Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF

Östersjöns avrinningsområde

Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

Flygfoto algblomning Landsort, 2008

Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14 Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar 830 000 41 000 Punktkällor vid kusten 100 000 13 000 Nedfall 300 000 5 500 Biologisk fixering 130 000 –300 000 - 700 000 - Summa 59 500 År 1997- 2003: 910 000 ton N och 36 000 ton P

Baltic Sea Action Plan (BSAP) undertecknad 3 oktober 2013 Forskare har fastställt en total mängd N och P som utsläppen årligen måste minska med. (118 000 ton N och 15 000 ton P). Denna mängd har sedan fördelats ut mellan länderna så att varje land fått ett beting. (Sverige: 9 240 ton N och 530 ton P) Blir mer eller mindre det svenska genomförandet av EU:s Havsmiljödirektiv “ …nutrient accounting at farm level by 2018.”

Dessa EU-direktiv styr Sveriges bönders miljöarbete (och andra bönders också) 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet (övergödning) 4. Takdirektivet (ammoniak) 5. Industriutsläppsdirektivet (ammoniak) 6. Natura 2000 (naturvård) 7. Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)

Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment © Royal Swedish Academy of Sciences 201210.1007/s13280-012-0318-x

Världsnaturfonden WWF Polsk jordbrukare utsedd till Årets Östersjöbonde Den polska lantbrukaren Marian Rak får WWFs internationella pris Årets Östersjöbonde - Baltic Sea Farmer of the Year Award 2011. Han belönas med 10 000 euro för sina insatser att minska näringsläckaget och öka den biologiska mångfalden på sin gård.

Stora EU-finansierade jordbruksmiljöprojekt runt Östersjön www.balticdeal.eu www.balticcompass.org www.balticmanure.eu

Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

Medelläckage – kväve, kg N per hektar

Medelläckage – fosfor, kg P per hektar

Växtnäringsbalans. EEA – Core set of Indicators

Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 199x Regler om vinter grön mark 199x Krav på behörighets kurs 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdsprogram mot växtnäringsläckage 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 2001 Greppa Näringen startar 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1984 Miljöavgift på handels gödsel 198x Regler om spridningsareal 1999 Säkert Växtskydd startar

Sverigekartan för kväveutlakning

Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

En 34 ha skånsk åker

36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Tidtabell för EU:s vattendirektiv 2004 2005-2007 Karaktärisering av vattenmiljöer Fördjupad analys Första översiktlig beskrivning Påverkansanalys, undantag, status- och riskbedömning 2006- 2007 Övervakningsprogram fastställs och startar 2008-2009 Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs 2010 Finansieringssystem fastställs Förorenaren betalar (PPP) 2012 Åtgärder genomförs 2015 Miljömålet uppfylls Ev. förlängd tidsfrist / mindre stränga krav 2021 / 2027

Sverige är indelat i fem vattendistrikt

Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

Statusklassning för Söderköpingsåns avro

Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk för övergödning Källa: Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt

Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

Fosforhalt i Europas floder

Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l

Nitrathalten i brunnar NO3 (mg/l) > 45 20 - 45 10 - 20 5 - 10 1 - 5 < 1

Bedömda problem med grundvattenkvaliteten SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

Nitrat i Europas grundvatten

Kävlingeån 1812-1820 i jämförelse med 1950 - 1953 Källa: Skånska rekognoseringskartan 1812-1815.

Antal sänkta och torrlagda sjöar per år Källa: SMHI

Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Summa 7,2 miljarder kr 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A. 2000. Leaching of nitrogen in Swedish agriculture – a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3): 277-290.

Viktiga mekanismer i Östersjön De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.

Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita