Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet

Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte med LEV-projektet, som bedrivits på Socialdepartementet sedan 2006 - lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen och undersöka möjliga vägar för att åstadkomma en gynnsam utveckling En avancerad mikrosimuleringsmodell har använts för att - ta fram olika scenarier kring hälso- och teknologiutveckling - analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem Startsida – ska alltid finnas med! 2

Åldrande befolkning

Vad består de extra 2.5 åren av? Tre olika scenarier: vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år? Vad består de extra 2.5 åren av? Tre scenarier: Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Uppskjuten sjuklighet Adderar friska år, lika många sjuka år som idag Komprimerad sjuklighet Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas

Komprimerad sjuklighetsscenario

Komprimerad sjuklighetsscenario

Komprimerad sjuklighetsscenario

Ökad efterfrågan på vård och äldreomsorg 2030 och 2050

Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70% Hälso- och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%

Vård och äldreomsorg – inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt Vård och äldreomsorg – inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen

Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr

Fler människor och längre liv kostar – men god hälsa är också värt något QALY = quality adjusted life years Grafen visar antal extra år med full hälsa - jämfört med scenariot samma hälsa som i dag

Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län Brist år 2030 - Riket ca 65 000 Bristen är störst (andel av arbetsför befolkning) i följande län: - Gotland - Norrbotten - Dalarna och - Västernorrland

Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden - 14

Många bäckar små… konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna Förbättrad folkhälsa – simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor – en halvering 4 miljarder kr Vårdskador – undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner – direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom –skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck – sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg –lika bra som effektivaste landstingen 10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder

Årlig procentuell produktivitetsförändring 1890- 1930 1931/1935- 1951/1955 1951/1955- 1971/1975 1971/1975- 2001/2005 Jordbruk med binäringar 1,4 1,8 4,9 3,6 Industri 2,7 2,5 5,5 3,7 Byggnadsverksamhet 0,7 3,5 Transporter 0,9 3,1 4,4 2,9 Privata tjänster 2,1 1,9 Offentliga tjänster 0,5 1,3 -0,2 0,2

Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 – 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möte de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Informationssida 17