Seminarium Kritiskt tänkande, Gävle, 2014-10-22 Staffan Hygge Seminarium Kritiskt tänkande, Gävle, 2014-10-22 Seminarium om kritiskt tänkande Ordförande: Staffan Hygge, Högskolan i Gävle Lars-Torsten Eriksson, Högskolan i Gävle: Utan tvivel är man inte riktigt klok Lars Ekstrand, Högskolan i Gävle: Konsten att tankeprovocera Bo Bengtsson, Uppsala universitet: Tänka rätt eller konstruktivt? Om granskning och kritik i samhällsvetenskaperna Anita Hussénius, Högskolan i Gävle: Långt ifrån strategiskt tänkande och personligt välbefinnande

Lars Torsten Eriksson

Vad är? Critical thinking is characterized by careful analysis and judgment – critical, in its strictest sense, implies an attempt at objective judgment so as to determine both merits and faults. (Webster’s New World Dictioncary)

Etymologi The word critical derives etymologically from two Greek roots: kriticos (meaning discerning judgment) and kriterion (meaning standards). Etymologically, then, the word implies the devlopment of discerning judment based on standards. (Webster’s New World Dictioncary)

Definitioner En individs förmåga att göra rimliga tolkningar, bedömningar och reflektioner i förhållande till innehåll och utifrån dessa dra rimliga slutsatser. (Kristoffer Larsson, Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap, avhandling GU, 2014)

Vad är Självständighet Reflekterande Prövande Omdömesgill

Hur lär man ut? Frågeteknik Hypotesresonemang Datakritik Källkritik Argumentationsanalys och logik Sambandsanalys Perspektivväxlingar

Hur examinera? Övningar (se hur lär man ut) Examensarbeten

Lars Ekstrand

Bo Bengtsson

Tänka rätt eller konstruktivt? Om granskning och kritik i samhällsvetenskaperna Bo Bengtsson Professor i statskunskap, ssk bostads- och urbanpolitik Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Utgångspunkter: Samhällsvetenskap Forskning och forskarutbildning

Thomas Torild (1794) Rätt, eller alla samhällens eviga lag

Hur lära sig kritiskt tänkande i forskarutbildningen? Ingå i en kollegial akademisk miljö. Handledas ickeauktoritärt. Medverka aktivt i situationer där akademisk kritik utövas konstruktivt. Vad innebär kollegialt, ickeauktoritärt och konstruktivt i akademisk kritik?

Anpassa kritiken efter situationen! Handledning Uppsatsventilering Seminariediskussion Disputation Peer review Ojämn maktrelation i samtliga. Läraren/granskaren A har övertag på författaren B. Om A bara ska lära B att ”tänka rätt” är maktfördelningen ett pedagogiskt problem. Om granskningen har vidare funktioner är den också ett institutionellt problem.

Anpassa kritiken till paradigmet! Empirisk realism (”positivism”, ”behaviorism”) Rationalism Konstruktivism Kritisk realism Marxism Institutionalism Postmodernism Etc. ”Det, som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg.” Gustaf Fröding ”Vad är sanning?” (1891)

Anpassa kritiken till syftet! Förbättra ett akademiskt arbete (verk) Stärka en författarens utveckling (författare) Utveckla ett forskningsfält (fält) Bekämpa ”akademiska avarter” (paradigmstrid) Stärka kritikerns position eller självkänsla (ego)

Kritikens situationer och funktioner Funktion Handl. Vent. Sem. Disp. Peer rev. Verk: JA JA JA NEJ JA Författare: JA JA JA JA NEJ Fält: NEJ NEJ JA JA JA Paradigmstrid: NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Ego: NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Slutsatser För läraren/kritikern: Institutionellt: Systemnivå: Anpassa kritiken efter situationen. ”Tänk rätt” bara inom ramen för resp. paradigm. Undvik kritikeruppdrag inom främmande paradigm. Undvik anonymitet. Paradigmkamp och profilering i andra sammanhang. Institutionellt: Fördela kritikeruppdrag efter typen av situation. Undvik att ge kritikeruppdrag över paradigmgränser. Eftersträva mer än en lärare/granskare per uppdrag. Systemnivå: Bygg upp och vårda öppna och kollegiala institutioner. Frågetecken för double-blind peer review.

TÄNKA RÄTT ÄR IBLAND IRRELEVANT MEN TÄNKA SITUATIONSANPASSAT ÄR STÖRRE Tack för att ni lyssnade!

Anita Hussénius

Långt ifrån strategiskt tänkande och personligt välbefinnande Anita Hussénius Uppsala universitet och HiG

Ansvaret är vårt Tingsten Stockholms stadsteater: av Joakim Sten, efter en bok av Per Wirtén med Robert Fux i rollen som Tingsten Tingsten inför ett avgörande beslut: ska han ge efter för ägarmakten och stödja Folkpartiet i omröstningen om allmän tilläggspension, trots att han just i denna fråga håller med Socialdemokraterna? Ska realpolitik och urgamla förbindelser gå före hans innersta övertygelse, före hans plikt som journalist? Foto: Petra Hellberg

Herbert Tingsten 1896 – 1973 Professor i statsvetenskap (1935 – 1946) Chefredaktör för Dagens Nyheter (1946 – 1959)

Kritiskt tänkande på den strukturella, symboliska och individuella nivån Organisation inhägnader Symbolvärden kultur/kontext Inåt mig själv

Hannah Arendt: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem tysk-judisk filosof verksam bl.a. vid Princeton, Berkeley, Chicago. “The trouble with Eichmann was precisely that so many were like him, and that the many were neither perverted nor sadistic, that they were, and still are, terribly and terrifyingly normal. From the viewpoint of our legal institutions and of our moral standards of judgment, this normality was much more terrifying than all the atrocities put together.”  "Problemet med Eichmann var just att så många var som han, och att de flesta varken var perversa eller sadistisk, att de var, och fortfarande är, fruktansvärt och skrämmande vanliga. Ur juridisk synpunkt och utifrån moraliska normer för rättsskipning, var denna normalitet mycket mer skrämmande än alla grymheter tillsammans. ”

Institutionaliserade ”garanter” för vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande, akademisk frihet Akademisk frihet: Akademikern [läraren/forskaren] ska ha frihet att, inom vad lagen föreskriver, ifrågasätta och lägga fram idéer och uttrycka kontroversiella och/eller impopulära åsikter utan att behöva riskera anställning eller förmåner i anställningen. Särskild anställningstrygghet för lärostolsprofessorer försvann 1998, samtidigt som befordransreformen infördes. Traditionellt har denna särskilda och ”livslånga” anställningstrygghet förknippats med en akademisk frihet för dem som innehaft de högsta läraranställningarna. De kollegiala organen för beredning och beslut Det akademiska seminariet

Vad är/kännetecknar kritiskt tänkande? Belysa med olika perspektiv Visa hur de olika perspektiven beaktats och motivera ställningstaganden Nagelfara ens egna bevekelsegrunder; lyssna inåt, bli medveten om ens egna föreställningar, förutfattade meningar etc. ______________________________ Examensarbete om genus i förskolan Pojke grön går ut ur rummet och jag ser att inga andra pojkar är kvar. Reflektion: Här kommer jag på mig själv med att vilja avsluta observationen, då samtliga pojkar ändå hade avlägsnat sig. Kanske är det mina egna föreställningar om att pojkar skulle kunna visa särskilt intressanta saker i relation till vårt examensarbete? /…/ Jag reagerar dock på min första tanke och inser att jag aktivt måste bli medveten om vem och vilka grupper av barn som jag observerar.

Vad är/kännetecknar kritiskt tänkande? Bör finnas med i alla delar av en kunskapssökande process: (kunskapssökande kan vara sökande efter ny kunskap, dvs forskning, men det är också t.ex. att ta fram den kunskap som behövs vid beslutsfattande och/eller olika ställningstaganden) Syfte och problemformulering (vad är det jag vill undersöka/ta reda på och varför) Val av metod (hur ska jag kunna ta reda på det jag vill ta reda på, vilken sorts data behöver jag samla in, hur ska jag samla in den…. Eller vem ska utreda/komma med/ge underlag inför ett beslut och hur ska det underlaget tas fram, hur ska det villkoras) Analys av insamlad data Tolkning – vilka tolkningar gör jag? Vilka resultat ser jag, vilka slutsatser drar jag, vad väljer jag att presentera?

Kan man undervisa kritiskt tänkande? JA!

Kan man examinera kritiskt tänkande? Nej!