PERSPEKTIV PÅ BARNS MORAL Filosoficirkeln, Lund 23 november 2004

ÖVERSIKT: ”PERSPEKTIV PÅ BARNS MORAL” Moralism Tre psykologiska (utifrån)perspektiv på moral Två klassiska forskningsmetoder Deltagarperspektiv på moral (tolkat utifrån ”samtalsanalys”) Mycket smickrande uppdrag. Jag har förstått att filosoficirkeln smäller högt. Det räcker med att studera namnen på höstens talare för att man ska förstå det. Men jag har också förstått filosoficirkelns storhet genom min f.d. handledare, Karin Aronsson. Hon berättade för mig att när hon blev professor i Linköping, då blev ingen i Lund särskilt imponerad, men efter att hon hållit ett föredrag filosoficirkeln, då fick hon höra många beundrande sus i bekantskapskretsen. Känner mig alltså mycket hedrad, även om jag ser mig själv som en katt bland hermelinerna. Vad vill jag visa? För det första vill jag att vi ska skaffa oss just perspektiv på barns moraliska utveckling och inte bara ondgöra oss över deras moraliska förfall. För det andra har jag i föredraget tänkt redogöra för olika perspektiv på barns moraliska utveckling, framför allt freudiansk, behavioristisk och kognitiv teori. För det tredje vill jag säga något om hur forskning bedrivits. För det fjärde vill jag, såsom min huvudpoäng, klargöra skillnaden mellan att ha ett utifrånperspektiv på moral och att ha ett deltagarperspektiv. Det blir således historia, psykologi, och filosofi.

1. MORALISM

URMINNES MORALISM 1 ”Vår ungdom är rutten ända från djupet av sina hjärtan. Unga människor är ondsinta och lata. Dom kommer aldrig att bli som ungdomen var förr. Dagens ungdom kommer inte att kunna bevara vår kultur (Från Babylons ruiner, ca 4500 f. Kr.) ”Vår värld har nått ett kritiskt stadium. Barn lyssnar inte längre på sina föräldrar. Världens ände kan inte vara långt borta.” (Egyptisk präst, ca 2000 f.Kr.) Kommentar till citaten: Barn som kulturförstörare – Han fick rätt! Barn som skapare av världens undergång – Han har ännu inte haft rätt!

URMINNES MORALISM 2 "Vår ungdom älskar ingenting annat än lyx och lättja. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje form av auktoritet och hyser ingen respekt för äldre. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig inte om en äldre person kommer in i ett rum. De är fräcka mot sina föräldrar och andra. De stör varje civiliserat samtal mellan förnuftiga människor. De har dåligt bordsskick och har blivit sina lärares fasa." (Orden tillskrivs Sokrates, 400 år f.Kr.) Det här citatet blev populärt under 1960-talet. Citatet användes av Amsterdams borgmästare efter en gatudemonstration 1966. Citatet är dock inte från Platon, som det borde vara.

NUTIDA MORALISM: NÅGRA SLUTSATSER OM NIOR UR EN SKOLVERKSRAPPORT ”70% … har en intuitiv rättskänsla … Men rättskänslan är oreflekterad och dåligt förankrad … [och] många är ’vindflöjlar’” ”Endast en mindre del av eleverna (20%) … [har] ett konsekvent demokratiskt förhållningssätt” ”Unga kvinnor har generellt en mera moralisk hållning än unga män” Barn är således fortfarande omoraliska och har en mängd andra brister också.

HISTORISKA FÖRKLARINGAR TILL OMORALEN Bristande religiositet. Drogerna: Spriten och narkotikan. Musiken: Jazzen, rocken, popen (dansbaneeländet). Mediapåverkan: TV(-såpor), videovåld, reklam. Marknadseffekt: Kommersialism, konkurrens, utslagning. Samhällets svek: ”Vi har ju ingen lokal”. Familjens svek: Ensamma mammor/frånvarande fäder. Människor tenderar alltid att söka orsaker till förmenta fenomen.

BOT: MORALFOSTRANDE PROGRAM? Value analysis model (Coombs, 1971) Values clarification model (Simon m fl, 1972) Consideration model (McPhail m fl, 1975) Social action model (Newmann, 1975). Facing history and ourselves (Lieberman, 1981) Rationale building model (Shaver & Strong, 1982) Just community approach (Higgins, 1991) Character education program (Ryan & Lickona, 1992) Teaching students to be peacemakers (Johnson & Johnson, 1996) Child development project (Watson m fl, 1997) Vi tror kanske inte att vi är lika moralistiska som amerikanarna, men vi har faktiskt en svensk värdegrundsdebatt som startade när kristdemokraterna kom in i riksdagen och som sedan fullföljdes när Ingegerd Vernersson, socialdemokratisk skolminister, utropade det s.k. värdegrundsåret 1999. Sedan dess: hundratals projekt och två värdegrundscentrum.

2. PSYKOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ MORAL: HUR BLIR BARN MORALISKA?

WATSON & BEHAVIORISMEN "Ge mig ett dussin friska välskapta spädbarn och min egen speciella värld att uppfostra dem i och jag garanterar att jag kan välja ut var och en slumpvis och träna honom att bli den typ av specialist som jag väljer - läkare, advokat, konstnär, företagsledare, ja också tiggare eller tjuv, helt oavsett hans anlag eller böjelser, förmåga, kallelse och den ras han tillhör” (Watson, 1924, i Behaviorism) Generell slutsats: Snabb och hård bestraffning är det mest effektiva sättet att producera en internaliserad kuvning av omoraliska beteenden, särskilt om den följs av verbala förklaringar. Modifierad: Även belöningar viktiga. Bandura (1977) i Social learning theory: (Moraliskt) lärande sker inte bara som en följd av en handlings konsekvenser, utan också som en följd av modellinlärning. Koppla till mediapåverkan: Om Linda i ”Big Brother” beter sig tvivelaktigt, så kommer våra barn också att göra det.

FREUD & PSYKOANALYSEN ”[Begäret efter mamman] ges upp och ersätts av identifikationer. Faderns … auktoritet introjiceras i jaget, och där formar den överjagets kärna, vilken övertar faderns stänghet” (The dissolution of the Oedipus complex, 1924) Generell slutsats: Ju mer barnet disciplinceras via kärleksbortdragande, desto starkare överjag. (Obs! Ur pojkens förmenta perspektiv.)

PIAGET & KOGNITIVISMEN ”[Den autonoma moralen följer på den heteronoma] … Då ersätts auktoritära normer med normer som är inneboende i själva handlingen och medvetandet ... Och om, vid ett givet ögonblick, autonomin ersätter konformiteten så sker detta på grund av att barnet, när det blir större, gradvis frigörs från vuxen övervakning” (The moral judgment of the child, 1932) Forskningsmetod: (Mycket mer empiriker än Watson och Freud.) Barnen intervjuas om hur de ser på “kulspelande”. Svaren bedöms och individen placeras på ett visst utvecklingsstadium. Generell slutsats: Barnen rör sig från en heteronom moral till en autonom moral genom diskussioner med jämlikar. Piaget skulle förmodligen inte skriva en bok som ”Flugornas herre”.

SAMMANFATTNING AV DE TRE PERSPEKTIVEN Filosoferna: Locke: Blank tavla. Hobbes: Allas krig mot alla. I naturtillståndet är människans liv ensamt, fattigt, otäckt, brutalt och kort. (Människan är en gris i kyrkan) Kant: Kategoriska imperativet: Gör bara det du vill upphöja till allmän lag. Var och ett av perspektiven har på sitt sätt moraliserat över barnen och föräldrarna i vetenskapens namn: B: För lite piska och morot. P: För strängt eller för svagt överjag (potträning). K: För lite resonemang med barnet.

3. METODER FÖR EMPIRISKA STUDIER AV MORAL

TVÅ KLASSISKA FÖRSÖKA ATT KARTLÄGGA BARNS MORAL Hartshornes och Mays frestelsetest. Kohlbergs hypotetiska dilemman. Hartshorne och May = 1930-talet Kohlberg = Från slutet av 1950-talet och framåt.

FRESTELSETEST Ställer frågan: ”Vad tycker du om X?” (X kan stå för t ex att fuska, ljuga eller stjäla.) Utsätter personen för en situation där det är möjligt att göra X. Beräknar korrelationen mellan ”bedömning” och ”handling” samt mellan ”handling” och en mängd olika ”parametrar” (t.ex. kön, ålder, etnicitet osv). Frestelsetestet fanns i många varianter och var ett av de vanligaste sätten att mäta moral.

EXEMPEL PÅ FRESTELSETEST 3 4 2 Procedur: Vad tycker du om fusk? Håll handen till vänster vid markeringen. Fatta pennan med höger hand och sätt den vid krysset. Blunda och försök sätt en prick i var och en av de fem cirklarna. Testat på mina kollegor: Resultat i snitt när de blundade: 1,1. Om en grupp får t.ex. 3,0 i snitt så fuskar dom! 5 1 x HÅLL HANDEN HÄR!

HARTSHORNS OCH MAYS RESULTAT Det finns bara ett svagt samband mellan moralisk bedömning och moralisk handling. Parametrar som har svagt eller inget samband med moral: kön, ålder, religiositet. Parametrar som har ett positivt samband med moral: intelligens, socio-ekonomisk bakgrund, etnicitet. Huvudslutsats: Moralen är situationsspecifik och det finns med andra ord ingen fast moralisk karaktär. Etnicitet: Amerikaner med nordeuropeisk härkomst var mer moraliska än de med sydeuropeisk härkomst. Ju längre norrut desto mer moral: Linköping mer norrut än Lund! Huvudslutsatsen är mycket provokativ för många, och jag vet att forskare på senare tid försökt tolka om resultaten från studierna.

KOHLBERGS HYPOTETISKA DILEMMAN Försökspersonerna utsätts för dilemman, där valet t.ex. står mellan att upprätthålla egendomsrätten eller att rädda liv: En kvinna var nära att dö i cancer, men det fanns en medicin som läkarna trodde skulle kunna rädda henne. Denna medicin hade tillverkats av en apotekare i samma stad, men han ville ha tio gånger så mycket betalt för den som det hade kostat att tillverka den. Den sjuka kvinnans man, Heinz, gick till alla som han kände för att låna pengar, men han kunde bara få ihop hälften av vad medicinen kostade. Apotekaren vägrade att sälja medicinen billigare eller låta Heinz betala senare. Då blev Heinz desperat och bröt sig in hos apotekaren och stal medicinen. Vad det rätt av Heinz att göra så? Varför eller varför inte? Svaren bedöms och individen placeras på ett visst utvecklingsstadium. Valet står alltså mellan: Att upprätthålla egendomsrätten, eller Att rädda liv. Resultat i svensk studie från 1995: 70 % av svenska nior svarar att Heinz ska stjäla medicinen. Men om man tillägger att Heinz inte älskar sin fru så svara bara 48 % att han ska stjäla medicinen. (Jfr Harthornes och Mays resultat: Moralen är situationsbunden)

KOHLBERGS RESULTAT (Jfr. Piaget) A) Prekonventionell nivå: Egocentrisk moral/rätt för mig. Stadium 1: Lydnad, bestraffning. Stadium 2: Individualism, instrumentalism, utbyte. B) Konventionell nivå: Sociocentrisk moral/rätt för oss. Stadium 3: God pojke/flicka, konformitet. Stadium 4: Lag och ordning, socialt system. C) Postkonventionell nivå: Autonom moral/rätt i sig. Stadium 5: Samhällskontrakt, individuella rättigheter. Stadium 6: Universella etiska principer, samvete. Motiveringar på de olika nivåerna: Ska stjäla medicinen för annars kommer ingen att laga mat åt Heinz. Ska stjäla medicinen för annars kommer folk i omgivningen att anklaga honom. Ska stjäla medicinen för att människoliv alltid går före egendomsrätt.

4. MORAL UR ETT DELTAGARPERSPEKTIV/ BARNPERSPEKTIV

Uppstår i USA på 1960-talet och attraherar idag allt fler forskare. ”SAMTALSANALYS” - ETT SÄTT ATT FÅNGA DELTAGARPERSPEKTIVET (OCH BARNS MORAL) Uppstår i USA på 1960-talet och attraherar idag allt fler forskare. Grundare: Harvey Sacks. Rötter i fenomenologin. Socialkonstruktionistisk grundsyn. Inte bara samtal. Samtalsanalys anses ofta som ett torftigt, trivialt, självgott etc. perspektiv. Utbrytning från sociologi. Sacks dog ung i en bilolycka, 1975, och blev guru. Inte bara samtal, utan också: Kroppsspråk. 2. Monolog.

ALL KUNSKAP ÄR IMMANENT ”Det finns sträng taget ingen ’förutsättningslös’ vetenskap; tanken på en sådan är absurd, paralogisk. Först måste det finnas en filosofi, en ’tro’, ur vilken vetenskapen kan få sin inriktning, sin mening, sin gräns, sin metod, sin rätt att vara till.” (Nietzsche i Om moralens härstamning, 1887: 3:24)

TVÅ SAMTALSANALYTISKA PRINCIPER A) Att studera det naturliga språket i ”alla dess detaljer” B) ”Metodologisk indifferens”

A) VARFÖR STUDERA DET NATURLIGA SPRÅKET I ALLA DESS DETALJER? Varje detalj är potentiellt meningsfull för deltagarna (t.ex. ur ett moraliskt perspektiv). Det naturliga språket ger direkt tillgång till vad som hänt (vilket vare sig återberättelser eller hypotetiska beskrivningar gör). Språkets konstituerande funktion, dvs. språket avbildar inte världen/moralen, det skapar världen/moralen (jfr. Wittgenstein). Studiet av språkliga detaljer avslöjar hur skickliga vi är på att åstadkomma ”moraliskt arbete”. ”Mitt språks gränser är min världs gränser” (Wittgenstein, 1921)

ETT FOKUS PÅ SPRÅKETS DETALJER GÖR DET VIKTIGT ATT ARBETA MED INSPELNINGAR Inspelningar gör att man kan spela upp och åter spela upp interaktionen och på så sätt återskapa alltfler detaljer (jfr. med minnet eller fältanteckningar). Videoinspelningar gör att man kan se kroppsspråk, ansiktsuttryck och rörelser bland deltagarna samt att man kan urskilja rösterna då många deltagare är närvarande. Jämför med att bara redogöra utifrån minnet eller fältanteckningar.

FRÅN BAND TILL PAPPER: TRANSKRIPTIONSSYSTEM

EXEMPEL PÅ TRANSKRIPTION SAMT ”MORALISKT ARBETE” I ETT LÄKARE-PATIENTSAMTAL Om man inte transkriberar ett sånt här exempel i alla dess detaljer finns det risk att man missar patientens skifte från ”jag” till ”man” och vilket moraliskt arbete detta gör.

B) VAD INNEBÄR DET ATT VARA “METODOLOGISKT INDIFFERENT”? Att man inte försöker förklara ett yttrande med hjälp av traditionella, akademiska teorier. Att man inte försöker utröna hur träffande yttrandet är i relation till “verkligheten”. Att man inte försöker utröna de “sanna” motiven eller intentionerna bakom yttrandet. Att man inte försöker utröna hur planlagt, rationellt eller medvetet yttrandet är. Att man inte bedömer yttrandet utifrån den egna moraluppfattningen.

EXEMPEL ”I did not have sex with that woman!” Analysera ej i relation till: teorier ”verkligheten” motiv ”planlagdhet” egna värderingar Jämför med föregående sida: Teorier: Förnekande, enligt psykoanalysen. Verkligheten: Falskt påstående. Motiv: Vill rädda äktenskapet med Hillary. Äkthet: Ej äkta, utan mycket planlagt. Värdering: Förkastligt handlande att ljuga. Frågan är vad man gör med språket i en viss situation! Vad åstadkoms med denna formulering? ”Sex”: Kan alltid förneka att han haft sex eftersom han bara hade oralsex. Jfr. om han hade använd ”Monica” istället för ”that woman”!

SAMTALSANALYSENS KRITIK MOT TRADITIONELL MORALFORSKNING Tron på en essentiell moral. Tron på den rationella människan. Tron på moralisk progression.

EN TREFALDIG KOPERNIKANSK VÄNDNING Från ett essentialistiskt till ett deltagarorienterat undersökande av moral. Från moral som egenskap till moral som aktivitet. Från progression till repertoarer. Låt oss studera var och en av dessa lite närmre.

A) FRÅN ESSENTIALISM TILL DELTAGARORIENTERING TRADITIONELL SYN: Essentialiserar moralen genom att begränsa vad som ska inkluderas i den moraliska domänen (t.ex. ”rättvisa”). Essentialiserar moralen genom att utgår från de egna, förgivettagna föreställningarna om moral. ISTÄLLET: Antar en inkluderande syn på moral, utgående från direkt eller indirekt klander och beröm som visar sig i tal. Studerar moral som ett interaktivt fenomen som skapas och används av deltagarna själva. Begränsningen av vad som ska ingå i den moraliska domänen kan ske på två sätt: Begränsning när det gäller innehåll, t.ex. att moral bara skulle ha med ”rättvisa” att göra. Att skilja på ”moral” och ”konvention”.

B) FRÅN MORAL SOM EGENSKAP TILL MORAL SOM AKTIVITET TRADITIONELL SYN: Moralen ses som en kausal mekanism bakom människors beteenden. Moralen ses som en individuell egenskap hos människor, som förklarar deras beteenden. ISTÄLLET: Moralen styr inte oss, vi styr moralen, dvs. moral är inte något vi ”har” (eller ”inte har”), utan något vi ”gör”. Moralen ses som ett interindividuellt fenomen som uppstår i sociala situationer. Moralisk rationalism: Individen överväger hur olika handlingar skulle påverka andra människors välbefinnande. Individen överväger vilken som är den idealiska moraliska handlingen. Individen beslutar sig för en viss handling. Individen utför handlingen.

C) FRÅN PROGRESSION TILL REPERTOARER TRADITIONELL SYN: Socialisation sker ”top-down” och barn avbildas som tomma (omoraliska) containrar. Socialisation handlar enbart om att överföra en mängd moraliska dygder och förhållningssätt. ISTÄLLET: Socialisation sker ”top-down”, ”bottom-up” samt mellan ”peers”. Socialisation handlar om att lära sig olika moraliska repertoarer, språkliga såväl som kroppsliga. Jfr Judith Rich Harris i ”Myten om föräldrars makt”.

KRITIK MOT KOHLBERGS IGNORANS AV DEN INTERAKTIVA KONTEXTENS BETYDELSE Lägsta moralnivån, enligt Kohlberg: ”Jag var bara en liten kugge i maskineriet som utförde det tyska rikets direktiv.” (Adolf Eichmann) Högsta moralnivån, enligt Kohlberg: ”Människolivet är okränkbart och måste gå före varje människas egendomsrätt!” (Lisa, 6 år) Lyfta ur sitt sammanhang är dessa båda yttranden lätta att klassificera: Eichmann = Lägsta nivån. Lisa = Högsta nivån. Men i sitt sammanhang måste vi veta att: Eichmann yttrar sig i en mycket utsatt situation (hot om dödsstraff) och Kohlberg vet redan innan hur han vill klassificera honom. Lisa skulle bedömas som ”lillgammal”.

HUR BLIR MORALEN SYNLIG? Genom de förklaringar barn (vuxna) använder för att urskulda sig själva. Genom de alternativa, kontrasterande versioner barn presenterar av händelser. Genom de alternativa identiteter som barn gör relevanta i interaktion. Genom det retande och det pikande barn utsätter varandra för. Genom de historier och det skvaller barn ofta hänger sig åt. Vi ska nu studera retande och skvallrande lite närmre. Exemplen är hämtade från min avhandling, där jag studerade moralisk diskurs inom ramen för högstadieelevers grupparbete.

EXEMPEL Analytiska poänger: Retande har ofta fördömts som omoraliskt, men analyseras här som skapande av en moralisk ordning. Varför retar pojkarna Lisa? Lisa försöker bryta in i pojkarnas samtal vid upprepade tillfällen (rad 2, 4 9-10). Lisa missbrukar det talutrymme som de andra deltagarna förser henne med (Förklarar inte varför bara pojkarna attackerar!) Lisas självpresentation är inte anpassad till den sociala miljön. Hur retandet iscensätts: Indirekt via parodi som reducerar Lisa till en liten mallig flicka. Hur Lisa försvarar sig: Omvandlar det nedsättande retandet till en lek. Betonar att fördelen med händelsen är att hon slipper skolan – något avundsvärt i pojkarnas ögon.

Analytiska poänger: Skvallersekvens där två erkänt duktiga elever baktalar en tredje ännu duktigare elev. Rad 1: Tydligt värderande, särskilt som ”Andreas” blir ”jäkla Andreas” Fungerar både som påstående och som invitation till retande. Börjar läsa för att ge sken av att detta inte är huvudsysselsättningen. Anja både distanserar sig från skvallret (rad 3, 12) och låter sig värvas som medskvallrare (rad 6, 9, 26, 28). Som en del av Anjas distansering blir Linus själv moraliskt attackerad (rad 3, 12), vilket visar att det är riskabelt att vara den som börjar skvallra. Linus får jobba hårt för att få med Anja i skvallret (rad 15-16, 18, 21-22, 24). När han till slut får med Anja (rad 26) så försöker Linus få det att se ut som om Anja är den som kommer med den relevanta informationen (rad 27) Linus konklusion: Oidipuskomplex som man kan lasta pappan för.

ATT SKYDDA SIG MOT MORALISKA ATTACKER

MORAL UR ETT DELTAGARPERSPEKTIV: SAMMANFATTNING Moralitet är så vanlig i vardaglig interaktion att den oftast förblir osynlig för oss. Genom att analysera tal mellan barn kan vi visa vilka moraliska analyser som de själva gör i det dagliga livet.  Även små praktiker – ordval, betoningar, pauser, röstkvalitet, gester etc – har ofta en stor roll i skapandet av moral. I princip kan alla beteenden (och egenskaper!) utsättas för moraliserande omdömen. Varhelst och närhelst gillande eller ogillande för en individ kommuniceras så sker en moralisk diskurs. Moralisk diskurs är oftast negativ, indirekt och riktad mot andra. Moraliserande sker ofta kollaborativt. Moraliserande bemöts ofta av mot-moraliserande, vilket förklarar varför moraliserande ofta mildras, göms eller maskeras. Varje social subvärld – arbetsplatsen, hushållet, klassrummet, lekplatsen, sovrummet – har sina unika moraliska praktiker. Moralisk utveckling innebär att veta vilka moraliska praktiker som gäller i olika sociala subvärldar. Referera tillbaka till Linus och Anja. Det finns ingen objektiv moral bortom deltagarnas perspektiv.