Smärtskattning http://piggelina.se/2011/01/ups-and-downs.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sätt kryss vid ett av följande alternativ:
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Undersköterskan som expert på symtomskattning
Vad göra när en vårdtagare faller?
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Palliativregistrets värdegrund
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Lokala åldershierarkier och varierande fysiska krav
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
Medicinska specialistkliniken utvärdering TaktiPro
Lära sig leva med cancer
Palliativregistrets värdegrund
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Centre for Research Ethics & Bioethics När det inte längre finns en bot - palliativmedicin inom barnonkologin Li Jalmsell, Doktorand i palliativ barnmedicin.
Rehabiliteringsgarantin
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Ta ställning och handla!
Vad har vi för nytta av ett mäta???
Upplevelser och Uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Sofia Björkdahl Handledare: Rebecka Arman,
Palliativregistrets värdegrund
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
SMÄRTA OCH DEMENS
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Funktions- och hälsobaserade vårdambitionsnivåer Vad är ”Nödvändigt”?
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
Avgränsningar: vård i livets slutskede, barn,
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Livsstil och återhämtning
SBAR för strukturerad kommunikation
Svenska Palliativregistret
psykologiska effekter
Palliativ vård och samordning
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Utförarmöte SÄBO Hälso- och sjukvård Kvalitetsregister Senior alert Svenska palliativa registret BPSD LCP Patientsäkerhetsberättelse Symfoni Legevisitten.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
PALLIATIV DAG 11 APRIL D EFINITION AV SMÄRTA ENLIGT IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada.
Bättre liv för sjuka äldre på Gotland Öystein Berge Elin Olsson
Tema 1 Emelie Carlsson och Jenny Persson. “The impact of cancer on children's physical, emotional, and psychosocial well- being.” Syfte belysa hur cancer.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Måste man vara ledsen när man är äldre?
STRUKTURERAD SYMTOMSKATTNING SYMTOMSKATTNINGSINSTRUMENT
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
- Integrated Palliativ Care Outcome Scale
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Smärtskattning http://piggelina.se/2011/01/ups-and-downs

Vad är smärta? Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.(International Association for the Study of Pain) Smärta är en personlig upplevelse som inte kan påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Det är därför meningslöst att ifrågasätta en patients smärtupplevelse; patienterna upplever ett sådant ifrågasättande som kränkande .(läkemedlesboken)

Hur vanligt är smärta? Smärta är vanligt och förekommer hos 50 till 100 % av alla patienter med avancerad cancersjukdom och hos över 50 % i många andra sjukdomsgrupper. (läkemdelesvärket) Smärta är vanligt i befolkningen, bland såväl unga, medelålders som äldre. Förekomsten av långvarig smärta varierade mellan 30-50 % i åldrarna 25-39 år, mellan 40-75 % i åldrarna 40-60 år, och mellan 50-70 % i åldrarna 60-74 år (Andersson et al., 1993). Att uppleva långvarig smärta är något vanligare bland kvinnor än bland män.

Dessa dimensioner påverkar varandra och skapar helheten, d v s smärtlidandet. Det går sällan att behandla en smärta framgångsrikt om man inte beaktar alla fyra komponenter FYSISK SMÄRTA TOTAL PAIN SOCIAL SMÄRTA EXISTENSIELL/ ANDLIG SMÄRTA PSYKISK SMÄRTA Smärtlindring i livets slutskede ska alltid ses i ett helhetsperspektiv där smärtan ofta är ett av flera symtom.

Bristande smärtskattning Konsekvenser för patienten; Andra och fler symtom – de olika dimensionerna Chodosh m.fl. (2004) Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja Konsekvenser för närstående; Oro, ångest Ökad börda Stress Psykisk ohälsa, som depression Stajduhar m.fl. (2010) Konsekvenser för personal; Frustration Ilska Oro Svårhanterlig omvårdnad

Teambaserad diagnostik Gunnar Eckedal Läkaren har huvudansvaret för diagnostiken Sjuksköterskan har huvudansvaret för samordning och genomförande av diagnostiken Sjukgymnasten relaterar smärtan till rörelse och funktion. Arbetsterapeuten fokuserar smärta/funktion/aktivitet Kuratorn finner förklaring i sociala och psykologiska samband Undersköterskan har mest tid nära patienten, noterar smärta med händer mot ömtålig kropp. - Alla i vård teamet har ansvar för smärtdiagnostik och behandling!

www.läkemedelsverket.se

Förekomst av smärta

Smärtskattning med validerat instrument

Ordinerade inj - läkemedel mot smärta

Skattnings instrument inom palliativ vård VAS NRS Beteenderelaterad skattning Abbey Pain Scale ESAS www:vardhandboken.se

VAS-skalan är ett instrument som gör det möjligt att överföra subjektiva upplevelser hos patienter till en objektiv bedömning som hjälp för vårdpersonal. För att gradera smärtupplevelse är skalan ett validerat redskap men som komplement bör patienternas kroppsspråk alltid avläsas. Utöver kroppsspråket är det också viktigt att beakta social situation och omgivning som spelar roll för patientens upplevelse av smärta.

VAS- Visuell analog skala www:vardhandboken.se

Numeriska skala Googla. sös stickan

Att mäta smärta med VAS-skalan – ett bra verktyg eller mest bekymmer? Ulf Jakobsson bl.a. då VAS-skalan har ändpunkter som baseras på tidigare erfarenheter Tidigare värden bör visas för patienten för att denne skall kunna ta ställning till en eventuell förändring av smärtan. Vid jämförelse mellan olika mätvärden av VAS-skalan (t.ex. upprepade mätningar) är instrumentets layout en viktig faktor att ha i åtanke, då detta kan ge relativt stora skillnader i resultat vid oförändrad grad av smärta. VAS-skalan har visats i allmänhet vara psychometriskt robust men viss oklarhet finns gällande instrumentets sensitivitet. Smärta är ett multidimensionellt fenomen och vid användandet av VAS-skalan skall detta has i åtanke då VAS endast mäter en dimension (intensitet), och långt ifrån en fullständig bild fås av patientens smärta. VAS-skalan bör endast användas vid skattning och utvärdering av smärta hos en och samma individ då jämförelser mellan olika individers värden kan bli missvisande Jakobsson, U. (200). Att mäta med VAS-skalan : ett bra verktyg eller mest bekymmer? [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Leva med smärta. Tillgänglig: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

När kan man använda VAS/NRS skalan ?

Kontinuerlig mätning och det är bra om patienten känner till instrumentet innan denna har smärta som ska skattas Ny tillkommen smärta Inför och efter given analgetika För och efter insättning av ny smärtmedel Vid genombrottssmärta och under tiden man smärtlindrar Förändringar i sjukdomsbilden Skatta andra symtom förutom smärta, (illamående,oro)

Svagheter med VAS När personen markerar upplevd smärta på VAS visar den inte vilka aspekter av smärtan som bedömningen baseras på. (Studie i Storbritanien) Användarvänligheten bland äldre är sämre med VAS än med andra skalor. Om detta beror på den äldres förståelse eller på bristande information ifrån personalen är inte säkerställt. När det gäller ett äldre klientel ansågs den verbala skalan vara mer lämplig, dock är den inte lika känslig för förändringar i tillstånd då det finns färre steg Felanvändningen är procentuellt hög bland förstagångs användare jämfört med andra smärtskattningsinstrument

Hur minskar vi fel källor vid skattning med VAS Se till att alla har lika stickor/skalor Se till att patienten är informerad och har förstått hur skattnings instrumentet fungerar Komplettera med ESAS eller beteenderelaterad skattning Berätta för patienten om deras senaste skattning innan ny skattning görs.

Googla. sös stickan

Beteenderelaterad smärtskattning Studier pågår på SÖS för att få den validerad för palliativa patienter. Tidigare studie visat: -VAS och beteendeskalan har en relativt god överensstämmelse 67 av 99 patienters stämde bedömningarna -Kan vara lättare att få en tillförlitlig bedömning om patienten är aktiv mot att göra en skattning i vila.

Abbey Pain Scale

- Gnyr, jämrar sig eller låter Röstutryck/ljud - Gnyr, jämrar sig eller låter

Spänd, grimaserar, rynkar näsan eller ser rädd ut Ansiktsuttryck Spänd, grimaserar, rynkar näsan eller ser rädd ut

Förändrat kroppsspråk Rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller är ihop krupen

Ökad förvirring, matvägran, ökat eller minskad kroppsaktivitet Förändrat beteende Ökad förvirring, matvägran, ökat eller minskad kroppsaktivitet

Fysiologiska förändringar Förändrad kroppstemperatur, puls , blodtryck, svettningar, rodnad eller blek hy

Kroppsliga förändringar Rivet skin, tryck skador, kontrakturer eller andra skador

0 Inte alls 1 Sällan 2 Ibland 3 Ofta

Abbey pain scale som app appstore eller playbutik www.wikipedia.se

Fördelar och nackdelar med Abbey -Alternativ då personen ej kan medverka vid smärtskattningen – kognitiv svikt -Alla bedömer samma områden – kvalitetssäkring -Minskad risk för godtycklighet -Ett gemensamt sätt att bedöma smärta - Vid svårigheter att göra bedömningen kan två personal göra var sin skattning och tillsammans komma fram till ett resultat Nackdelar Bedömningen finns i betraktarens ögon

Rutin för smärtskattningsskala - Abbey Pain Scale: används vid smärta hos kognitivt nedsatta. initieras av sjuksköterska eller läkare. ska alltid användas vid tecken på smärta/oro. används minst 1g/dag används före och efter smärtlindring. utgör underlag för kontakt med läkare. ska användas vid förändrat beteende t.ex. ökad oro eller minskad rörelseaktivitet. utförs av både undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska. dokumentera skattning, åtgärd och utvärdering i journal

ESAS Edmonton Symptom Assessment Scale Skattning av 9 vanliga symtom inom cancer vård. 10 cm lång skala med 0 inget besvär av symtomet och 10 värsta tänkbara besvär av symtomet. Rekommenderas att användas vid första kontakten med patienten

Övrig symtomskattning.

När kan ESAS komplettera/ ersätta VAS ?

ESAS När smärtan inte är enda symtomet patienten besväras av Progredierande sjukdom Före och efter givna behandlingar, tex bisfosfonater, blod Före och efter ändringar av patientens läkemedel, nyinsättningar, tex sömn tabletter, lugnande. För att som vårdpersonal få en förståelse för patientens symtombild

Fundera på/diskutera När ska vi skatta? Vad ska vi skatta? Behövs en rutin? Vilka fördelar ser du med att använda ett smärtskattnings instrument? Hur börjar jag? Hur skulle detta kunna användas tillsammans med personalen?

Tack för att ni lyssnat www.resochdyk.nu