Fosfor och miljömålen Ingen övergödning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Advertisements

Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Internationell Utblick
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Svavelgödsling.
Kundundersökning mars 2010
Avrinningsområdesvisa
Olika djurslags metanproduktion
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Jordbruket och omvärlden
Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning
Åtgärder i jord- och skogsbruk för att minimera utsläpp/slambildning i Vattnet Ralf Johansson, LRF och Lena Peribert, Södra
KARTKUNSKAP 1.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
2 Studien visar att…  Sverige ska minska kväveutsläppen – men inte lika mycket som andra länder.  Det går att få större effekt på Östersjön till samma.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Turingen saneringen Ronald Bergman. Det aktuella området.
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Miljömål: Levande sjöar och vattendrag
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Reningsprocessen av avloppsvatten
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Utfodringspraxis Per-Johan Påhlstorp HS Kristianstad/Skånesemin.
Målsättning Målsättning.
Vattenundersökningar vid Norra Randen Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Bemanning och kompetensmix.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Ekologi: Östersjön.
Miljöekonomi mjölk och köttproduktionen
Handlingsplan för god vattenstatus
Presentationens avskrift:

Fosfor och miljömålen Ingen övergödning Delmål 2. Minskade utsläpp av fosfor (2010) Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.

Bakgrund För mycket näring i sjöarna Måttlig eutrofiering eutrofiering Ökad tillväxt av alger och annan vegetation fiskproduktionen stiger

Stark eutrofiering Planktontillväxt algblomning vattnet blir grumligt gynnar skräpfisk, mört och braxen algblomning faller ned till botten syret förbrukas vid nedbrytning i värsta fall bildas svavelväte

P i havet Blått = mkt låg halt Grön = låg halt Gul = medelhög halt Orange = hög halt Rött = mkt hög halt

Vad har man gjort? Mekanisk rening Biologisk ening Kemisk rening 50-talet Kemisk rening 70 -talet 90-95% av allt avloppsvatten reans biologiskt och kemiskt

Fortfarande problem i kustvatten och i många svenska inlandsvatten 14 000 av Sveriges 90 000 sjöar är eutrofa fosforhalten är högre > 25 mikrogram/liter Mälaren och Hjälmaren

Utsläpp av fosfor till havet

Gotlandsdjupet

Fosforgödslingen har minskat! 60% sedan sjuttiotalet Trots detta fosforhalten i vatten som lämnar åkrarna har inte minskat i motsvarande grad

Fosfor i stallgödsel

Varför? Fortfarande gödslas det med för mycket gödsel stallgödsel på fel ställen ? Glesbygdshushåll med trekammar-brunnar, ingen rening Läckande bottensediment stora mängder fosfor har ansamlats kommer att läcka under flera decennier

Tillförsel av P till havet

Vattenburna utsläpp av fosforföreningar - utvärdering Utsläppen har minskat med 12% sedan 1995. En kontinuerlig minskning av fosforutsläppen bör kunna nås om ytterligare åtgärder genomförs. Brister i utsläppsstatistiken Bedömning av måluppfyllelse osäker

22 kg P per hektar Naturvårdsverkets utredning Förslag 2004-02-20 Förslag Högsta genomsnittliga tillförsel med stallgödsel Spridning skall ske på hela arealen Jordarter med höga P-klasser bör ej ingå som underlag för spridning

Djurtäthet Innebär sänkning ? Tar hänsyn till sänkning av fosfornormen 1,4 djur/ha

Remiss LRF, Svensk Mjölk 2010 1,6 (nuvarande) 2013 1,4-1,5

Växtnäringsbalanser och fosfor Skånska mjölkgårdar (Swensson, 2003) Gårdar som bara levererar mjölk Medelvärde + 7 kg P/ha spridning - 3 till +23 kg P/ha Gårdar som levererar mjölk och växtodlingsprodukter Medel 5 kg P/ha Spridning - 9 till +44 kg P/ha

P-balanser fortsättning Watson et al., 2002 56 mjölkgårdar i Europa Medel 3,1 kg P/ha Spridning -6,5 till 36,0 kg P/ha

Phosphorus reduction through precision feeding of dairy cattle Cerosaletti et al., 2004 Journal of dairy science 4 mjölkgårdar Delaware P-utfodring 107 - 165 % av norm Anpassning av utfodring 25% lägre P-utfodring Fosforutsläpp per ko och år 11,8 kg P

Reducing phosphorus in dairy…. diets improves farm nutrient balances and decreases the risk of nonpoint pollution of surface and ground waters Toort etal., 2004. Agriculture, Ecosystems and Environment 40 mjölkgårdar Nordöstra och mellersta USA Stark korrelation mellan P i foder, P i gödsel, P upplagrad i jorden