Insatser och åtgärder för att förbättra kroppsuppfattningen

Målen med denna modul Att ge information om Vad/vem åtgärderna riktar sig till Ramverken som styr åtgärderna Aktiviteter för att uppmuntra Resurser som kompletterar åtgärderna

Vad/vem riktar sig åtgärderna till? Offentlig politik Individer och grupper Åtgärder som syftar till att underlätta förändringar i den fysiska och sociala miljön, som kan vara bidragande till missnöje med utseende T.ex. genom att påverka lagar om vilka bilder som får användas i reklam för skönhetsprodukter Åtgärder som syftar till att förändra attityder och beteenden på en individnivå. Dessa används ofta i grupper som löper risk för missnöje med utseendet T.ex. insatser i skolan, i små grupper eller i hela klassar We will focus more on targeting individuals and groups today

Hur man reducerar riskerna: Inramning av innehåll och ingripande Riskfaktormodellen Det mest accepterade teoretiska ramverket för att förbättra kroppsuppfattningen Siktar in sig på sociokulturella och individuella faktorer som ökar risken att utveckla missnöje med utseendet Baseras på teorin att om du minskar närvaron av inflytelserika riskfaktorer, är det mindre sannolikt att missnöje med utseendet uppstår Till exempel siktar man in sig på kända riskfaktorer, såsom Internaliseringen av utseendeideal Olämpliga jämförelser av utseendet med kamrater

Vanliga strategier vid åtgärder 1. “Media literacy” 2. Sikta in sig på jämnåriga 3. Kognitiv dissonans

1. Media Literacy: Kunskap om media Video can be found at http://vimeo.com/4097693 Klicka på bilden här ovan för att titta på Dovefilmen ‘Onslaught’ http://vimeo.com/4097693

Varför fokusera på media? Att blir utsatt för medias bilder om det manliga och kvinnliga “idealet” påverkar kroppsuppfattningen negativt på kort och på lång sikt (Levine & Murnen, 2009) Medias bilder är överallt – det är lättare att förändra våra reaktioner på dem än att förbjuda eller förändra bilderna Unga människor med bättre kunskap om media (högre “media literacy”) är mindre missnöjda med sin kropp (McLean, Paxton & Wertheim, 2013)

Kunskap om media/”Media literacy” Det finns ännu inte någon svensk term för den engelska termen “Media literacy” “Media literacy” är “förmågan att inhämta, analysera, utvärdera och skapa media i olika former” (Center for Media Literacy, 2011) Vårt mål är att förse unga människor med förmågan att dekonstruera och kritisera de bilder och budskap de ser i media, för att minska påverkan från media.

“Media Literacy”: Media Smart Det mest effektiva åtgärdsprogrammet inom “Media literacy” som har testats i skolmiljöer är Media Smart (Australian version) Australiensiskt material som består av åtta 50 minuter långa klassrumslektioner. Aktiviteterna fokuserar på mediekunskap (media literacy), aktivism och opinionsbildning, inklusive en utforskning av medias stereotypa bild av kvinnor och män i reklam, kunskap om retuschering och hur man skriver protestbrev till industrin. Nya studier visar att detta åtgärdsprogram är effektivt när det gäller att minska 13-åriga flickors och pojkars oro över, och övervärdering av, kroppsvikt och kroppsform, bantning, missnöje med kroppen och depression (Wilksch & Wade, 2009). http://sparky.socsci.flinders.edu.au/researchonline/projects/5

Hur man förbättrar “media literacy”: en varning! Om du funderar på att börja använda åtgärder som ska förbättra media kunskaperna … Innan du börjar: Det är lockande att visa en massa bilder på idealkroppar för yrkeseleverna/studenterna när man ska demonstrera hur media gestaltar män och kvinnor Men – vi vet att om man blir utsatt för dessa bilder så ökar missnöjet med utseendet Börja alltid med att introducera hur man ser på bilder och budskap med kritiska ögon – innan du visar några bilder

“Media Literacy”: Övningsförslag Sätt igång en diskussion om stereotyperna som porträtteras i media: Be eleverna/studenterna att brainstorma om hur kvinnor/män typiskt ser ut i media (t.ex. nyhetsuppläsare; hallåor). Varför valdes dessa människor? Är detta något som de själva tycker är attraktivt? Och människor med missbildningar? Hur gestaltas de? Vilka karaktärer spelar de?

“Media Literacy”: Övningar Media knep – Titta på Doves videoklipp ‘Evolution’ för att ta reda på vad som händer under en fotosession http://youtu.be/hibyAJOSW8U Diskutera om detta var vad man förväntade sig? Eller manipulerar de bilden mer än vad studenterna trodde? Dove evolution: http://youtu.be/hibyAJOSW8U

“Media Literacy”: Övningar “Photoshop Fakes”- använd före/efter-bilder av män och kvinnor och fråga studenterna vilka delar av bilden som har ändrats. Börja med ansikten/hår och fortsätt till hela kroppsbilder. [Försök undvika att visa eleverna/studenterna för många bilder som representerar det smala/muskulösa idealet]. Diskussion om varför bilderna har photoshoppats Avsluta med en debatt: känner vi oss bekväma med det här? Vad kan följderna bli? Ska detta vara tillåtet?

Före- och efterbilder

“Media Literacy”: Resurser Svensk retuscheringssida http://demo.fb.se/e/girlpower/retouch/ Centrum för Media Literacy (USA) http://www.medialit.org/ Unga kvinnor och kroppuppfattning i den digitala eran http://www.qvwc.org.au/programs/past-programs/positive-body-image/

2. Om jämnårigas påverkan

Varför sikta in sig på jämnåriga? Jämnåriga är det viktigaste sociala sammanhanget för ungdomar Forskning av Helfert & Warschburger (2011) och Paxton, Schutz, Wertheim & Muir (1999) har visat att de följande tre sakerna är riskfaktorer för missnöje med utseende Att göra jämförelser av utseendet tillsammans med jämnåriga Prata om utseende med jämnåriga Att bli retad av jämnåriga p.g.a. utseendet

Sociala jämförelser Påverkar unga människor negativ när de jämför sina kroppar med andra jämnåriga, och känner sig missnöjda om de tycker att den andra personen är attraktivare Ofta fungerar inte jämförelserna eftersom den andra personen är längre/kortare/har en annan genuppsättning Vi måste försöka uppmuntra unga människor att inte jämföra sitt utseende med jämnåriga

Att bli retad på grund av utseendet Påverkar självfallet mottagarens kroppsuppfattning negativt Att bli retad “sekundärt” (d.v.s. att se andra bli retade över sin vikt) påverkar en också negativt eftersom det etablerar gruppnormer och standardutseenden Vi måste anstränga oss för att stoppa retning på samhälls-, grupp- och individnivå

Konversationer om utseende Skapar och bibehåller gruppnormer och förväntningar om utseende, förmedlar utseendets betydelse och formar beteenden för att förändra vikt och kroppsform. Vi måste göra ungdomar medvetna om påverkan av dessa konversationer så att de kan kontrollera dem.

Ett exempel på åtgärder hos jämnåriga: Konversationer om utseende Introducera konceptet “utseendeprat” (t.ex. kommentarer om en persons kroppsform, kroppsstorlek, ansikte, kläder, hudfärg och missbildningar) Be eleverna/studenterna att brainstorma om de potentiella negativa konsekvenserna av dessa konversationer på deras egen fysiska, sociala och emotionella hälsa och andras välmående Skapa olika scenarion (scener) för vanligt “utseendeprat” i grupper och byt sedan scenarierna med en annan grupp Välj ett scenario och be eleverna/studenterna skriva “ett alternativt slut” Efter att ha gått igenom alla scenarion och slut, brainstorma fram en lista över “saker vi kan göra” för att minska utseendeprat

Alternativa slut: Vad kan du göra för att hindra utseendeprat? Led in konversationen på ett annat ämne Ignorera utseendepratet utan att ignorera personen Framhäv kvaliteter som inte berör utseendet Försök att inte rikta uppmärksamhet mot kroppsstorlek eller någon annan del av utseendet Avfärda inte personens oro, ge uppmuntran utan att ge dig in i utseendeprat-cirkeln Fokusera på hälsoprat, inte utseendeprat T.ex. “hälsosam mat” snarare än “diet” Kom ihåg att det är okej för människor ha självförtroende när det gäller sin kropp, och att det inte betyder att de skryter eller är kaxiga (Från Happy Being Me, Richardson & Paxton, 2010 )

Förslag på extra övningar Uppmuntra eleverna/studenterna att identifiera och diskutera exempel på utseenderelaterad diskriminering och hur dagens samhälle främjar attraktiva människor. Uppmuntra eleverna/studenterna att undersöka diskriminerings-lagarna i ditt land. Ingår utseendediskriminering? Tycker de att lagarna bör ändras? Fråga om någon har upplevt utseenderelaterad diskriminering eller mobbning i verkligheten? Berätta om situationerna och välj en eller två och utveckla “alternativa slut”. Skapa en lista med “saker vi kan göra” för att förhindra utseendediskriminering. Och de som blir retade för sitt utseende? Kan något göras för att minska den negativa påverkan? Kan de göra något själv? Vad kan “åskådare” göra?

Evidensbaserade åtgärder hos jämnåriga Happy Being Me har varit det mest lyckade åtgärdsprogrammet bland tonårstjejer (Richardson & Paxton, 2010). Detta program har upprepats med andra åldersgrupper och grupper med män och kvinnor i både Australien och Storbritannien, med lovande resultat (Diedrichs et al., 2012). Man kan få tillstånd att använda (och få tillgång till) materialet genom att kontakta Professor Susan Paxton: susan.paxton@latrobe.edu.au

Åtgärdsprogram för jämnåriga: Övriga resurser Y’s Girl Ladda ner på http://www.ywca.net/Page/What-We-Do/Ys-Girl

3. Kognitiv dissonans

Hur fungerar kognitiv dissonans-metoder? ‘Internalisering’ inträffar när människor anammar samhällets utseendeideal som något som de ska sträva efter. Internalisering av de smala och muskulösa idealen för kvinnor och män är en av de största riskfaktorerna för att utveckla missnöje med kroppen (Thompson & Stice, 2001). Åtgärder med kognitiv dissonans försöker minska internaliseringen av det smala idealet.

Vad är kognitiv dissonans? “Kognitiv dissonans” (Festinger, 1957) syftar på obehaget som uppstår när det finns en motsägelse (“dissonans”) mellan en individs tankar och beteenden. Denna obehagskänsla motiverar personen att förändra antingen sina attityder eller sitt beteende för att minska motsägelsen (Stice et al., 2008).

Vad är kognitiv dissonans? Till exempel: Många tjejer bantar eftersom de har internaliserat tanken att smalhet är idealet som de måste jobba för och eftersom det tror att detta kommer göra dem populärare En kognitiv dissonans-metod uppmuntrar tjejer att utmana sambandet mellan smalhet och popularitet Om åtgärden lyckas så kommer bantandet motsäga deras nya attityd (att det inte finns något samband mellan smalhet och popularitet), och då slutar de banta

Belägg för kognitiv dissonans Det finns en stor mängd belägg som stödjer framgången med denna metod hos äldre ungdomar och unga kvinnor. Forskningen har fokuserat på två åtgärdsprogram, The Body Project och Reflections Body Image Program (referenser kommer senare) Denna metod har varit effektiv när det gäller kvinnor och grupper med kvinnliga gymnasieelever och universitetsstudenter (Stice et al., 2008; Halliwell & Diedrichs, i tryck).

Övning baserad på den kognitiva dissonans-metoden Diskutera de nuvarande utseendeidealen för män och kvinnor så som de framställs i media (filmer, TV, magasin o.s.v.). Varför försöker människor uppnå dessa ideal? Är deras föreställningar – att om man uppnår dessa ideal så kommer livet att bli annorlunda – riktiga? Vad är priset för de som ser dessa bilder att uppnå dessa “ideal”? Fundera över det fysiska, sociala, emotionella och finansiella priset …

Kognitiv dissonans: Resurser The Body Project Eric Stice Köp boken i en (internet)bokhandel Köp tillgång online via http://www.bodyprojectsupport.org/ Succeed Body Image Program Kontakta Succeed www.succeedfoundation.org/work/sbip

UPPMUNTRA SJÄLVFÖRTROENDE OM KROPPEN I DITT DAGLIGA YRKESLIV Identifiera situationer i ditt arbete när kroppsuppfattning kan vara ett problem för dina elever/studenter – eller kanske för dig själv? Hur kan du initiera enkla åtgärder för att motverka detta? Till exempel: studenter är ofta nervösa innan de ska hålla i en presentation inför klassen, eftersom de oroar sig över vad folk ska tänka när de ser på dem Lösning: Uppmuntra studenterna att öva med en självsäker hållning och ett självsäkert kroppsspråk; gör några övningar för att bryta isen så att det skapas ett förtroende i gruppen innan man genomför presentationerna o.s.v.

UPPMUNTRA SJÄLVFÖRTROENDE OM KROPPEN I DITT DAGLIGA YRKESLIV Fundera på att engagera dig i social aktivism (till exempel insatser för att påverka förhållningssätt och vanor på ditt arbete, i din stad och i ditt land) om hur oro över utseendet påverkar dina yrkeselever negativt Fundera på att kämpa för obligatorisk utbildning för alla yrkeslärare och yrkesvägledare om utseendeproblems påverkan

SAKER DU BÖR UNDVIKA Undvik gästföreläsare, bilder, artiklar och böcker som handlar om personer som återhämtat sig från ätstörningar Dessa förbättrar inte kroppsuppfattningen eller ‘”avskräcker” människor från att utveckla ätstörningar. De kan istället glorifiera störda ät beteenden och göra dessa attraktiva för sårbara unga människor. Undvik uppgifter som handlar om ätstörningar Dessa ämnen väljs ofta av mottagliga unga människor och kan ge dem tillgång till information som skapar eller ger näring åt en ätstörning. Be inte studenter dokumentera vad de äter/föra matdagbok. Detta beteende förknippas med strikt kontroll över matvanorna. Det finns belägg för att denna typ av bantning är ineffektiv. Väg inte studenterna på lektionstid och genomför inga konditionstest. Detta skapar förlägenhet, konkurrens (vilket kan leda till bantning för att förbättra resultatet) och jämförelser av utseendet.

SAMMANFATTNING Målen för åtgärderna som ska främja positiv kroppsuppfattning är både offentlig politik, individer och grupper Ramverken som styr åtgärderna fokuserar på kända riskfaktorer Åtgärderna siktar in sig på “media literacy”, att minska påverkan från jämnåriga och att skapa kognitiv dissonans för att minska internaliseringen av de smala och muskulösa idealen Speciella övningar kan uppmuntra utseenderelaterat självförtroende, och vi har gett er resurser

Referenser Centrum för Media Literacy. (2011). Media Literacy - A definition and more. Tillgänglig på: http://www.medialit.org/media-literacy-definition-and-more Diedrichs, P. C., Bird, E., & Halliwell, E. (2012). "Happy Being Me" in Britain: The evaluation of a school-based disordered eating and neagtive body image intervention with pre-adolescent girls and boys. Artiklen har presenterats på International Conference on Eating Disorders, Austin, Texas. Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. Stanford: Stanford University Press. Halliwell, E., & Diedrichs, P. C. (I tryck). Effectiveness of a Dissonance Eating Disorder Prevention Program among 12 and 13 year old British Girls. Health Psychology Helfert, S., & Warschburger, P. (2013). The face of appearance-related social pressure: Gender, age and body mass variations in peer and parental pressure during adolescence. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 7, 16-27. Levine, M., & Murnen, S. K. (2009). "Everybody knows that mass media are/are not [pick one] a cause of eating disorders": A critical review of evidence for a causal link between media, negative body image, and disordered eating in females. Journal of Social and Clinical Psychology, 28, 9-42. McLean, S. A., Paxton, S. J., & Wertheim, E. H. (2013). Mediators of the relationship between media literacy and body dissatisfaction in early adolescent girls: Implications for prevention. Body Image, 10(3), 282-289. Paxton, S., Schutz, H. K., Wertheim, E. H., & Muir, S. L. (1999). Friendship clique and peer influences on body image concerns, dietary restraint, extreme weight loss behaviors, and binge eating in adolescent girls. Journal of Abnormal Psychology, 108, 255-266. Richardson, S. M., & Paxton, S. J. (2010). An evaluation of a body image intervention based on risk factors for body dissatisfaction: A controlled study with adolescent girls. International Journal of Eating Disorders, 43(2), 112-122. Stice, E., Shaw, H., Becker, C. B., & Rohde, P. (2008). Dissonance-based interventions for the prevention of eating disorders: Using persuasion principles to promote health. Preventive Science, 9, 114-128. Thompson, J. K., & Stice, E. (2001). Thin-ideal internalization: Mounting evidence for a new risk factor for body-image disturbance and eating pathology. Current Directions in Psychological Science, 10(5), 181-183.