Ansvarskommitténs slutbetänkande Åsa Ehinger Berling Piteå 15 augusti 2007

Är inte reginfrågan död? DN:s ingress: Alliansens partier eniga: Förslaget från Mats Svegfors Ansvarskommitté om storregioner stoppas. Regeringens avser inte att genomföra de storregioner som Ansvarskommittén, under ledning av landshövding Mats Svegfors, föreslog där dagens landsting ska ersättas av färre storregioner. Partisekreterarnas text: Vi avvisar en process som innebär att centralt dirigera fram en ny regionindelning. Vi avvisar över huvud taget att nu initiera en process med detta som mål. vi är beredda att lyssna på initiativ från andra delar av landet som uttryckt ett intresse av att i olika former utveckla sitt regionala samarbete.

Slutbetänkandet Ett sammanhållet förslag – delarna hänger samman: styrning och uppföljning reformeras i hela systemet sektorstänkandet balanseras med territoriellt synsätt regionnivån, hela staten och regionkommunerna, samlas i färre, mer jämstora och kraftfulla enheter Möjlighet till utvecklingskraft och medborgarfokus: tydlig rollfördelning, ordning och reda i styrningen helhetssyn motverkar sektoriseringens avigsidor bättre samspel mellan aktörerna

Vad är problemet – nu och framöver? Demografin Minskande andel i arbetskraften Ökande behov av välfärdstjänster Teknisk och ekonomisk utveckling Större möjligheter att bota/lindra allt fler sjukdomar Högre efterfrågan på välfärdstjänster Allt mer sammansatta behov/önskemål från medborgarna Skillnader finns i kommunernas/landstingens välfärdsproduktion Initiativen från nationell nivå är för många, för sektorsorienterade och för okoordinerade Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser är splittrat – staten har övergivit länen för länge sedan Björn

Uppdelning av verksamheten i 5-9 regioner BANVERKET (5) SOCIALSTYRELSEN (6) VÄGVERKET (7) ESF-RÅDET (7) LANDSARKIVEN (9)

Uppdelning av verksamheten i 10-11 regioner KRONOFOGDEMYND. (10) ARBETSMILJÖVERKET (10) SKATTEVERKET (10) SKOGSVÅRDSORG. (11)

Staten Stort behov av att ”återsamla staten” Tvärsektoriellt beslutsfattande Ny modell för samordning av staten Utvecklat samspel RK – länsstyrelserna – sektorsmyndigheterna Regeringskansliet bör ses över Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar Sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras Tillsynsdelegation på länsstyrelsen Länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas tillsynsuppgifter Åsa

Staten och den kommunala sektorn Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten och den kommunala sektorn Statens styrning inriktas på normering – inte projektpengar, handlingsplaner och nationella samordnare Ta vara på kunskapsstyrning – bättre nationell informationsförsörjning Relationen brister i tillit och dialog Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och kommunsektorn Åsa

Det samlade kommunala åtagandet Kan verkligen de minsta kommunerna klara sina uppdrag även i framtiden? Är det inte dags för en ny kommunreform?

Små idag Små imorgon

Folkmängdsutveckling i nuvarande små kommuner gruppvis fram till 2030

Kommunernas resultat före extraordinära poster år 2004

Statens plan-krav på kommunerna Plan för biblioteksverksamhet Budget med verksamhets- och ekonomisk plan Åtgärdsplan för ev underskott Trafikförsörjningsplan Plan för extraordinära händelser Energiplan Bostadsförsörjningsplan Riktlinjer för upphandling Handlingsplan för förebyggande av olyckor Handlingsprogram för räddningstjänsten Renhållningsordning Plan för tillsyn av miljöarbetet Översiktsplan Detaljplaner Plan för kompetensutveckling av lärare Skolplan Planer för specialutformade gymnasieprogram Arbetsplan för skolan Handlingsprogram mot kränkande behandling i skolan Likabehandlingsplan för skolan Förstudier för vägplanering Dokumenthanteringsplan Handlingsplan för att dokumentera arbetsmiljöarbetet Handlingsplan för jämställda löner Handlingsplan för jämställdhet

Primärkommunerna Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare Underlätta kommunsamverkan Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i kommunerna Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman Utjämningssystemet bör ses över Kommuner ska redovisa sin samverkan Fokusering på välfärdstjänsterna och grundläggande samhällsplanering Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar Björn

Hälso- och sjukvården Klarar landstingen verkligen sitt hälso- och sjukvårdsuppdrag? Är det inte dags att förstatliga hälso- och sjukvården?

Hälso - och sjukvårdens svårförenliga mål att ge hela befolkningen vård efter behov och på lika villkor att utveckla högsta möjliga vårdkvalitet och bästa möjliga hälsoeffekter att kontrollera och väga kostnaderna för hälso- och sjukvården i relation till andra välfärdsområden

Svensk hälso- och sjukvård uppvisar goda resultat Internationella jämförelser måste göras med försiktighet Sveriges utgifter för vård och omsorg relativt måttliga Bra prestationer inom ett antal områden Innan jag går in på problembeskrivningen svensk sjukvård fungerar på många sätt mycket bra idag en utgångspunkt för kommitténs arbete Kan vara bra att påminna om det perspektivet i en debatt som annars kan bli lite väl mörk på många sätt är vården väl rustad inför de framtida utmaningarna men det innebär inte att det saknas väsentliga problem innan visar nästa bild över några av de problem som AK diskuterat kan jag säga inget kommer att komma som en chock för er de flesta väl utredda och diskuterade

Hälso- och sjukvården Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem främjar utvecklingskraft och effektivitet Huvudmännen behöver viss storlek för att klara kunskapsbildning och –spridning samt långsiktigt utvecklingsarbete Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner ”med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård” Ett regionsjukhus per regionkommun (alt. institutionaliserat samarbete) Statlig styrning renodlas mot normering – förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala kunskapscentra Roger

Hälso- och sjukvården (forts) Samlad patientlagstiftning Medborgarens fasta läkare kan vara annan än allmänspecialist Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV Bedömningar och resonemang Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och samordnas med tillsyn över socialtjänsten Företagshälsovårdens roll bör utvecklas Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få anställa läkare Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS Ev. bör regionerna ta över ansvaret för missbrukarvården Roger

Behov av större regioner Statens styrning Underlätta statens sektorssamordning Hälso- och sjukvården Kompetensutveckling och –spridning Fortsatta möjligheter till strukturomvandling och specialisering Tillväxt och regional utveckling Regionförstoring bättre anpassning till vardagsgeografin Global konkurrens Stödja innovationssystem En tydlig regional aktör Möjlighet att decentralisera uppgifter Helhetssyn på tillväxtfrågorna Större resurser – större handlingsutrymme Förankrad regional anpassning

Regional utveckling Två delar i det regionala utvecklingsarbetet Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn, uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse Utvecklingsuppdraget (prioriteringar, avvägningar, processledning) - regionkommun Regionkommunerna övertar landstingens övriga åtaganden På sikt ev. fler uppgifter Dialog och samverkan med primärkommunerna avgörande Lag om regionalt utvecklingsarbete Åsa

Relationen regionkommun – primärkommun Primärkommunen har en egen och viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet Kommunalt planmonopol Lokala näringslivskontakter Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg, service, kultur och fritid mm) Regionkommunen är inte i konstitutionell eller någon annan mening överordnad primärkommunerna kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande för primärkommunerna Regionintressena ska utgå från den kommunala översiktsplaneringen Det är genom samråd och dialog som regionintressena ska hävdas Björn

Lag om regionalt utvecklingsarbete Regionkommunen skall leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet Regionalt utvecklingsprogram (inkl geografiska regionintressen och regiontrafikplan) EU:s strukturfonder (”bindande yttranden”) Regionalt utvecklingsanslag (ersätter länsanslaget) Regionala tillväxtprogram Lokal och regional kollektivtrafik Regionalt anpassa och konkretisera nationella miljömål Regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård Besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner Bedriva regionalt jämställdhetsarbete Åsa

Sammanfattande problemanalys Samspelet mellan staten och kommunsektorn måste bli bättre Sektoriseringen måste balanseras med tvärsektoriellt perspektiv Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och splittrad En ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning behövs En förutsättning för reformerna är en ny, gemensam läns- och regionindelning med väsentligt färre enheter än idag Björn

Kriterier för regionindelning Gemensam läns- och regionkommun-indelning (giltig även för statliga myndigheter) 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000) Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete) Minst ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser FA-regionerna 2030 utgör byggstenar (= ska inte delas)

Kriterier för regionindelning Gemensam läns- och regionkommun-indelning (giltig även för statliga myndigheter) 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000) Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete) Minst ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser FA-regionerna 2030 utgör byggstenar (= ska inte delas) Möjlighet att känna anknytning

Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner Roger

Kommittén om indelningsprocessen Tre särskilda utredare/process-ledare/förhandlingspersoner Kartan överenskommen vår/sommar 2008 Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014) Björn

Oklart hur detta ska gå till Tidsplan i anledning av Ansvarskommitténs betänkande Prel. just. skatteutjämning Förhandlingar om Huvudmannaskap Skattesatser Personalfrågor Fastigheter Bolagsfrågor Kräver medverkan av alla kommuner och alla landsting Just. skatteutjämning Indelningsprocessen Oklart hur detta ska gå till (processledare?) Regionkommun kan träda ikraft Prel. Ek. reglering Riksd.beslut om ny länsindelning Budgetföruts. Prel. ök om ny länsindelning 1/7-08 Betänkande 1/7-10 Budget Val Remiss 1/1-07 1/1-11 1/1-09 1/1-10 1/1-08 Organisationsutredning Regeringen lägger inriktningsprop. med uppdrag att formera sig i regionkommuner Ev. folkomröst- ningar (EU-valet) Prop. ny länsind Reg.beslut om regioner och indelnings- delegerade Björn Indelningsdelegerade arb. Organisation Ekonomi Personal

Övergripande synpunkter från remisskonferenserna I huvudsak är betänkandet bra – ”Resonemanget hänger ihop” Tydlig rollfördelning stat-självstyre applåderas Mycket bra att återsamla staten Tveksamhet till att förstatliga all kommunal tillsyn Många lyfter det internationella perspektivet Flera lyfter demokratiaspekter och svårigheten att få medborgarna med sig Otålighet på många håll – önskemål om att SKL ska ligga på om processledare

Synpunkter på indelningskriterierna Gemensam indelning för län och regionkommun viktas mycket tungt av alla Anknytning minst viktigt – utom av dem som tolkar det som funktionalitet Universitet och regionsjukhus viktigt för de flesta Befolkningsgränserna (uppåt och nedåt) är det som diskuteras mest överallt Många nämner kommunikationer/infra-struktur som viktigt ”annat kriterium”

Utgångsomröstning Tycker du att AK:s förslag i huvudsak ska genomföras eller inte?

Läget augusti 2007 Samordningsman utsedd SKL erbjuder team till stöd för medlemmarnas regionaliseringsprocess DN dödförklarar regionfrågan Förvirrad debatt under sommaren Remisstiden går ut först 21 september!

www.skl.se/ansvarsprojektet