Miljöekonomi mjölk och köttproduktionen

En presentation över ämnet: "Miljöekonomi mjölk och köttproduktionen"— Presentationens avskrift:

1 Miljöekonomi mjölk och köttproduktionen
Christian Swensson

2 Fullfoder För att lyckas krävs billigt foder stora besättningar
rationell hantering kommer från USA har billigt foder

3 Fullfoder är… Överutfodring under kontrollerade former En grupp + 30%
Två grupper + 20%

4 Svensk undersökning Djuröga Koll på fodret
Kajsa Isacson examensarbete Djuröga inte individuell utfodring måste ändå kolla det enskilda djuret Koll på fodret foderfabriken på gården Fasta rutiner för uppföljning ekonomisk biologiskt

5 Lyckas med fullfoder Kolla ensilaget ts-halt Foderhygien
excelark lätt ändra ts-halt och antal djur tas med traktorn vid blandning Foderhygien Produktionsuppföljning bedömning av gödsel ureahalt hull

6 Tänk på Investeringskostnaden för fullfodervagnen
Tiden för blandning =arbetskostnad Vad kostar överutfodringen? Blandfoder - mer realistiskt?

7 Exempel fullfoder Besättning med en årlig foderkostnad på strax över en miljon Uppbundet stall, räls och en fodervagn Minskning av foderkostnad med 1 procent minskar foderkostnaderna med 1 % ytterligare en vagn kostar cirka kronor vagn, räls, fodersilo Årlig kostnad kronor Tillkommer arbete 30 minuter per dag 5% minskning av överutfodring betalar vagnen

8 Pengar!

9 Skånska resultat

10 Tips! Istället för blandarvagnar Räls och rälshängda vagnar
Bandfoderfördelare

11 Fullfoder och miljön Justera råproteinhalten
exempel 100 kor, 36 kg mjölk Sänkning från cirka 19% i blandningen till 18 % Skillnad cirka 3,6 kg N 300 dagars stallperriod100 kor ett ton kväve sparas Varje procents sänkning av råproteinhalten ger en minskning av kvävemängden ”bakom svans” med cirka 10 kg per ko och år

12 Fullfoder och P Räkna!

13 Logistiken!

14 Fosfor - dyrt mineralfoder

15

16 Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Delmål 2. Minskade utsläpp av fosfor (2010) Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.

17 Bakgrund För mycket näring i sjöarna Måttlig eutrofiering eutrofiering
Ökad tillväxt av alger och annan vegetation fiskproduktionen stiger

18 Stark eutrofiering Planktontillväxt algblomning vattnet blir grumligt
gynnar skräpfisk, mört och braxen algblomning faller ned till botten syret förbrukas vid nedbrytning i värsta fall bildas svavelväte

19 P i havet Blått = mkt låg halt Grön = låg halt Gul = medelhög halt
Orange = hög halt Rött = mkt hög halt

20 Vad har man gjort? Mekanisk rening Biologisk ening Kemisk rening
50-talet Kemisk rening 70 -talet 90-95% av allt avloppsvatten renas biologiskt och kemiskt

21 Fortfarande problem i kustvatten och i många svenska inlandsvatten
av Sveriges sjöar är eutrofa fosforhalten är högre > 25 mikrogram/liter Mälaren och Hjälmaren

22 Utsläpp av fosfor till havet

23 Gotlandsdjupet

24 Fosforgödslingen har minskat!
60% sedan sjuttiotalet Trots detta fosforhalten i vatten som lämnar åkrarna har inte minskat i motsvarande grad

25 Fosfor i stallgödsel

26 Varför? Fortfarande gödslas det med för mycket gödsel
stallgödsel på fel ställen ? Glesbygdshushåll med trekammar-brunnar, ingen rening Läckande bottensediment stora mängder fosfor har ansamlats kommer att läcka under flera decennier

27 Tillförsel av P till havet

28 Vattenburna utsläpp av fosforföreningar - utvärdering
Utsläppen har minskat med 12% sedan 1995. En kontinuerlig minskning av fosforutsläppen bör kunna nås om ytterligare åtgärder genomförs. Brister i utsläppsstatistiken Bedömning av måluppfyllelse osäker

29 22 kg P per hektar Naturvårdsverkets utredning Förslag
Förslag Högsta genomsnittliga tillförsel med stallgödsel Spridning skall ske på hela arealen Jordarter med höga P-klasser bör ej ingå som underlag för spridning

30 Djurtäthet Innebär sänkning ? Tar hänsyn till sänkning av fosfornormen
1,4 djur/ha

31 Remiss LRF, Svensk Mjölk
2010 1,6 (nuvarande) 2013 1,4-1,5

32 Växtnäringsbalanser och fosfor
Skånska mjölkgårdar (Swensson, 2003) Gårdar som bara levererar mjölk Medelvärde + 7 kg P/ha spridning - 3 till +23 kg P/ha Gårdar som levererar mjölk och växtodlingsprodukter Medel 5 kg P/ha Spridning - 9 till +44 kg P/ha

33 P-balanser fortsättning
Watson et al., 2002 56 mjölkgårdar i Europa Medel 3,1 kg P/ha Spridning -6,5 till 36,0 kg P/ha

34 Phosphorus reduction through precision feeding of dairy cattle
Cerosaletti et al., 2004 Journal of dairy science 4 mjölkgårdar Delaware P-utfodring % av norm Anpassning av utfodring 25% lägre P-utfodring Fosforutsläpp per ko och år 11,8 kg P

35 Reducing phosphorus in dairy….
diets improves farm nutrient balances and decreases the risk of nonpoint pollution of surface and ground waters Toort etal., Agriculture, Ecosystems and Environment 40 mjölkgårdar Nordöstra och mellersta USA Stark korrelation mellan P i foder, P i gödsel, P upplagrad i jorden