Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV 6467 Syntespanel För fåglar: ”kollisioner” (dödlighet) störningar

Vindkraftutbyggnad är exploatering! Fråga nr 1 bör vara …bör området (eller dess närhet) exploateras överhuvudtaget…? Gäller självklart inte bara fåglar, utan även fladdermöss och över huvudtaget!

Vindkraft och fåglar Dödlighet- Alla flygande fåglar! - Fåglar som vistas i området - Fler än förväntat av rovfåglar, måsar, tärnor, kråkfåglar & hönsfåglar Störningar - Mer utanför häckningstid - Flocklevande fåglar

Exemplet Smøla En ö utanför Trondheim i Norge (214 km2) Vindpark (68 verk; 18 km2) uppfördes 2001-2005 Gott om havsörn (50 par; 0,25 par/ km2) Hög dödlighet av havsörn (49 ex t.o.m. aug 2012; 0,11 per verk och år; 54% vuxna)

Smøla – Effekter av dödligheten Oförändrat antal häckande par (hela ön) Antal par i och nära vindparken har minskat från >10 till 4 Den totala ungproduktionen har ökat (hela ön) Från Bevanger et al. 2011-NINA Rapport 620

Smøla – Dödlighetens betydelse i perspektiv Ingen märkbar negativ påverkan på den lokala (eller norska) havsörnspopulationen (?) …men detta beror kanske på att det för närvarande går bra för havsörnen? Långtidspåverkan?

Smøla – Dödlighetens betydelse i perspektiv Svårt att bedöma konsekvenser av en enskild vindpark! Är det etisk försvarbart att 7-8 havsörnar dödas per år?

Vad menas med ”risk”? risk att fåglar och fladdermöss dödas oavsett antal ? risk att de störs? risk att beståndets storlek påverkas? risk att verksamheten strider mot etiska värderingar? Varje projekt bedöms för sig -> påverkan på nationella populationer inte aktuell påverkan på lokala bestånd! Kumulativa effekter? Samordnad planering!

Vad vi menar med risk Att fåglar eller fladdermöss dödas eller störs i en omfattning som riskerar att leda till Påverkan i strid med gällande lagar och förordningar Påverkan på bestånd (även lokalt) Påverkan som inte anses etiskt försvarbar? – Svårt att använda i praktiken!

Lagar och förordningar Artskyddsförordningen ”Tillsammans med bland annat jakt- och fiskelagstiftningen innebär den att EUs fågeldirektiv och habitatdirektiv införlivats i svensk lagstiftning…” EU-direktiv Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet

EUs fågeldirektiv Innehåller regler om skydd för samtliga naturligt förekommande fågelarter i EU ”… vidta åtgärder … för att fågelpopulationerna … på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och till rekreationsbehov” Fåglarnas livsmiljö ska bevaras - generella förbud mot att avsiktligt döda fåglar, bon och ägg - särskilda skyddsområden (66 arter listade i bilaga 1)

Artskyddsförordningen Fladdermöss och fåglar - alla arter Får ej avsiktligt skadas eller dödas Fortplantnings- och viloplatser får ej skadas Får inte avsiktligt störas under tiden för fortplantning och flyttning ”Avsiktlig betyder i detta sammanhang att den som utför åtgärden förstår den förutsägbara konsekvensen av sitt handlande och ändå genomför den, det vill säga är medveten om att ett skyddat djur sannolikt exempelvis störs, även om störningen inte var syftet med åtgärden” (Handbok för Artskyddsförordningen del 1)

Lagar och förordningar i verkligheten Överensstämmelsen ofta dålig Vedertagen praxis saknas i regel Några enskilda domar har nyligen avkunnats (boplatser för kungsörn, fjällvråk, havsörn) i Mark & Miljödomstol/överdomstol www.naturvardsverket.se, vindlov.se Sök ”vindkraft, domar och ärenden”

Att göra när ärendet dyker upp på skrivbordet…. 1. Kunskap om: Förekomster av fåglar Människors inställning till dessa förekomster 2. Befintlig kunskap: tidigare inventeringar spontana rapporter (Artportalen) Kontakta lokal/regional expertis om sådan finns OBS! MYCKET VIKTIGT! 3. Ny kunskap

Vilka uppgifter behövs? a) Översiktlig information– fåglar som vistas i området (häckar, rastar, övervintrar) är MYCKET viktigare än de som bara passerar under flyttning b) Detaljerad kunskap om ”känsliga” arter förekomst och antal c) Förekomst av fågelrika lokaler

Lågriskläge ... där riskerna bedöms som små Ingen stadig förekomst av “känsliga” arter … men noll-lägen finns INTE …enstaka olyckor KOMMER ATT SKE även i lågrisklägen…

Lågrisklägen - exempel Fåglar Urbana miljöer (hamnar, industriområden etc.) Intensivt brukat jordbrukslandskap Utsjöområden Intensivt brukad skog där känsliga arter saknas

Högriskläge … där riskerna bedöms som stora Regelbunden förekomst av “känsliga”arter Mycket fågelrika områden Nära kända boplatser för ”känsliga” arter Våtmarker, fågelrika kustlokaler

Fåglar Några viktiga ”kom ihåg” Utgå från områdets kända ”fågelvärden” och från områdets potential för fåglar Kontakt med lokala/regionala ornitologer nödvändig! Fokus på fåglar som vistas i området (häckande, rastande, övervintrande) Förbiflyttande fåglar är av mindre intresse! Huvudfokus på ”känsliga” arter och arter där vi inte vet hur ”känsliga” de är

Åtgärder – hänsyn (fåglar) a) Justering av verkens antal och placering (planering innan tillstånd ges/man bygger) b) Skyddsavstånd – ett praktisk genomförbart sätt att ta hänsyn! c) Kompensationsåtgärder ? (ej dödlighet)

Kontrollprogram - allmänt Syftet måste specificeras från början! Är ett utmärkt sätt, ibland det enda sättet, att få fram ny och viktig kunskap!

Kontrollprogram fåglar Undersök det som är av särskilt intresse för platsen i fråga! (men på sådant sätt så att insamlad kunskap går att använda i ett vidare sammanhang) Lägg upp i samråd med expertis på området Glöm inte sådant som kunskapen är dålig om!

Kontrollprogram fåglar Var och när & hur Fågelfaunan i stort, dödlighet: i park + närområde OBS! Referensområde behövs! (ej dödlighet) 2. ”Känsliga” arter: i park + minst 3 km utanför OBS! Referensområde behövs!

Kontrollprogram fåglar Var och när & hur Måste genomföras både före & efter byggnation! (ej dödlighet!) Byggtiden kan hoppas över Minst två år före och två år efter, men i regel svårt att dra slutsatser efter så kort tid! Längre för långtidseffekter (och för säkrare resultat!)

Kontrollprogram fåglar Var och när & hur 1. Översiktlig inventering bör göras med linjetaxering www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/metoder.htm 2. Om mer detaljerad kunskap önskas, använd revirkartering (förenklad variant finns även). www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/undersokn_typ/landskap/fagl_revkart_g_20120621.pdf

Kontrollprogram fåglar Var och när & hur 3. ”Känsliga” arter kräver specialmetoder, bör göras i samarbete med expertis (ex. lokala/regionala örngrupper) 4. Undersökning av dödlighet kräver strikt upplägg! Sökeffektivitet & hur snabbt kroppar försvinner bör undersökas Gärna (helst) eftersök med tränad hund!

Och nu över till fladdermössen!