Kaj Gustafsson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Taktisk grupp Programområde Psykiatri
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Kartläggning av mas m.fl Åsa Borén enheten för uppföljning avdelningen för statistik och utvärdering.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Statistikbilder för september I nskrivna arbetslösa i september 2013 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Källa: Arbetsförmedlingen.
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
Missbruks-och Beroendeenheten i Luleå
Ta ett steg, öppna nya dörrar! Utveckla och utvecklas! JÄMRESURSEN II
Gemensam webbinformation inom området psykisk ohälsa
Boden Bodens kommun Norrbottens läns landsting
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
Statistikbilder för november Inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i november 2011 som andel (%) av den registerbaserade.
Statistikbilder för januari BD AC Z Y C AB S T U O N M K H I E D G X W F = 9,8 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet = 7,7 – 9,7 % 1 = –
Statistikbilder för februari BD AC Z Y C AB S T U O N M K H I E D G X W F = 9,8 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet = 7,7 – 9,7 % 1 =
Statistikbilder för april BD AC Z Y C AB S T U O N M K H I E D G X W F = 9,3 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet = 7,2 – 9,2 % 1 = – 7,1.
Statistikbilder för mars Inskrivna arbetslösa i mars 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Källa: Arbetsförmedlingen.
Statistikbilder för maj Källa: Arbetsförmedlingen Totalt inskrivna arbetslösa i maj 2013 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16.
Statistikbilder för mars Källa: Arbetsförmedlingen AB BD Y AC Z X W S T U D C O E F H G I K M N = 9,8 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet.
Statistikbilder för april Inskrivna arbetslösa i april 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Källa: Arbetsförmedlingen.
Statistikbilder för januari Inskrivna arbetslösa i januari 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Källa: Arbetsförmedlingen.
Statistikbilder för augusti Källa: Arbetsförmedlingen Inskrivna arbetslösa i augusti 2013 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16.
Statistikbilder för november Källa: Arbetsförmedlingen Totalt inskrivna arbetslösa i november 2012 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
UngDOK Strukturerad intervju för kartläggning och bedömning inom ungdomsbehandling Ingegerd Nilsson, Mini-Maria Göteborg Liliana Pellegrino och Annica.
HelGe-biblioteken NIO KOMMUNER – ETT BIBLIOTEK
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Statistikbilder för december Totalt inskrivna arbetslösa i december 2012 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Källa: Arbetsförmedlingen.
Behandling och självläkning
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Systematisk uppföljning UIV
Loke Projekt Karlstad 2011 Värmland
Information om pågående överenskommelser 2013 mellan staten och SKL.
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
NSFG möte 3 maj, 2013.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Pressmeddelande för Gävleborg augusti 2010
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
1. 2 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem: AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Östersunds kommun Lars Andersson Bergs kommun.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Krisberedskap
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Presentationens avskrift:

Kaj Gustafsson

Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården Pilotstudie i Falun som förebild Kartläggning av fem län (Gävleborgs-, Dalarnas-, Västmanlands-, Värmlands- och Örebro län) Kartläggningen omfattar 64 kommuner Länsstyrelsen som uppdragsgivare Dalarnas forskningsråd som projektledare (Jan Messing) FOU miljöer i länen som utförare av kartläggningen - En kartläggare i varje län

Kartläggningens syfte Att identifiera: Strukturerade öppenvårdsinsatser för vuxna (18 år) med inriktning mot beroende/missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel Strukturerade insatser med inriktning mot anhöriga och barn till personer med beroende/missbruksproblematik Arbetsstöd Boendestöd Avgränsning gentemot allmänt socialt arbete och socialtjänstens utredande/myndighetsutövande verksamhet

Metod och genomförande Halvstrukturerade Intervjuer under feb - maj 2006 (intervjuguide) Kompletterande intervjuer & samtal Totalt ca 35 personer har intervjuats Inhämtande av material Kommunicering av utkast Regelbundna träffar i kartläggningsgruppen Gemensamma träffar med representanter från Länsstyrelsen och FOU- enheterna i länen

Begrepp och utgångspunkter inom tjänsteforskningen Tjänst: Värdeskapande aktiviteter eller handlingar som bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat. Klienten är medproducent. Tjänstelogiken: Tjänster produceras och konsumeras samtidigt. Tjänster kan inte lagras, endast förutsättningar att tillhandahålla dessa. Menyer: Presentation i en meny av de tjänster som förutsättningarna finns för att tillhandahålla. Producentens perspektiv: Utgångspunkt i kartläggningen. Tjänsteerbjudande: Idén om behovet och hur detta skall mötas. (Varför och vad?) Tjänsteprocessen: Plan för vilka aktiviteter som skall genomföras tillsammans med vem och i vilken ordning. (Hur?). Tjänstesystemet: Tillgången på materiella, organisatoriska och personella resurser mm. Messing, J & Westlund, P (2004) Klienten som medproducent. Westlund P, & Edwardsson, B (1998) Tjänsteutveckling och kvalitet i äldreomsorg – praktik och teori.

Tjänsteforskningen som teoretisk utgångspunkt för att identifiera och beskriva insatser/tjänster

Verksamhetsidé Struktur Resurser Bedömningskriterier för att identifiera insatser med visst mått av struktur och sortera bort ”brus” Verksamhetsidé Struktur Resurser

Kartläggningsprocessen

Den enskilda tjänstens utformning i fokus Behov Erbjudande Innehåll Målgrupp Omfattning

Presentation av kartläggnings materialet Gävleborgsrapport: Vad finns på menyn Femlänsrapport: Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i fem län Återföringsaktiviteter i de fem länen

Läget i Gävleborgs län Få tjänster med specifik inriktning mot unga vuxna med alkohol/drogrelaterad problematik (Sandviken, Gävle, Bollnäs). Få tjänster med specifik inriktning mot kvinnor (Gävle, Sandviken). Få tjänster med specifik inriktning mot dubbel diagnos problematik (Team Douglas, Team Vågen i Gävle). Få tjänster med specialisering mot särskild drogkategori (ex hasch, opiater etc). Flera kommuner erbjuder inte tjänsten stöd till barn/ungdomar med missbrukande föräldrar (Ljusdal, Ovanåker, Bollnäs). Andra kommuner har välutvecklade sådana tjänster (S-hamn, Gävle, Sandviken). Få specialiserade rådgivande insatser till anhöriga (På BC i Sandviken, Gävle, Söderhamn). En stor del av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län har en 12 stegs inriktning. Självhjälpsrörelsen är väl utvecklad i länet (AA, NA, ALaNON osv). Få tjänster som erbjuds är utvärderade. Vissa kommuner har öppet intag till insatserna - andra kräver biståndsbeslut. Tjänsterna är i stor utsträckning inriktade på personer med utvecklat beroende.

Privata öppenvårdsaktörer i länet Ny Vy AB (Sandviken, Hofors, Ockelbo) Leva Nykter i Hälsingland AB (Bollnäs, Ljusdal) Walhstedt konsult HB (Hudiksvall) Nudax (?) (Gävle, Ovanåker, Söderhamn, Nordanstig producerar all öppenvård i kommunal regi)

Styrkor i länets missbrukar- och beroendevård Relativt heltäckande insatser även i små kommuner genom 12 stegskonceptet som ofta innehåller ett paket insatser Väl utbyggd behandling för vuxna anhöriga SBG-ansatsen (beroendecentrum i Gävle, V – Gästrikland, Söderhamn – En väg till ökad samverkan mellan kompetens från kommun och Landsting Väl utvecklad självhjälpsrörelse i länet (AA, NA, ALAnoN mm) Stark kunskapsbas inom beroende pga. flertalet behandlingshem och 12 stegs rörelsens starka fäste i länet God kvalitet på avgiftning genom landstingsavtalet med Lindalen, Self Help kliniken och Falu Lasarett Hög andel tjänster är lättillgängliga och kan erhållas utan biståndsbeslut och registrering vid socialtjänsten (särskilt vid befintliga beroendecentrum)

Angelägna utvecklingsområden Byggande av en gemensam organisation och kunskapsbas kring missbruk och beroendebehandling i länet (jmf SBG) – Ett samlat grepp - Ökad samverkan mellan små kommuner - Utveckling av samverkan mellan kommun och landsting i hela länet - Utvecklande av tvärvetenskapligt fokus (socialtjänst – sjukvård) på missbruk/beroende Utveckling av specialiserade tjänster för kvinnor och unga vuxna Utveckling av alternativ till 12 stegbehandling Ökat fokus på riskbruk och högkonsumenter (ex kort rådgivning, öppna mottagningar, insatser inom primärvård mm) Utveckling av anhörigtjänster för barn/ungdomar i alla kommuner (ex. stödgrupper) Ökad grad av omvärldsbevakning, forskning, utvärdering – Kunskapsstyrning Riktade utvecklingsprojekt med stöd av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen

Ett femlänsperspektiv Fem kartläggningar (Gävleborg, Värmland, Dalarna, Västmanland och Örebro län) Material från 64 kommuner Bearbetning - Analys - Jämförelse

Förekomst av tjänsterbjudanden i de 64 kommunerna

Frekvens av tjänsteerbjudanden

Rådgivande, behandlande och upprätthållande tjänster för unga vuxna

Tjänsternas inriktning på målgrupp

Rådgivande/motiverande, behandlande och upprätthållande tjänster för kvinnor

Behandlingens ideologi

Behandlingens ideologiska bas

Andel 12 stegs inriktade primärbehandlingar för vuxna i de fem länen Gävleborg 100%, Dalarna 60 % Värmland 50 % Västmanland 40 %, Örebro län 30 %,

Socialstyrelsen nationella riktlinjer Kognitiva och beteendeorienterade metoder med fokus på missbruk/beroende Tolvstegsprogram Motivationshöjande behandling Självkontrollträning (ex. KBT- inriktad återfallsprevention) CRA-behandling (Community Reinforcement Training) Kort intervention (ex. enl. metoden MI eller FRAMES) Interaktionell strukturerad dynamisk terapi Familjeterapi med fokus på missbruk/beroende Underhållsbehandling vid opiatberoende Läkemedel som minskar sug och omfattning av återfall vid alkoholberoende (Campral, Revia) Klar struktur Väldefinierade åtgärder Detaljerade riktlinjer (manualer)

Andel tjänster som inte kräver biståndsbeslut i de fem länen (64 kommuner)

Gemensamma mönster i de fem länen Brist på specialisering - Få tjänster specifikt för kvinnor, unga vuxna eller specifik drogkategori (ex. hasch, opiater) Kommunstorlek och grad av specialisering hänger samman Behandlingens ideologiska bas skiljer mellan länen Öppna” tjänsteerbjudanden eller krav på biståndsbeslut och registrering varierar mellan län och kommuner Få biomedicinska tjänsteerbjudanden erbjuds (ex. Subutex, Metadon, Campral, Revia) Tjänsterna är inriktade på beroende snarare än ”riskbruk”

Förutsättningar för ett utbyggt och differentierat utbud av tjänster i små kommuner (32 av de 64 kommunerna i de fem länen har under 12 000 invånare) Det är svårt för små kommuner att uppnå den grad av specialkompetens, klientunderlag och övriga resurser som krävs för att möta klienter med särskilda behov (kvinnor, unga vuxna, dubbeldiagnoser, opiatberoende mm) Samverkan med andra aktörer (ex andra kommuner, landsting/primärvård, privata aktörer, länsgemensamma resurser mm. är en förutsättning för att skapa underlag och resurser. Befolkningsunderlag är en stark faktor men inte den enda. Även geografiskt läge i länet, befolkningssammansättning och näringslivsstruktur mm bör beaktas. Närstudie av små kommuner med ett brett utbud - En väg mot ökad kunskap om framgångsfaktorer.

Reflektioner kring utvecklingsarbete Identifiering av målgruppernas behov i förhållande till befintliga tjänster i kommunerna Ökad kunskap om målgruppernas specifika behov genom omvärldsbevakning, forskning, utvärdering och kunskapsutbyte mellan aktörer i de fem länen En tanke är riktade seminarier kring ex kvinnor och unga vuxna i fem läns regionen som en inventering av den kunskap som finns En gemensam kunskapsbas och plattform för missbrukar- och beroendevården i länet. (Jmf SBG). Viktigt att denna organisation erhåller ”mandat” på bred front i länet Utvecklande av nödvändiga samarbetsformer (ex. kommun-Landsting, mellan småkommuner mm) Riktade utvecklingsprojekt inom angelägna områden med stöd av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen och kompetens från FOU Utvärderingar och kunskapsprocesser i samband med pilotprojekt Personella resurser i länet att samordna utvecklingsarbetet samt bedriva uppföljning, utvärdering och dokumentation i samband med olika utvecklingsprojekt.