BAS+PULS= VITALA PARAMETRAR

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Advertisements

Leg sjukgymnast, medicine doktor
Kvalitetsprojekt för handledning av läkarkandidater i Termin 8
Märkning uteblev – patient opererades på fel sida
Användande av hjärt-EKO på intensivvårdsavdelningar i Sverige
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Socialstyrelsen.se/patientsakerhet Fallstudie nr. 22 | Artikelnr | ISSN Patient tog sitt liv under vård på sjukhus En man med självmordstankar.
Försvunnet kommatecken – patient fick för hög dos
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Patient fick fel läkemedel – hjärnskadades
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
SIR-utbildningsdag Välkomna! SIR-utbildningsdag
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Smärtlindring och sedering vid ESWL
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
REPETITIONSUTBILDNING
SBU:s rapport Blödande magsår
Webbkollen Hemma Berit Hassel Utvecklingsledare Region Värmland.
HLR Anna Bengtsson, ST-läkare Anestesi-IVA, Umeå
Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv
Urakut kejsarsnitt fördröjdes – barnet fick en hjärnskada
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
35 % är urinvägsinfektioner
Mobil Intensivvårds Grupp
Patientsäkerhetsronder
Bättre liv för våra äldre
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Läkemedel och äldre Lena Andersson.
Bättre liv för våra äldre
Verktyg för ökad patientsäkerhet
Nedre luftvägsinfektioner (NLI) / akut bronkit (AB)
Möjliga motmedel vid influensapandemi Handhygien – Ineffektivt vid effektiv luftspridning Social distansering – Kan ha effekt om man minska alla ”sociala”
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
Eventuella vårdskador, patienter att utreda
Dokumentation av MEWS i Cosmic
Tänk Sepsis - Tid är liv! Pär Lindgren Anna Wimmerstedt
Vårdsamverkan Fyrbodal
Fördröjt återbesök efter tumör i ett öga
SBAR Modell för bättre kommunikation
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
TRAUMATEAM ATLS IVA operation röntgen övervakningsavdelning
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Växjö 1 Gustav, Petra, Christer, Pernilla, Elisabeth
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Sjukhusövergripande utbildning hösten 2012
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
DRUNKNING HOS BARN Helena Winberg An/Op/IVA DSBUS.
2012 har passerat..... Nu ser vi fram emot 2013 Det kommer kanske att innebära en hel del risker.
Nova Ward Introduktion
Från Lex Maria till implementering av riktlinje
Dödsfall i GI-blödning på vårdavdelning efter fotledsfraktur
Affektiva Mottagningen
MÄVA Akutmottagningen NÄL
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
Inledning Hjälp det brinner - vad gör vi? Neurologiska kliniken, Lund Avdelning 27.
Vad är smittskydd? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne
SBAR för strukturerad kommunikation
Onödiga återinläggningar – nej tack!
Ambulanstriagering! Triageseminarium
Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar
Svår sepsis och septisk chock UNGT FORUM 25 NOV 2008 Östra Sjukhuset, Göteborg.
SEPSIS TID OCH VOLYM. MORTALITET VID SEPSIS Akut kardiovaskulär kollaps –Tidigt i förloppet –Cirkulationsstödjande terapi –Immunologiska och cirkulatoriska.
National Early Warning Score – NEWS Utveckling med små förändringar
Snabbare patientflöden och fler tillgängliga läkartider med hjälp av triagering i Primärvården. Bakgrund: Blir allt svårare att erbjuda våra patienter.
Patientfall På akuten Elin är en 80-årig kvinna som kommer till akuten. Hon har insjuknat 6 timmar tidigare med buksmärtor, diarréer och kräkningar  
Årskontroll hypertoni
Uppmärksamhetssymbolen
Fem varför? Fem varför? är ett enkelt och handfast sätt att hitta rotorsaker! Tänk på att: Svaren ska vara relevanta för problemet och inte vara svepande.
Närsjukvårdsteamet, SÄS Borås Martin Tirler, överläkare Cecilia Johansson, sjuksköterska Vi tänkte prata om teamet, våra resultat och framgångsfaktorer,
Presentationens avskrift:

BAS+PULS= VITALA PARAMETRAR SBAR RLS VAS Linda Myllymäki Överläkare i Anestesi och Intensivvård Ansvarig läkare för vitala parametrar/BAS Eksjö

Hur skärper vi synen så att vi hittar de sjukaste patienterna medan tid fortfarande finns för att förhindra försämring och/eller död?

Genom att skärpa synen, dvs vara mer VAKSAM på tidiga tecken skulle de flesta av hjärtstoppen på inneliggande patienter kunna undvikas Ett system som möjliggör att man hittar dessa riskpatienter bygger på att FÖRUTSE FÖREBYGGA IDENTIFIERA/UPPMÄRKSAMMA vitala parametrar BEHANDLA KOMMUNICERA SBAR

Varför utbildar vi sjukhuspersonalen i tidig upptäckt av dålig patient? Patientnytta: Minskad sjukhusdödlighet/minskad sjukdomsbelastning på patienten Intern nytta IVA: Minskar oplanerade iva-inläggningar Intern nytta andra vårdavd: Minskade vårddygn

BAS/Vitala parametrar Blodtryck & Andningsfrekvens & 90-30-90 + puls Syresättning & Puls

Fokus på Vitala parametrar 2012-2013 Höglandssjukhuset Fokus på Vitala parametrar Öka förståelsen hos akutens personal samt avdelningspersonal gällande vikten av att hitta den dåliga patienten, med hjälp av vitalparametrar (BAS+puls) och vikten av snabb och korrekt behandling Metodikum- scenarioträning, simuleringsdocka. Personal från avdelningarna-team. Förbered genom att läsa PM ” att upptäcka sepsis” på intranätet med behandlingsstrategier. 1 läkare och 1 ssk från varje avdelning skall utbildas i Scenarioträning 2013.

Blodtryck < 90 Andetag > 30 <8 Saturation < 90 ALLVARLIGA VARNINGSTECKEN Kontakta omedelbart läkare vid något av följande Blodtryck < 90 Andetag > 30 <8 Saturation < 90 Puls >130 <40 Medvetandeförändring eller vid allvarlig oro över patientens tillstånd trots normala vitala parametrar (intuition) Det är oftast indicerat för ansvarig läkare att konsultera IVA-kompetens i dessa fall

Tidigt upptäcka svårt sjuka – och agera Pusselbit 1 av 16 inom landstingets säker vård alla gånger Tidigt upptäcka svårt sjuka – och agera

Syftet I tid ta hand om patienter som är på väg att bli sämre i sitt allmäntillstånd. Dessa patienter har en ökad risk för svårare sjukdomstillstånd och plötslig hjärtdöd. Hittar dem genom att använda vitala parametrar som larmsignaler.

1/2 klarar HLRsituationen, 1/3 av dessa skrivs ut från sjukhuset Hjärtstopp = stor andel DÖD 1/2 klarar HLRsituationen, 1/3 av dessa skrivs ut från sjukhuset I över 50% hos de patienter som drabbats av hjärtstopp finns det fysiologiska varningstecken upp till 48 timmar innan hjärtstoppet i form av förändrat andningsmönster, hjärtfrekvens eller medvetandegrad. Med behandling hade man ev kunnat undvika det kommande hjärtstoppet!

Poängbaserade tabeller används på vissa sjukhus

Viktigaste är inte hur, men ATT man HITTAR patienter i risk. Tidig identifiering och behandling ger betydligt bättre överlevnad

HUR AGERA? Usk/Ssk noterar att patienten blivit sämre Kontroller utförs mot BAS/vitala parametrar, tänk på TRENDEN! Nytillkomna eller oväntade avvikande parametrar rapporteras omedelbart till läkare (avd-läkare, jour el bakjour) SYRGAS, LÄGESOPTIMERING,VÄTSKA,PROVTAGNING Avdelningsläkare gör en snabb initial bedömning av patienten och ordinerar behandling Kontakt med IVA-jour tas om inte tillståndet kan förklaras som benignt/habituellt eller åtgärdbart av avdelningsläkare. Skärpt övervakning och behandling i samråd på avdelning eller överflyttning till IVA PM på intranätet : att upptäcka sepsis Är reviderat, men ej utlagt.

Förhöjd hjärtfrekvens 82% Puls Sänkt saturation 80 % Saturation Fysiologiska parametrar som var mest utslagsgivande för att hitta svårt sjuka patienter innan övertag till IVA Förhöjd hjärtfrekvens 82% Puls Sänkt saturation 80 % Saturation Förhöjd andningsfrekvens 80 % ! Andningsfrekv Förhöjd LPK 57 % Sänkt pH 52 % Sänkt MAP-medelartärtryck 49% Blodtryck Förhöjt kreatinin 45 %

andningsfrekvens kontrolleras sällan trots att det troligen är den markör som tidigast ger utslag om att patienten är sjuk

BAS 90-30-90

BAS 90-30-90 Är utprovat först på KSS i Skövde. Initiativtagare Dr Lars Ljungström chöl infektion. Primärt HITTA PATIENTER I RISK FÖR FÖRSÄMRING/DÖD! Ssk utför självständigt åtgärder med syrgas,pvk-provtagning (odling),vätska iv och KONTAKTAR AVDELNINGSLÄKARE.

VITALA PARAMETRAR Är en enkel rutin för all personal att lära sig och att tillämpa. Tanken är att den skall hjälpa oss att HITTA sjuka patienter i tid, och lära oss att tänka fysiologiskt med SYRGAS VÄTSKA PROVTAGNING

Systoliskt Blodtryck < 90 Systoliskt blodtryck < 90 är ett sent tecken på cirkulationssvikt och definitionsmässigt svår sepsis vid infektionstillstånd. Försämring kan i detta skede inträffa mycket snabbt ! I.v vätska krävs omedelbart!

Andningsfrekvens > 30 Förhöjd andningsfrekvens är ett tidigt tecken på SIRS (systemic inflammatory response syndrome) och ibland det enda. Från pneumonistudier vet vi att de som har en andningsfrekvens > 35 har stor risk att avlida.

Saturation < 90 % Är tecken på organsvikt: respiratorisk svikt, vilket kan vara ett tecken på svår sepsis.

Lika viktigt som snabb åtgärd vid hjärtinfarkt ! Fynd av Systoliskt blodtryck < 90 ELLER Andningsfrekvens > 30/min ELLER Saturation < 90 % ELLER Puls > 130/min <40/min kräver snabbt ställningstagande och/eller åtgärd av läkare ! Lika viktigt som snabb åtgärd vid hjärtinfarkt !

B Blodtryck under 90 i övertryck DESSA A Andningsfrekvens över 30/minut ÄR S Syresättning under 90% AVVIKANDE! Dessutom ingår Puls under 40 eller över 130 VITALA PARAMETRAR: BAS+ puls Medvetandepåverkan hos patienten, Oro hos vårdpersonal över att något är fel stärker misstanken om att något är”fel”.

Vad kan iva-läkare hjälpa avdelningsläkare med om behov av Iva-kontakt anses föreligga: Diskutera vårdnivå; Rätt vård till Rätt patient! Behandla/förebygga blodtrycksfall med iv vätskor. Hjälpa till att välja rätt sort i rätt mängd. Ordinera/värdera dygns/timdiures Behandla/förebygga syrebrist och lungkollaps med syrgas i rätt mängd och på rätt sätt; grimma/mask. Optimera andingsgymnastik. Kontrollera och understödja perifera infarter Optimera övervakning Ordinera blodprover, ordinera uppföljning Summa Summarum: ENKLA, BILLIGA åtgärder som räddar komplicerade,dyrbara patientliv

Målvärden Viktigt att läkare bestämmer målvärden Blodtrycksmål Systoliskt bltr>120 ex Andningsfrekvensmål <20 ex Saturationsmål 94-100 % ex Pulsmål 45-100 ex Alla målvärden passar inte alla patienter!

KAN MAN GÖRA FEL?

KOLpatienter har ofta lägre saturation och kan samla på sig koldioxid om man ger dem ” för mycket” syrgas Skall ALDRIG undvika ge syrgas av ”rädsla” för att någon kanske har KOL Viktigt att ha pulsoxymeter och se saturationen. Går i värsta fall att handventilera / respiratorbehandla ur koldioxiden!

Patienter med hjärtsvikt kan vara känsliga för intravenös vätska. Man skall INTE UNDVIKA vätska pga rädsla för lungödem, men man skall veta om deras blodtryck är lågt pga hjärtsvikten( Habituellt) eller pga försämring. Viktigt med ankomstvärden! Bla Furix och CPAP kan ges i värsta fall om lungödem tillstöter.

Kommunikation : SBAR Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation

Medvetandegrad; RLS

Smärtskattning VAS