ett kommunalt nätverk för utveckling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Pedagogisk verksamhetsidé
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Uppdrag att kartlägga forskningsresultat med relevans för skolväsendet.
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Träning ger färdighet!.
Ta ett steg, öppna nya dörrar! Utveckla och utvecklas! JÄMRESURSEN II
Integration och mångfald –
Processorienterat förbättringsarbete
Q2 Q3 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Maj Jun Göteborgs universitet förnyas Apr Styrelsemöte 7 apr Styrelsemöte 12 okt Start ny organisation.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010.
Uppdrag att kartlägga forskningsresultat med relevans för skolväsendet.
Stimulansmedel ”Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre” Förslag om en gemensam ansökan från Vårdsamverkan Fyrbodal med dess samtliga ingående parter.
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Välkommen till ESF:s seminarium
Utvärdering av processmognad
Förbättringsresan Hur kan vi använda det vi vet för att skapa ett lite bättre liv för de äldre?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Värdegrund, Vision och Verklighet.
KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Förstudie: Hållbar konsumtion
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Göteborg 29/ Ledarskap för hållbart utvecklingsarbete Engagemang på alla nivåer Brukare Medarbetare Chefer Ledning.
Din kompetens – vår möjlighet. Övergripande visionärt mål Målet är att hos landstinget som arbetsgivare höja kunskapen om personer med funktionsnedsättning.
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Förankring för hållbar utveckling Age Management i landstinget i Kronobergs Intervjuer med 9 personer Projektledare.
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
NU-sjukvården. Tiderna förändras Krav och förväntningar ändras samtidigt som sjukvården utvecklas och förändras. Det är dags att tänka nytt.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
© Copyright APeL 2005 Hanne Randle Seminarium 6, Intern och Extern spridning, torsdagen den 8 december 2005 Intern och Extern spridning Kiruna.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Kartläggning av inköpsprocessen
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Lärande utvärdering genom följeforskning
Ett arbete i att etablera en ny organisation Ledarforum 19 juni 2012
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR VI BLIR BÄTTRE. Från tro till vetande! KOMMUNALT NÄTVERK FÖR UTVECKLING I ett partnerskap samarbetar fyra kommuner för att.
Framtidens familjecentral
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion i Äldres behov i centrum! 4 november 2015.
Lite tankar för Nynäshamn i det systematiska kvalitetsarbetet 1. Utveckla kvalitetsdialoger: -Förskolechef samt representanter från verksamheten, representanter.
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Kvalitetsberättelse 2017.
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

ett kommunalt nätverk för utveckling Presentation av syfte, mål, vad vi har gjort 2006 & nästa steg 2007

SYFTE ”Fler blir självförsörjande genom att vi blir bättre” Genom ett strukturerat samarbete ta tillvara kunskap från arbetsmetoder och processer som sannolikt kan medföra att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande. ”Fler blir självförsörjande genom att vi blir bättre”

MÅLSÄTTNINGAR FÖR KNUT Parterna ska bygga strukturer som främjar ett systematiskt samarbete och lärande av goda exempel. Deltagande parter ska under projekttiden få ökad kunskap om dokumenterat framgångsrika arbetsmetoder och processer. Projektet ska resultera i att parterna startar ett samordnat projekt där inhämtade lärdomar implementeras och genomförs.

MÅLGRUPPER FÖR KNUT I första hand socialsekreterare och andra yrkeskategorier med ansvar för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. Därutöver förtroendevalda, chefstjänstemän, ansvariga för; studie- och yrkesvägledning, sfi (svenska för invandrare), kommunala vuxenutbildningar samt kommunens personalförsörjning på kort och lång sikt.

För att lyckas med att implementera utvecklingsprojekt/resultat: vad ska vi tänka på, vad är viktigt, vad ska vi vara bra på? (jan -06) a b c d e f Integrera projektet så långt som möjligt i linjeorganisationen från start – med realistisk budget (Bygg inte luftslott) XXX Synliggöra samband mellan det problem som organisationen önskar lösa och projektets nytta (Alla ska ”känna” nytta) XXX Personalen måste vara delaktiga XXXX Väldefinierade mål och noggrann uppföljning underlättar implementering XX Det måste finnas en förankring, en mottagande, tillåtande attityd genom hela linjen (chef, kollegor) Upparbeta det! XX Tid för tanke och att göra XX 1 Uppföljning. Fakta. X Bygga in i rutiner/ strukturer det nya arbetssättet – fatta beslut XX Tydlig metod + organisation X 2 3 4

För att lyckas med att implementera utvecklingsprojekt/resultat: vad ska vi tänka på, vad är viktigt, vad ska vi vara bra på? Oprioriterat vid rangordning utifrån vad som är absolut viktigast. Den ständiga skiftningen mellan fokus…. T ex Vi måste uppmärksamma ungdomarna! Vi måste uppmärksamma flyktingarna! Osv. Detta varvas alltid! Det måste finnas eldsjälar (tillåta) Bryta mainstreamkulturen. Allt måste inte återgå till det gamla vanliga (jämna plågor för alla) Tidig och tydlig förankring i organisationen (delaktighet) Positiv inställning från marknaden Fokus på: 1) kunden 2) medarbetaren Alla berörda medarbetare är motiverade Att förändringar sker med små steg under längre tid Tillräckliga resurser för förändring Informera all personal, skapa intresse Följ upp förändrat arbetssätt – sprid info om resultat

KNUT´s ORGANISATION Extern ordförande Extern resurs Lednings- Analys- grupp Analys- grupp Extern resurs Projektledar- grupp Lokala styrgrupper i respektive kommun Referensgrupper för verksamheterna Processcoach

Utvecklingsstrategier Källa: NTG Partnerskap Egenskaper: Planeringsstrategi Lärstrategi Utgångspunkt En bästa lösning Alternativa lösningar Tillämpbarhet Generell Lokal, kontextbunden Syfte Åtgärdsinriktat Hållbar utveckling Perspektiv Kortsiktigt Långsiktigt Fokus Snävt Öppet Arbetssätt Förutbestämt Flexibelt Spridning Goda exempel Lärande exempel Lärande Anpassningsinriktat Utvecklingsinriktat Reflektion Över medlen Över både medel och mål Utvärdering Uppföljning För reflektion och lärande Styrning Expertstyrt Deltagarstyrt

1 STRATEGI – 5 FASER FAS I Skapa samsyn om syfte och problem, hur ska vi arbeta ihop inom KNUT FAS II Kartlägga och beskriva kärnprocesserna inom kommunernas försörjningsstöd FAS III Analysera och utvärdera processer och metoder FAS IV Vad bör vi förbättra? Vem kan vi lära av? Vad kan vi ”lära” andra? FAS V Utveckla och genomföra förbättringar; enstaka kommuner, några eller alla i KNUT beroende av behov

Syfte med varje fas samt vad vi har gjort FAS I - OPERA – för att lyckas med att implementera utvecklingsarbete/projektresultat, vad behöver kommunerna inom KNUT vara bra på? - Intervjuer med kommunerna som underlag/Stig och Lena - Bommersviksdokumentet – startkonferens - Utbildning i operametoden och pcm/logframe - Involveringsmöten i kommunerna med stöd av Operametoden; vilka möjligheter ser man med KNUT och vilka farhågor samt vilka förslag på lösningar har man vad gäller farhågorna. Guidelines för fortsättning togs fram. FAS II - Nulägesbeskrivning över kommunerna för att lättare kunna jämföra kommunerna och värdera klientens process samt möjliga insatser - Flödesschema över klientens väg samt kartläggning av vad som görs i processen, som underlag för ökad förståelse, jämförelse och lärande - Arbetsmetodmatris utifrån valda klientgrupper - Inspirationsdag 3 oktober - Utvecklingsdag 5 december Mot FAS III - Experiment - kartläggning av enstaka ”klientcase” - Utsett en arbetsgrupp för inventering och analys av bedömnings- och utredningsverktyg - Påbörjat en undersökning om ”kollegiegranskning” - Studiebesök inplanerade mellan kommunerna. Förslag framtagna på frågeställningar i samband med studiebesök. - Start av jämförelse mellan två ungdomsprojekt FAS I – Skapa samsyn kring problem, vision, syfte, mål, hur vi ska arbeta i partnerskap, förväntningar, roller och ansvar, lärandeperspektiv, organisation. Arbeta kontinuerligt med. FAS II - Kartlägga och beskriva kärnprocessen från mottagning till egen försörjning– med klienten i fokus. Välja klientgrupper. Så här GÖR vi idag! Beskriva arbetsmetoder! Värderingar och förhållningssätt som styr. Jämställdhets- och brukarperspektiv. Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. FAS III – utifrån beskrivningar analysera arbetsmetoder och processen från mottagning till egen försörjning. Vad vet vi om resultat och effekter? Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Identifiera behov av förbättringar. FAS IV - Vilka idéer har vi själva om förbättringar? Vem kan vi lära av? Vad kan vi ”lära” andra? Samverkan mellan kommuner utifrån identifierade behov. FAS V – Utveckla och genomföra förbättringar samt utvärdera och sprida. Integrera det som fungerar och ta bort det som inte fungerar lika bra.

Syfte med varje fas samt vad vi har gjort För att lyckas med att implementera utvecklingsarbete/projektresultat, vad behöver kommunerna inom KNUT vara bra på. OPERA-process Intervjuer med kommunerna som underlag/Stig och Lena Bommersviksdokumentet – internat för uppstart Utbildning i innotiimi®OPERA och PCM/Logframe Involveringsmöten i kommunerna med stöd av OPERA-metoden; vilka möjligheter ser man med KNUT och vilka farhågor samt vilka förslag på lösningar har man vad gäller farhågorna. Guidelines för fortsättning togs fram. Uppföljning: Nynäshamnsprotokollet FAS I Skapa samsyn kring problem, vision, syfte, mål, hur vi ska arbeta i partnerskap, förväntningar, roller och ansvar, lärandeperspektiv, organisation. Involvering. Arbeta kontinuerligt med denna fas.

Syfte med varje fas samt vad vi har gjort Nulägesbeskrivning över kommunerna för att lättare kunna jämföra kommunerna och värdera klientens process samt möjliga insatser (utifrån sammanhang, kontext) Flödesschema över klientens väg samt kartläggning av vad som görs i processen, som underlag för ökad förståelse, jämförelse och lärande Arbetsmetodmatris utifrån valda klientgrupper Inspirationsdag 3 oktober - se dokument Utvecklingsdag 5 december – se dokument FAS II Kartlägga och beskriva kärnprocessen från mottagning till egen försörjning– med klienten i fokus. Välja klientgrupper. Så här GÖR vi idag! Beskriva arbetsmetoder! Värderingar och förhållningssätt som styr. Jämställdhets- och brukarperspektiv. Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.

Syfte med varje fas samt vad vi har gjort Experiment - kartläggning av enstaka ”klientcase” Utsett en arbetsgrupp för inventering och analys av bedömnings- och utredningsverktyg Påbörjat en dialog om användning av ”kollegiegranskning” Studiebesök inplanerade mellan kommunerna. Förslag framtaget på frågeställningar i samband med studiebesök. Jämförelse mellan två ungdomsprojekt startas Vi går mot FAS III Att utifrån beskrivningar analysera arbetsmetoder och processen från mottagning till egen försörjning. Vad vet vi om resultat och effekter? Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Identifiera behov av förbättringar.

Vad har vi gjort för övrigt! KUNSKAPSBILDNING Undersökningar kring jämställdhet och brukarperspektiv; ex Socialstyrelsen, Sthlm Jämt, Länsarbetsnämnden Konferens i Linköping om evidensbaserad praktik Spaningsarbete metoder och projekt med relevans för KNUT; exempelvis IMS, Nacka, Trosa, Genombrottsmetoden, SKL Medverkan i referensgrupp SKL kring Socialstyrelsens uppdrag om utredning för förbättrad statistik inom socialtjänsten Ansökan om fördjupat projekt ESF; Jämställdhet ur ett brukarperspektiv SPRIDNING KNUT presenterad i kommunernas relevanta nämnder Länsstyrelsens representant i AG har presenterat KNUT internt inom Länsstyrelsen. KNUT presenteras av Ingmar (ESF) den 23 januari 2007 i regionala styrgruppen för integrationsfrågor. Studiebesök Språkkraft i Malmö 4 nyhetsbrev under 2006 UTBILDNING för projektledare och chefer att arbeta med projekt och förbättringsprocesser Utbildning i Innotiimi®OPERA Utbildning i PCM/Logframe UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Delrapport från analysgruppen, november 2006 Beskrivning av parallellprocesser inom kommunerna ENSKILDA KOMMUNER Använt KNUT som plattform för organisatorisk och verksamhetsmässig utveckling utöver gemensamma åtaganden

FAS II Kartläggning av klientprocesser Bedömning & beslut om försörjningsstöd Klientens mål/delmål Bedömning av behov. Önskvärda förbättringar Uppföljning & Utvärdering av insatsen och dess inverkan på klienten Val av insats utifrån mål och behov KÄLLOR Dokumentation Instrument för bedömning, utredning, val av insats, uppföljning och utvärdering Beskrivningar av processer arbetsmetoder/insatser Intervjuer med klienter Jämställdhetsperspektiv Brukarperspektiv

Kartlägga klientprocesser. HUR ska vi göra det inom KNUT? Bedömning & beslut om försörjningsstöd Klientens mål/delmål Bedömning av behov. Önskvärda förbättringar Uppföljning & Utvärdering av insatsen och dess inverkan på klienten Val av insats utifrån mål och behov Kartlägga klientprocesser. HUR ska vi göra det inom KNUT? förbättring Experiment nr 1 (6 x PL) Experiment nr 2 (6 x PL) 4 kartläggningar per kommun Analys & Reflektion 4 per kommun Analys & Reflektion 6 kommuner x 4 förbättring förbättring förbättring Stödfrågor för analys, reflektion och lärande; Vad fungerar – framgångsfaktorer? Sprida/pröva av andra kommuner Vad skulle vi behöva/vilja förbättra för att bättre kunna följa klientens process, bedöma mål och behov, välja insatser och utvärdera resultat och process, samt göra allas kunskap tillgänglig och använd. Idéer om förbättringar tas fram av verksamheterna + externt utifrån problembild. Framtagning av modell och frågor Förbättring av modell och frågor Slutlig modell och frågor. Utvärderas. Varje kommun väljer förbättringar utifrån sina förändringsbehov. Pröva och utvärdera. Ev implementera.

Nästa steg Projektledarmöte den 10 januari Arbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument den 17 januari Genomgång av upplägg för introduktionsdag PCM/Logframe den 22 januari Möte med Arja Kallo om ASI den 29 jan. Genomförande av Introduktionsdag PCM/Logframe Södertälje 14 februari Solna 6 mars OPERA-utbildning 19-20 februari SKL om orsakskoder 15 februari ÖVRIGT Bjuda in Nacka utifrån deras upphandling av ITstöd i myndighetsprocessen (processkarta över framtida börläge) Samverka med SKL att ta fram en anpassad Genombrottsutbildning för FSS Samverka med Stockholm Jämt om jämställdhet i ett brukarperspektiv Integrera arbetet med kartläggning av klientens process med arbetet som arbetsgruppen för bedömningsinstrument ska göra hitta framgångsrika arbetssätt identifiera förbättringsområden och planera för mindre ”experiment” utifrån behov brukar- & jämställdhetsperspektiv verksamheterna inom varje kommun; ex. jämföra ungdomsprojekten i Södertälje och Järfälla (kollegiegranskning?) framgångsrikt utvecklingsarbete från andra

Guidelines MÖJLIGT INNEHÅLL; exempel VARFÖR Bakgrund – varför KNUT Lärande (individuellt, organisatoriskt, systemiskt, interkommunalt) Syfte, mål, strategi Nuläge i kommunerna Villkor, förutsättningar Organisation Roller (ledare, pl, politiker, personal) Metoder i vårt KNUTarbete Utvärdering Externt stöd: Kommunikationsform/layout Skriva ihop text 1 VARFÖR Hjälper oss att synliggöra och formulera vår egen process Sprida till andra inom kommunen samt andra kommuner HUR - lärandeprocess Så här tänkte vi Så här gjorde vi Så här blev det Så här fortsätter vi Det här rekommenderar vi Upplägg, beskrivningar, berättelser, bilder, citat, intervjuer, teorier, modeller,

Nästa steg? Alla former av utvärderingar pekar på den centrala roll ledare har i arbetet med förbättringar och utveckling av verksamhet och arbetssätt. Vid start, genomförande, implementering, utvärdering. Vad behöver du som ledare för att kunna äga/leda ett arbete som KNUT i din kommun och tillsammans med andra kommuner – interkommunalt lärande? HANN VI INTE MED!

Vinster med KNUT? Sätter igång processer Tänker på metoder, dokumentation, mallar Studiebesök Inspiration Sätter igång tankeprocesser Intressant med Ungdomsprojekt Skapar nyfikenhet Sätter ingång processer Sätta fss på kartan, legitimerat oss lite mer Nu tänker man nytt, ny personal som får tänka på nytt sätt och det är OK Positivt med de utbildningar vi haft Pratat mycket om processer och arbetsmetoder Hjälp att hålla uppe tempot Mycket förändringar på gång Skapat ett nytänkande, nästan en organisationsförändring Kul att hålla på med framtidsjobb, det här kommer vi att kunna använda längre fram. Ger mera livslust åt ibland ganska tradigt jobb Känt inspiration; dels från projektledare som hon också sprider Skapar mycket förväntningar och lust, samt framtidstro. Förväntar sig mycket från KNUT att nu ska det hända något. Kan också skapa oro. Jag vill inte vara med – väljer att hoppa av. Chef tar annan roll.

TIDER LG 6 februari 9-12, Södertälje 19 mars 13.30, Upplands Bro 24 april, 9-12, Nynäshamn 31 maj 9-12, Sundbyberg 14 juni, 13.30, Solna 27-28 augusti – KNUT-internat för alla KNUT-grupper 4 oktober - heldag