att få med så hela personalgrupper som möjligt. Max 40 deltagare. maria.gunnarsson@kristinehamn.fhsk.se 0550/ 39272

Hitta föreläsningen www.liv.se Hälsa och vård NR (Neurologi och rehabiliteringskliniken) Bara vi kommer hem projektet

TACK FÖR FÖRTROENDET OCH FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! kristina.lindgren@liv.se torunn.engloo@liv.se