SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården Ett forskarstött utvecklingsarbete i Helsingborgs stad

Fakta om SkolFam Fokus på förbättrade utbildningsresultat för familjehemsplacerade barn Startade i projektform 2005 i samverkan mellan socialtjänst och skola Utvärderades av forskare 2008 med positiva resultat Idag en permanent del av familjehemsvården i Helsingborgs stad Lina

Utbildningens betydelse för alla barn Betygen i årskurs nio är avgörande för om barn går vidare i sin utbildning eller inte, oavsett socioekonomisk bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg är en klar riskfaktor som kan innebära försämrade livschanser i vuxen ålder. Frånvaron av ”skolmisslyckande” är den starkast skyddande faktorn.

Bakgrunden till SkolFam Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplacerade barnen i högre utsträckning: Mycket dåliga skolresultat En väsentligt lägre utbildningsnivå Hög risk för suicid Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom En högre andel tonårsgraviditeter Högre risk för arbetslöshet Karin

Kort fakta om projektet 2005-2008 25 barn = ”25 projekt” 24 familjehem 22 skolor 2 kartläggningar/barn Karin

Arbetsgången i SkolFam Lärare/ skola Familjehem Psykolog, spec.ped, soc.sekr. Elev Tid: 2 år Lina Kartläggning 1 Plan/insatser/uppföljning Kartläggning 2

Fr.o.m. ht 2010 även kartläggning av hälsa Processen steg för steg Fr.o.m. ht 2010 även kartläggning av hälsa Överföring från socialsekreterare Möte med familjehemmet Möte med skolan Pedagogisk och psykologisk kartläggning 1 Behovsanalys Återkoppling till familjehemmet, skolan och barnet Utbildningsplan Insatser och uppföljning under två år Pedagogisk och psykologisk kartläggning 2 Fortsatt uppföljning

Områden som kartläggs Läsning och skrivning Matematik Kognitiv förmåga Välmående, beteendeproblem och prosocial förmåga Relation mellan lärare och elev Hälsa (fr. o. m. hösten 2010) Lina

Psykologisk kartläggning Tester: WISC (begåvningskartläggning) ABAS (mätning av anpassningsfärdigheter i olika vardagsmiljöer) Beck (bedömning av emotionell och social problematik) SDQ (skattning av styrkor och svårigheter) Relation mellan lärare och elev (känslomässigt/kunskapsmässigt) Kristin

Pedagogisk kartläggning Tester: Vilken bild är rätt? DLS läshastighet med förståelse DLS rättstavning DLS ordförståelse Läskedjor Olof Magnes matematikdiagnoser Observation av barnet i klassrummet Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester, ”fria skrivningar”, nationella prov. Skattning av ”skolkompetenser” Anna

Erfarenheter efter kartläggning 1 Barnen är normalbegåvade Barnen är relativt väl emotionellt fungerande Barnen har relativt bra självbild MEN: De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet) Många av lärarna övervärderar barnens prestationer Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn Kristin + Anna

Exempel Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet). Lina WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

Utvecklingsbehoven styr insatserna Utvecklingsområden/ mål Skriva, läsa, matematik Socialt samspel Självförtroende, ambition, autonomi Fysik (ex: motorik, syn, hörsel) Självkänsla, mående Allmänbildning, ordförråd Göra läxor Genomförda aktiviteter Pedagogisk handledning; exempelvis MG-programmet Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/ organisation Synliggörande av kompetens - strategier för undervisning Handledning kring motorik - kontakter med experter: MTI, FMT m.fl Samtal med barn/ kontakt med BUP Handledning till familjehem Skapa förutsättningar för hemarbete Anna om MG som ex. Kristin om Socialt samspel

Erfarenheter efter kartläggning 2 Skolsatsning ger resultat! Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester Läshastigheten har markant ökat bland barnen Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen MEN: Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg. Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning). Kristin + Anna

WISC Kristin

Ordkedjor Anna

Matematik Anna

Upplevda framgångsfaktorer i arbetet Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra behov Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov ; pedagoger drar nytta av coaching och får nya professionella verktyg Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter Rektorn är med i arbetsprocessen Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan Karin

Spridning till fler kommuner Stor nationell uppmärksamhet Replikering av SkolFam i Norrköping; fler kommuner vill börja Stiftelsen Allmänna Barnhuset stödjer spridningen Kommande manual säkrar kvalitet och långsiktighet i arbetet

? Frågor?