Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst

Områden för nationella riktlinjer Astma och kol (2004) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007) Missbruk och beroende (2007) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Stroke (2003, 2005, 2009) Diabetes (1996, 1999, 2010) Depression och ångestsyndrom (2010) Demens (2010) Psykosociala insatser vid schizofreni (2011) Lungcancer (2011) Tandvård (2011) Sjukdomsförebyggande åtgärder – slutversion hösten 2011 Rörelseorganens sjukdomar – slutversion hösten 2011 Svåra, kroniska sjukdomar Folksjukdomar Stora samhällsresurser Ojämlik vård och behandling Behov av vägledning

Samverkan och samarbete Psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2011) Vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) Missbruks- och beroendevård (2007) [Strokesjukvård (2009)]

Samverkan och samarbete Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Termer och begrepp Nationella riktlinjer och annan Vägledning Indikatorer och datakällor Avrapportering juli 2012

God vård och omsorg God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder God vård och omsorg genom att vara underlag för: beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram

Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Gruppnivå Rekommendationer på gruppnivå – gäller inte varje individ. Ta upp skillnaden mellan föreskrifter och riktlinjer. Hur ska vi se till att riktlinjerna efterföljs? Se nästa bild.

Stöd för styrning och ledning

Sök i riktlinjerna Snabbt och enkelt att söka på diagnoser eller åtgärder. Snabbt och enkelt att sortera ut särskilda områden.

Vad innehåller riktlinjerna? Rekommendationer 1-10 (bör eller kan) icke-göra fou Nationella indikatorer för god vård och omsorg - verktyg för uppföljning åtgärder som bör eller kan utföras åtgärder som inte bör utföras åtgärder som bara bör genomföras inom fortsatt forskning och utveckling

Riktlinjernas fokus Avgränsas mot områden där det finns särskilda behov av kunskapsstyrning utifrån praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen valfri fokuserar tillstånds- och åtgärdsvalet

Vägen till rekommendationerna och åtgärdspar Tillstånds- Formulera frågeställning Konsensus Hälsoekonomiskt underlag Enskilda studier Systematiska översikter Samla bästa tillgängliga kunskap Tillståndets svårighetsgrad Vetenskapligt underlag Prioritera Multidisciplinärt arbete! Allmänläkare finns med i arbetet i samtliga steg... omfattning beroende på val av frågeställningar.

Tillståndets svårighetsgrad Prioritera Kostnads- effektivitet Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Rekommendation

Principer för prioriteringen Hög prioritet Allvarliga tillstånd och stort behov Stor nytta Låg kostnad per effekt Låg prioritet Liten nytta i förhållande till kostnaden Ofullständigt/motstridigt vetenskapligt stöd och samtidigt andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Andrahandsval

Nationella riktlinjer för demenssjukdom KE

Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka - de flesta mycket gamla Ca 24 000 personer insjuknar varje år Samhällskostnader ca 50 miljarder per år Kommunerna bär 85 % av kostnaderna 180 000 demenssjuka år 2025 och 240 000 år 2050

Grundförutsättningar för god vård och omsorg Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete ge personal möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback

Kontinuitet i vård och stödarbete Personer med demenssjukdom har behov av insatser/åtgärder från flera olika professioner vårdgivare

Samarbete kring Diagnos Regelbunden uppföljning Läkemedel Beteende och psykiska symtom (BPSD) Akuta insatser och förändrat behov Individuell plan

Lagen kräver samverkan 4 kap. 7 § Socialtjänstlagen 3 f § Hälso- och sjukvårdslagen Kommun och landsting ska tillsammans upprätta en individuell plan då en enskild person har behov av insatser både från landsting och kommun

NR - Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Minst årligen tillsammans göra en medicinsk och social uppföljning Fullständig rekommendation: Minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga , allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1)

NR – teambaserat arbete underlätta bedömningar av behov finna rätt åtgärder och insatser säkerställa god vård och omsorg ge kontinuitet

NR beteendemässiga - och psykiska symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa När omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga Bensodiazepiner Antipsykosmedel Klometiazol under natten  Kort behandlingstid, utvärdering av effekten inom två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning

Utbildning

På gång Vägledning för bemanning av demensboenden – klar juli 2012 Uppföljning av demensriktlinjerna – påbörjas 2012 Eventuell revidering av riktlinjerna 2013

Utbildning - handledning

Populärversion riktlinjer Publiceras inom kort av Socialstyrelsen Vänder sig till personer med demenssjukdom och deras anhöriga

Tack!