Vanliga fel vid riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning

Förebyggande – lagstiftningen Enligt lag måste EU:s arbetsgivare skydda sina arbetstagare från skador på arbetsplatsen. EU:s ramdirektiv 89/391 fastställer de grundläggande bestämmelser som alla arbetsgivare måste följa, är införlivat i lagstiftningen i varje EU-medlemsstat.  Vissa medlemsstater går längre än EU:s ramdirektiv, och har antagit strängare bestämmelser (se den särskilda lagstiftning som gäller i ditt land).

Riskbedömning Med hjälp av lämpliga åtgärder kan arbetstagarna hållas fria från skador. Avgörande för detta är: Riskbedömning Arbetsgivare är skyldiga enligt lag att regelbundet utföra riskbedömningar på arbetsplatsen.

Vad är riskbedömning? Riskbedömning är en process för att utvärdera arbetsmiljörisker till följd av faror på arbetsplatsen. Det innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer vad som kan orsaka skada, om farorna kan elimineras och, om inte, vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som behöver finnas för kontroll av riskerna. Riskbedömning är grunden för att framgångsrikt kunna hantera arbetsmiljöfrågor, och nyckeln till att minska arbetsrelaterade olyckor och arbetssjukdomar.

En stegvis strategi För de flesta företag bör en enkel strategi i fem steg räcka för riskbedömningen: 1. Identifiera faror och personer i farozonen. 2. Utvärdera och prioritera riskerna. 3. Besluta om förebyggande åtgärder. 4. Vidta åtgärder. 5. Övervaka och granska situationen. Observera: En fara kan utgöras av vad som helst som kan orsaka skada – arbetsmaterial, utrustning, arbetsmetoder eller praxis. En risk är sannolikheten, hög eller låg, för att någon ska skadas på grund av faran.

De vanligaste felen Under själva riskbedömningen görs vanliga fel av alla typer av företag. Vissa av de vanligaste felen under riskbedömningsprocessen visas här, i den ordningsföljd som de vanligtvis uppträder.

Planering av riskbedömningen Bland vanliga fel ingår: Att inte utse kompetenta personer att utföra riskbedömningen. Att inte tillhandahålla nödvändig information, utbildning, resurser, tid och stöd åt utvärderare som är anställda av företaget. Att inte säkerställa tillräcklig samordning mellan utvärderare från olika företag som arbetar på samma arbetsplats. Att inte involvera ett arbetsteam i riskbedömningen, och att inte inkludera arbetstagare med praktisk kunskap om den process/verksamhet som ska bedömas.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (1) Bland vanliga fel ingår: Att förbise vissa riskkategorier, t.ex. psykosociala riskfaktorer liksom organisatoriska faktorer (arbetstider, arbetsbelastning, osv.). Att inte tänka på långsiktiga hälsofaror, t.ex. risker som orsakas av långvarig exponering för farliga ämnen eller höga ljudnivåer. Att vända sig till arbetsmanualen men inte till arbetstagarna själva: den faktiska praxisen på arbetsplatsen kan variera, och arbetstagarna känner till problemen Att alltför strikt följa en checklista. Att bara ta hänsyn till de olika faror som nämns i checklistan. Att inte beakta hur arbetstagarna samverkar med faror under sitt arbete.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (2) Bland vanliga fel ingår även: Att inte känna igen en större fara för att den verkar trivial. Att förbise sekundära arbeten, t.ex. underhåll eller rengöringsarbete, som utförs på arbetsplatsen. Att inte ta hänsyn till att det kan finnas anställda från andra företag eller andra personer (underleverantörer, besökare, osv.) på arbetsplatsen. Att inte se till att arbetsgivare och underleverantörer samordnas, t.ex. att inte informera varandra om eventuella faror och risker.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (3) Bland vanliga fel ingår även: Att inte ta hänsyn till grupper som kan löpa särskilda risker, t.ex. gravida kvinnor, unga arbetstagare, personer med funktionshinder, osv. Att inte ta hänsyn till sällan använd utrustning. Att inte beakta dokumentationen av olyckfall eller arbetssjukdomar.

Steg 2: Utvärdera och prioritera riskerna Bland vanliga fel ingår: Att förbise vissa följder av riskerna, t.ex. att inte ta hänsyn till riskernas långsiktiga effekter. Att skapa en falsk känsla av säkerhet: att upptäcka en risk innebär inte att den är eliminerad från arbetsplatsen eller begränsad. Att inte prioritera risker, med hänsyn till utvärderingen. Det förebyggande eller skyddande riskarbetet måste prioriteras.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder Bland vanliga fel ingår: Att inte ta hänsyn till de allmänna principerna om förebyggande arbete: Undersök först om riskerna kan förebyggas eller undvikas, och om detta inte går: Undersök hur risken kan minskas eller begränsas, genom att t.ex. bekämpa risken vid källan, genom att ersätta det farliga med det ofarliga eller mindre farliga ... Att överföra risken, t.ex. begränsa en risk genom att skapa andra risker på en annan plats Att inte tala med/involvera arbetstagarna i beslut om förebyggande åtgärder.

Steg 4: Vidta åtgärder Bland vanliga fel ingår: Att inte prioritera införandet av förebyggande åtgärder. Att inte sätta in en åtgärdsplan som bl.a. anger vilka åtgärder som ska införas, vem som gör vad och när, när det ska vara genomfört. Att inte tillräckligt övervaka införandet av åtgärderna. Att inte tala med/involvera arbetstagarna.

Steg 5: Övervaka och granska Bland vanliga fel ingår: Att inte bestämma vilka förberedelser som ska göras för att granska och revidera riskbedömningen. Att inte se till att de förebyggande och skyddande åtgärderna tar hänsyn till riskbedömningens resultat. Att inte övervaka de vidtagna åtgärderna för att se till att deras effektivitet upprätthålls. Att inte informera arbetstagarna och/eller deras företrädare om resultaten av riskbedömningen och av de införda åtgärderna. Att betrakta riskbedömningen som en engångsföreteelse och inte regelbundet se över den för att säkerställa att den hålls aktuell.

Dokumentering av bedömningen Bland vanliga fel ingår: Att inte dokumentera riskbedömningen. Att inte tillhandahålla en översikt över faror och risker, personer i farozonen, förebyggande åtgärder som satts in, uppgifter om införandet av åtgärder, osv. Att inte använda dokumentation för att informera de berörda personerna (arbetstagare, chefer) eller övervaka införandet av de förebyggande och skyddande åtgärderna.

Var man kan få tag på hjälp Det finns gott om information och vägledning till din hjälp på arbetsmiljöbyråns webbplats: Ett avsnitt om riskbedömning med information om riskbedömning, exempel på god praxis från hela Europa samt verktyg och checklistor: http://osha.europa.eu/topics/riskassessment Information om riskbedömningskampanjen: http://hw.osha.europa.eu

http://hw.osha.europa.eu Bra för alla. En europeisk kampanj om riskbedömning