Temat för dagen: HOPP! Ingen människa kan leva i hopplöshet!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Palliativ vård av barn Rom november 2012
Advertisements

“Tänk över det här...” Klicka med musen för att se bildspelet...
Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Ett gott liv i ett livskraftigt län
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Geografi Henrik Carlsson.
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Kanske Gud vill att vi ska träffa några människor som är fel för oss innan vi träffar den som är rätt, så att vi är medvetna om hur tacksamma vi ska vara.
Vår tids paradox Klicka för nästa sida .
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Socialdepartementet Framtidens patientsäkerhet Nya utmaningar med nya vårdformer och flera aktörer.
Vad är rättvis prioritering?
Vad innebär val av vårdenhet?
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Avancerad Sjukvård i Hemmet - ASIH dagsläge i SLL
palliativ medicin, pediatrik, geriatrik, infektion etc
Bättre liv för våra äldre
Bättre liv för våra äldre
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Vård.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Centre for Research Ethics & Bioethics När det inte längre finns en bot - palliativmedicin inom barnonkologin Li Jalmsell, Doktorand i palliativ barnmedicin.
Cancerrelaterad smärta
Att bli äldre, att bli gammal
Specialiserad och allmän palliativ vård – vad är skillnaden?
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
1 Örebro Utbildningsdag UFPo.
Ta ställning och handla!
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Ett Brott Är Ett Brott Av Lovisa
Hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Bättre liv för sjuka äldre
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Behovsanalys och brukardialog 2011
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Översikt  Vad lärde vi oss sist?  Rättelse inte en miljon  Profetens ömhet och mildhet (rifq) – 6 exempel  Polisen – Burqa – Den bästa av.
Resultat: Mätningarna efter förändringarna visade ett gott resultat. De boende åt mer och de gick upp i vikt. Deras livskvalitet visade sig även ha ökat.
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Psykiatriskt samsjuklighetsteam Piteå. Bakgrund Våren 2009 gjordes en översyn av klinikens missbruks & beroendevård, där framkom att patienter med samsjuklighet.
Brytpunkt och vårdkedja för den palliativa patienten
Svenska Palliativregistret
Cancerrehabiliteringsprocessen
Vackert om kvinnor Luta dig tillbaka och sätt på ljudet. Bildspelet sköter sig utan att du behöver klicka.
Palliativ vård och samordning
Sjukdomar och besvär.
Resultat : Under baslinjemätningen blev det extra tydligt för oss att det är många av våra gäster som inte äter den lagade maten (de gula stolparna). Det.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
LAH 53 år En tillbakablick Gunnar Carlgren LAH Linköping.
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Bättre liv för sjuka äldre
Närsjukvårdsteamet, SÄS Borås Martin Tirler, överläkare Cecilia Johansson, sjuksköterska Vi tänkte prata om teamet, våra resultat och framgångsfaktorer,
Presentationens avskrift:

Temat för dagen: HOPP! Ingen människa kan leva i hopplöshet!

Dagens program Vem är jag? Dödens när var hur Vad är palliativ vård? Vision. Läget i Sverige Dialog Förvirring Eutanasi / Dödshjälp?

Döden, döden, döden…. Alla i det här rummet kommer att dö….. Utom jag! Dödligheten är 100 % Förr skulle läkaren hjälpa patienten att leva Nu skall vi ge dem ett evigt liv!

Döden berör oss alla Inte bara patienten, hans anhöriga och vänner Även vi som vårdar berörs Vår egen död Hur vill jag ha det?

Hur vill jag dö? Vid 102 års ålder i sömnen efter att just ha tagit en joggingrunda i skogen och älskat med frun? ”Ond bråd död” Idealet? 5 % av äldre dör plötsligt

Hur dör vi Cancer “Snabbt”. Några år sjuk men mår oftast bra. Sedan 2 månader med snabb försämring och död. (20 %) Organsystem sjukdom Sjuk men klarar sig hyggligt. Då och då svårt sjuk. Vid den sista av dessa episoder dör man. 2-5 år av sjukdom men döden kommer “överraskande”. Hjärtsjukdom. (30%) Demens/multisjuk Långsam nedgång av många organsystem. Behöver hjälp med personlig omvårdnad länge. Börjar med ADL-problem, tal, rörelsenedsättning. 6-8 år av hjälpberoende. (50%) Uthållighet är utmaningen.

Var vill vi dö? Hemma? 85 % Om man får tillgång till en erfaren läkare och kan komma till sjukhus vid behov Man ändrar ofta inställning under en sjukdom

Hur bevara hoppet? Tidigt i sjukdomen genom att behandla. Operation, cytostatika, mediciner, näring. Sent i sjukdomen? Smärtfrihet Symtomlindring Livskvalitet Rimliga mål Sammanhang

Vad är palliativ vård? Skyddande ”mantel”. Aktiv helhetsvård. Lindra lidande hos sjuka som inte kan botas. Alla diagnoser Fysiska, psykiska, sociala, existensiella problem. Hospice är numera centra för specialiserad palliativ medicinsk vård

Historik Vi dör inte för att vi slutar äta Vi slutar äta när vi skall dö Hippokrates (?) 400 f kr

Synen och attityden till åldrandet ”Forskning har framhävt att attityderna till de äldre skulle stå i omvänd proportion till deras antal. När det fanns få äldre skulle uppskattningen av dem vara hög, medan den blev lägre när andelen äldre ökade” (Odén et al, 1993)

Palliativ vårdfilosofi Bästa möjliga livskvalitet Autonomi Göra gott Inte skada Inte förlänga men inte heller förkorta livet

Vision God palliativ vård till alla Den som vill skall få vistas hemma Lika för alla Inte beroende av anhörigas hjälp i vården Välinformerad patient / familj

Trygghet Alfa och omega för palliativ vård. Vårt ansvar Samverkan

Ont och gott Vad är gott? Vad är ont? Plåga och döda? Cellgifter? Respirator för en person med ALS? Åsamka lidande mot din vilja och utan vinst för dig eller någon du vill hjälpa

Grundregler Alltid bota, ofta lindra, nån gång trösta men gärna skada? Eller var det tvärtom? Aldrig skada, alltid trösta, ofta lindra och nån gång bota!

Brytpunkt Tidigt: Sjukdomen går inte att bota men det är inte omedelbar fara för livet. Behandling finns som aktivt påverkar sjukdomen. Sent: Det är troligen kort tid kvar 6-12 månader Aktiv behandling avlutas oftast inom cancervården. Men inte alltid!

Brytpunktssamtal Lyssna! Fråga! Patienten vet hur det är ställt. Bekräfta räcker oftast. Och bevara hoppet! Vi kan hjälpa dig!

Avbrytande av behandling Han orkar inte längre Vi respekterar det Vi drar tillbaka behandlingen för den gör inte nytta längre Avbrytande av behandling Döden kommer inifrån Eutanasi ”dödshjälp” Döden kommer utifrån

De sista dygnen Samtala med anhöriga Mediciner; smärtlindra, minska slem o oro Avsluta all annan behandling Ta bort iv vätska Syrgas lindrar sällan andnöd men torkar ut slemhinnor

Alternativ ”Glesbygdslösning”; varje DL och DS skall sköta palliativa patienter på sitt område Stöd av resursteam Specialiserat dygnet runt hemsjukvårdsteam Egna slutenvårdsplatser för teamets patienter

Norrbotten Alla sjukhus har platser för palliativ cancervård men enbart i Piteå och Sunderbyn finns läkare som har palliativ vård som huvuduppgift. Glesbygdsvårdcentraler har ofta platser som kan utnyttjas för palliativ vård. Palliativt rådgivningsteam (PRT) i hela länet

Norra regionen Umeå. Hospice. Hemsjukvårdsteam. Skellefteå. Viool och Orkidén dvs hemsjukvårdsteam och platser på sjukhus. Sundsvall hospice och palliativt team Jämtland heltäckande konsultteam med 10 talet sjuksköterskor och 2 läkartjänster (PRT)

Västra Stockholm 270 000 invånare 30 palliativa vårdplatser på geriatriskt sjukhus med totalt 120 vårdplatser Palliativt team, ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet) med 30 sjuksköterskor/undersköterskor, 4 läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator. ASIH kostar 50 miljoner

Hopp? Hoppet är det sista som dör, men det byter skepnad ”At the end of every hard earned day people find som reason to believe” (B.Springsteen)