”Man ser att de har kunskap men det går inte att läsa” Att möta högskolan med sitt första- eller andraspråk Presentation av och diskussion om ett påbörjat avhandlingsprojekt Språkverkstädernas nätverksträff 2011 Patricia Staaf

”Breddad rekryteringsdiskurs” L2-studenter ”Studenter från studieovana miljöer” ”Studenter med annan etnisk bakgrund” Heterogen studentgrupp Finns ej i statistiken Breddad rekrytering

Betyg 124 examinerande texter Är första eller andraspråk enda sakliga skillnaden? Vad är det som skiljer i språkanvändning?

Lucka i forskningsfältet L2-studenters First Year Experience Studenter med svenska som andraspråk på vanliga utbildningsprogram; hur de faktiskt skriver och vilken roll språket spelar i deras möte med högre utbildning

Syfte Genom en komparativ fallstudie bidra till ökad kunskap om studenters, och i synnerhet L2-studenters, skrivande inom högre utbildning

Forskningsfrågor Vilka skillnader och likheter finns i de språkliga strategier L1- respektive L2-studenter använder för att nå studieframgång? Motsvaras dessa skillnader och likheter av lärares generella uppfattningar om de två studentgrupperna? Vilken betydelse för språkanvändning har studenternas sociala bakgrund?

Breddad rekrytering Sociala faktorer Kulturkapital Individens bakgrund Breddad rekrytering Sociala faktorer Kulturkapital Avancerat andraspråk Kontrastiv retorik Skrivutveckling Didaktik Academic Literacity Social kontext

Relevanta svenska studier Studenters skrivande och inskolning i akademiska skrivkulturer och yrkeskulturer (Blåsjö 2004, Ask 2007 och Blückert 2009) Social snedrekrytering/breddad rekrytering till högskola (Hartman 2009 och Berggren 2006) Argumentationsmönster i iranska skribenters texter. (Jansson 2000) Metaspråkliga drag i svenska som andraspråk (Sundberg 2004) Muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare (Eklund Heinonen 2009) Grammatiska metaforer i senare skolår (Magnusson2011)

Teori Bourdieus teorier om kulturellt kapital Ivanič beskrivning av studentens självbiografiska jag respektive diskursiva jag Faircloughs modell för diskursanalys Halliday SFL (Grammatiska metaforer) Cummins Cognitive Academic Language Proficiency (CALP) ?

Undersökningsgrupper En- och flerspråkiga studenter som läser första året på treårigt samhällsvetenskapligt program. 20 L2- studenter (10 språk) 14 L1- studenter (inkl nordiska språk) Lärare på programmet Lärare i studieverkstäder

Material 169 examinerande skriftliga texter producerade under studenternas första år på högskola (14 texter för näranalys) 34 studentenkäter för bakgrunds-information Intervjuer och fokusgruppsamtal med 6 studenter och 6 lärare 10 enkäter från språkverkstäder Kursplaner

Lärarröster Andraspråk är inte problemet utan talspråklighet /ungdomsspråk, liksom bland L1-studenter, ”19 åringarna har tagit över” Större risk för plagiat och överanvändning av begrepp bland L2-studenter Vissa kan inte bygga en mening, krånglar till det Stora textmängder är en utmaning för L2-studenter Osäkerhet kring den egna lärarrollen exv feedback, frågan om språkanvändning och resultat är känslig

Tendenser enkäter språkverkstäder L2-studenterna är överrepresenterade bland besökarna i språkverkstäderna: 30 – 80 % av besökarna, de flesta 50% eller mer De har särskilda utmaningar som är rent språkliga: Grammatiska strukturer Ordval och stil

L2-studenter har dessutom utmaningar som är snarare sociala och kulturella: Att skriva med egna ord Europeisk kod för akademiskt skrivande Grupparbeten L2-studenterna efterfrågar delvis annat stöd

En annan bild ” Vår uppfattning är att de L2-studenter som besöker Studieverkstaden i högre grad än L1-studenter behärskar sitt förstaspråk för akademiska ändamål.” ”Sen finns det ju studenter som har svenska som andraspråk som inte har några problem alls utan skriver ett alldeles utmärkt språk /…/ och det fungerar väl så bra som andra studenter.”

Studentröster Tankar om mängd och form, inte funktion Det akademiska skrivandet uppfattas av många som svårt och annorlunda Förväntningar på utveckling = nya fackuttryck och begrepp dvs lärande snarare än socialisation (Lundqvist 2009) L2-studenter förväntar sig ”förbättring” annars inga stora skillnader Akademiska kulturen större utmaning än språket

”Jag förväntar mig mycket ”Jag förväntar mig mycket. Jag tror att det kommer förändra mitt liv på många sätt. Dessutom tror jag att det kommer att bli tufft”  ”Jag gillar att skriva målande och känslosamt men högskolans texter känns som de ska vara tråkiga, ”vetenskapliga”. ”Jag hoppas att jag kan utveckla mitt fackspråk utan att förlora förankringen i verkliga livet.”

Behörighet bland L2-studenter i undersökningsgruppen Inga samband behörighet och resultat Inga klara samband behörighet och vardaglig språkanvändning Eventuellt samband behörighet – tid i landet

Resultat hemtenta november mars

Tidigare akademiska studier mest avgörande för högt betyg %

Fokus för textanalys Övergripande textstruktur och textbindning Precision i ordval och gråzonsord (K Lund) Röst, perspektiv Metatext

Uttryck för den egna hållningen/inställningen fångar studentens röst/perspektiv och genreanpassning L2: egen erfarenhet, egen uppfattning i sakfrågan Jag kan själv bekräfta att… Jag tror detta beror väldigt mycket på Detta får mig att förstå.. Varför jag tycker att /…/ beror även på…. L1: egen uppfattning i sakfråga, egen uppfattning i relation till litteraturen Den poäng F gör /…/ tycker jag är viktig att ta upp Vi skulle kunna säga….. Utifrån…..

Stickprov två texter Student med svenska som första språk Student med annat första språk Jag vill här använda och undersöka… Samtidigt anser jag…. Något till synes … Utifrån performativitetsteorin…. Vi skulle kunna säga….. … kommer här använda mig av… Jag vill …. Jag menar….. Tror jag… …som jag anser har… Jag anser att…. Detta får mig att förstå…. Vilket ger mig….. Jag påstår inte att… Man egentligen inte känner till…. Det jag menar på är…..

Textbindning Prövar tesen att skribenter som är säkrare i sin språkanvändning använder färre explicita konnektiver men har samtidigt tillgång till ett bredare register Jfr Hellspong/Ledin (1997) Nyström (2001)

Referatmarkörer L2 Detta kan vi förknippa med boken ”Mångkulturalism” kap 3 s(66 -67) som skriver att… Enligt Rolf Lidskog och Fuat Demiz Kap 6 (s135) anser dem att… L1 Fundberg visade i sin rapport…. Slutsatsen Fundberg gör… Den poäng Fundberg gör i slutet…

Ordval och uttryck Tittar man på det från en synvinkel så… Att det sker våld mot den muslimska kvinnan…. De har sökt sig bort från tvångsutövning av olika människokränkande krav som ställs, förväntas av dem att utföras så som tvångsgifte.

Gråzonsord • Välkända för de flesta L1-talare ofta okända för L2-talare • Lärare uppfattar dem inte som nya och förklarar dem därför inte • Används för att förklara nya fackord (rektangel= fyrkant) • De flesta av dem är fackspecifika och kan ha olika betydelse I oilka fack/ämnen Lund (2008)

Färre grammatiska metaforer i L2-texterna Integrationsmöjlighet/integrationsmedel …uppdelning svenskar och invandrare L-2 …ett steg in i samhället och en väg för en bra framtid… tankesystemet ”vi – de” Jfr Magnusson (2011)

Preliminära resultat i textmaterial Oväntat få andraspråksdrag Talspråkligt och pratigt i båda grupper Skillnader mellan grupperna: Textbindning mellan och inom stycken Metatext (men störst skillnad okt – mars) Stavning och ordval Röst (dock störst skillnad tidigare akademisk utbildning eller ej)

Dialog Är frågorna relevanta och intressanta? Bör jag göra andra val? Konsekvenser för språkverkstäderna?

Tack! patricia.staaf@mah.se