Bra skolor kännetecknas av:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Så här jobbar vi på smaragden
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Handlingsplan för matematikutveckling
Mål och betygskriterier
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Tema Feedback och hållbar utveckling Välkomna!
Syftet med en personlig handlingsplan
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – en potential för skolan – men vad är det och hur kan man göra?
The big 5 1.
Linköpings universitet
Eller formativt lärande…
Hur stärker vi rektors pedagogiska ledarskap
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Läroplansträff Välkomna. Program för förmiddagen 8.30 Uppföljning av lektioner som planerades förra gången. Berätta för varandra gruppvis om.
Uppföljning av lärares arbete i klassrummet
Hej och välkomna!.
Lärares planeringsarbete!
Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
K VALITETSARBETE PÅ V ALSÄTRA Ständigt pågående. K VALITETSARBETE KÄNNETECKNAS AV Att det bottnar både i det statliga och kommunala uppdraget. Att det.
Tillsammans kan vi förbättra resultaten i skolan Anna Ekström, Generaldirektör Skolverket.
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Föräldraråd
Föräldraråd
Att samla in underlag - kap 4 Håkanssons bok Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem.
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Kunskapande för framtiden - att ELEVEN ser sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess SIGTUNABOXEN
Läroplansträff fritidshem
Forskningspåverkan i praktiken. Vad gör SKL?  Alla kommuner, landsting och regioner medlemmar  Intressebevakning  Medlemsstöd  Utvecklingsfrågor.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Läroplansträff Välkomna!.
BFL Bedömning för lärande
Reflektioner från grupperna No hands up…
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Att vara professionell
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
Vilka är vi? GR Utbildning Pedagogiskt Centrum Sandra Svensson.
pedagogisk dokumentation
Hur kan vi förstå begreppet?
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Att jobba språkutvecklande
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Formativ undervisning – träff 1. Tankar om att vara förstelärare  Hedrande att få detta uppdrag  Mycket att leva upp till.  Dubbla roller – både kollega.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Bagaregårdsskolans Inkluderingsarbete Lisa Häggdahl.
From Great To Excellent
Vad är studiero? Eleverna kan ägna sig åt de planerade aktiviteterna
Klagshamns rektorsområde
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Hur stärker vi rektors pedagogiska ledarskap
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
VFU i CL-programmet
Presentationens avskrift:

Bra skolor kännetecknas av: En bra skola... Gemensam undervisningsplanering Klassrumsnära kompetensutveckling Auskultationer Effektiviserad tidsanvändning Och att man… ...har enats om skolans mål ...fångar upp elever med svårigheter ...har tydlig ansvarsfördelning ...har fungerande relationer ...tar reda på hur det går ...har höga förväntningar ...lyfter fram kompetenta lärare (Hattie, Håkansson, Lundahl, Hjort, Scherp mfl)

Några nyckelord ur våra egna utvärderingar Elev/skolråd: Mer fokus på arbetsro och ledarskapet i klassrummet. Ämnesgrupper: Mer fokus på lärande, bedömning, samsyn, prata ihop oss, lära av varandra, Arbetslag: vi hinner inte prata om det pedagogiska gemensamma frågorna så ofta som vi vill…

Många olika processer i en skola Fritidsprocessen, mottagandet, mellanrummen, avslut, elevhälsan, mat…

Undervisningsprocessen ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” Skollag (2010:800) 1 kap. § 5

Syfte i eftermiddag Fokusera på undervisning och lärande. Synligöra lektionens olika delar ; inledning, genomförande och avslut fördjupa oss i dem för att skapa samsyn och för att lyfta den goda lektionens betydelse för lärandet. Lära av varandra och få ett underlag att använda som idébank/checklista i det kollegiala lärandet och i den vardagliga undervisningen.

Undervisningsprocessen Planera Inledning Genomföra Avsluta Utvärdera Lära och sprida till andra SLUT Vad ska det vi gör leda till för eleven? START Vad är syftet? Vad är det vi ska lösa? Definition av vad en process är En process har ett tydligt syfte Den har en tydlig startpunkt och slutpunkt En process är repetitiv, dvs genomförs många gånger Beskriva verksamheten ur elevens perspektiv Förtydliga hur olika värden skapas för eleven Skapa en helhetsförståelse för verksamheten 1

Skolsystemets förbättringsresa Pedagogisk innovation och utbyte tvärs skolor Utveckla professionen Lägga den strukturella grunden Excellent Great säkerställa de basala villkoren Good Poor Skripta låg-kvalificerade lärare Säkra minimi-kvalitén Säkra att elevernas kostnader Fair Lägg grund för ansvars-utkrävning Säkra organisatoriska och finansiella förutsättningar Utveckla grundläggande pedagogik Great Utveckla kollegiala lärande processer Stärk upp stöd-funktioner för lärare och rektorer Stärk system-stöd för utveckling och innovation av pedagogik Fair Poor

Andra länder som gjort resan från good till great Gemensam undervisnings-planering Lärarna har tydliga planeringsmöten flera gånger i veckan för att fastslå gemensamma lektionsplaneringar utifrån elevernas resultat. Auskultationer med återkoppling Rektor lägger tid på lektionsbesök enligt definierade utvecklingsområden. Strukturerad återkoppling, så som ”Lesson studies”. Lärarna utformar demonstrationslektioner. Ämnesdidaktisk klassrumsfokuserad fortbildning Kompetensutveckling formuleras utifrån elevresultat med ett lärandeperspektiv. Transparenta och omfattande karriärvägar Läraryrket har tydliga och breda karriärsteg. Formativ bedömning på systemnivå Lärare med goda resultat inspirerar andra.

Utvärderingarna säger bla Arbetsro Lust att lära Vi tycker nu och då att vi får ha fokus på annat än eleverna och själva lärandet. Vi jobbar ju alla här inne med elever som är allt från 5-16 år, olika individer med olika kvaliteter, hinder lustar , språk osv. Det vis ka fokusera idag är på det generella men också på detaljerna-på hur vi faktiskt gör, eller skulle vilja, bör göra. Vi ska lära av varandra. Kärnan-vi är en skola-undervisningen i fokus