Slutlig version publicerad i april 2014

En presentation över ämnet: "Slutlig version publicerad i april 2014"— Presentationens avskrift:

1 Slutlig version publicerad i april 2014
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Slutlig version publicerad i april 2014

2 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

3 Varför nationella riktlinjer?
God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta alla riktlinjer på Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

4 Vad är nationella riktlinjer?
Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Stöd vid beslut om behandling/åtgärd Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

5 När behövs nationella riktlinjer?
Då det finns behov av vägledning, till exempel vid: praxisskillnader över landet kontroversiellt område (exempelvis behandling som professionen har olika uppfattning om) etiskt dilemma (till exempel riskfyllda behandlingar, utsatta grupper, nedsatt autonomi) åtgärd som ges till många patienter och därmed medför höga kostnader eller vid åtgärd som är dyr eller har tveksam kostnadseffektivitet

6 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer riktar sig till alla som arbetar med vård och omsorg: verksamhetschefer, klinikchefer, läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socionomer, dietister, psykologer, kuratorer, tandläkare, tandsjuksköterskor, tandhygienister, verksamhetsutvecklare, kvalitets- samordnare, beteendevetare, regionföreträdare, politiker, processägare, utbildare inom vård och omsorg, vårdutvecklingsledare med flera. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

7 Vad består riktlinjerna av?
Stöd för styrning och ledning av vård och omsorg (bok) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Värdegrund och etik Indikatorer för uppföljning Ladda ner och beställ på Vetenskapligt underlag för alla rekommendationer Sökbar databas på webben eller ladda ner pdf Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

8 Nationella riktlinjer
Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter. Mottagarna väljer behandling, tar fram vårdprogram, förbättrar verksamheten och fördelar resurser med hjälp av riktlinjerna. Riktlinjerna ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Tillståndet kan vara en sjukdom (till exempel diabetes) eller ett problem kopplat till en sjukdom (till exempel en person med schizofreni som är hemlös). Åtgärden är det vården eller omsorgen gör för att behandla eller diagnostisera tillståndet, eller för att lösa problemet. Riktlinjerna jämför olika åtgärder och rekommenderar vilka som bör användas utifrån frågor som dessa: • Hur allvarligt är tillståndet?• Vilken nytta har patienten eller brukaren av en åtgärd? • Är åtgärden billig eller dyr i förhållande till dess effekt? • Finns det andra bättre åtgärder? Rekommendationerna utgår från skalan 1–10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt – icke-göra – eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling – FoU. Riktlinjerna vänder sig beslutsfattare och yrkesverksamma i vård och omsorg. De kan användas på många sätt. Bildtext 25/12/2018

9 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad?
Socialstyrelsens gör nationella utvärderingar av vården och omsorgen som utgår från rekommendationerna i nationella riktlinjer Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen Exempel på utvärderingar: schizofreni, cancer och diabetes Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

10 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling - bakgrund

11 Schizofreni – bakgrund
Schizofreni är en svår psykossjukdom som innebär en förändrad verklighetsuppfattning, nedsatt social och kognitiv förmåga och därmed ofta en försämrad funktionsförmåga. Vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar. Sjukdomsdebut vanligen runt 18–30 års ålder. I Sverige insjuknar 1 500–2 000 personer varje år och cirka 30 000–40 000 personer har diagnosen schizofreni. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

12 Schizofreni – bakgrund fortsättning
Gruppen har oftare kroppsliga sjukdomar jämfört med befolkningen i övrigt, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, men även psykisk samsjuklighet är vanlig. Medellivslängden för personer med schizofreni är 15 år kortare för män och för kvinnor 12 år kortare jämfört med befolkningen i övrigt Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

13 Nationell utvärdering gjordes 2013
Exempel på resultat: Personer med psykisk sjukdom riskerar bristfällig behandling vid samtidiga kroppsliga sjukdomar som t ex hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Andelen döda efter såväl hjärtinfarkt som stroke är högre bland personer som vårdats inom psykiatrin än bland övriga personer. Personer med diabetes som vårdats för schizofreni var ordinerade en betydligt lägre andel blodfettssänkande läkemedel än diabetiker som inte hade schizofreni. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

14 Om riktlinjerna

15 Vilka tillstånd ingår i riktlinjerna?
Personer med schizofreni Personer med schizofreniliknande tillstånd schizofreniform psykos schizoaffektivt syndrom kroniska vanföreställningssyndrom korta och övergående psykotiska syndrom ospecificerad icke-organisk psykos Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

16 Antipsykotisk läkemedelsbehandling
Valet av antipsykotiskt läkemedel bör utgå från hur allvarlig sjukdomen är samt övriga risker, som suicidalt beteende eller metabola riskfaktorer. Olika antipsykotiska läkemedel har olika effekter och biverkningar. Vanligt är sexuella biverkningar, extrapyramidala symtom, sedation (trötthet) och viktuppgång. Särskilt vid nyinsättning av ett läkemedel. Patientens följsamhet till behandlingen ökar med information om olika läkemedels effekter och biverkningar samt delaktighet i valet av läkemedel. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

17 Läkemedelsbehandling och psykosociala insatser
Personer med schizofreni som fortfarande har symtom eller funktionsnedsättningar trots läkemedelsbehandling bör få individuellt anpassade psykosociala insatser. Socialstyrelsen ger rekommenda- tioner om psykosociala insatser i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

18 Vetenskapligt underlag
SBU-rapport är vetenskapligt underlag Riktlinjerna utgår från en systematisk litteraturöversikt om läkemedelsbehandling vid schizofreni från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ”Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

19 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läke-medelsbehandling - rekommendationerna

20 Områden i riktlinjerna
Prodromala stadier av psykossjukdom Nyinsjuknade med psykossjukdom Långvarig psykossjukdom Svårbehandlad psykossjukdom Suicidalt beteende vid psykossjukdom Viktökning i samband med antipsykotisk läkemedelsbehandling Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

21 Områden i riktlinjerna fortsättning
Extrapyramidala* biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling Behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform Samsjuklighet med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika * motoriska biverkningar Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

22 Viktigaste rekommendationen
Kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling minskar risken för självmord och är en förutsättning för att undvika akuta skov och för att kunna rehabilitera och återintegrera personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i samhället. ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd kontinuerlig behandling med antipsykotiska läkemedel (SGA eller FGA*) (prioritet 1).” * Second/First Generation Antipsychotics Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

23 Rekommendationer för prodromala stadier av psykossjukdom
Personer i prodromalfas har hög risk att utveckla en psykisk sjukdom, men det finns i dag inget sätt att avgöra vilka som insjuknar och vilken sjukdom de i så fall kommer att få. ”Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling erbjuda personer i prodromalfas vid misstanke om psykosinsjuknande utan tydliga psykos- symtom behandling med antipsykotiska läkemedel (FoU).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

24 Rekommendationer för nyinsjuknade
Personer som nyinsjuknat i psykossjukdom får ofta mer uttalad effekt på psykotiska symtom av läkemedels- behandling, och svarar dessutom ofta på lägre läkemedelsdoser, jämfört med personer med långvarig psykossjukdom. ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd behandling med antingen aripiprazol, olanzapin, eller risperidon (prioritet 2).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

25 Rekommendationer för nyinsjuknade fortsättning
”Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd behandling med klozapin (prioritet 9).” (Vid suicidalt beteende är klozapin förstahandsval även till nyinsjuknade.) Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

26 Rekommendationer vid långvarig sjukdom
Långvarig schizofreni eller liknande tillstånd har haft en varaktighet på minst två år eller längre. Vid långvarig sjukdom har läkemedlets effekt stor betydelse. Även biverkningar samt hur väl läkemedlet tolereras av patienten är viktiga vid val av behandling. Byte av läkemedel kan vara förknippat med ökad risk för återfall och utsättningssymtom. Av dessa anledningar är det viktigt att inte ändra en välfungerande antipsykotisk läkemedelsbehandling. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

27 Rekommendationer vid långvarig sjukdom fortsättning
”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med långvarig schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd behandling med risperidon eller olanzapin (prioritet 2).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

28 Rekommendationer vid långvarig sjukdom fortsättning
”Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med långvarig schizofreni eller liknande tillstånd behandling med aripiprazol (prioritet 5) eller quetiapin eller haloperidol (prioritet 7).” ”Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda personer med långvarig schizofreni eller liknande tillstånd behandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol (prioritet 8) eller sertindol (prioritet 10).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

29 Rekommendationer för svårbehandlad sjukdom
Vid otillräcklig effekt är det angeläget att byta till ett effektivare läkemedel. Det är särskilt viktigt att den antipsykotiska läkemedels- behandlingen kombineras med psykosociala insatser. ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med klozapin till personer med schizofreni med kvarvarande symtom trots adekvat dos och behandlingstid med andra antipsykotiska läkemedel (prioritet 1).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

30 Rekommendationer för svårbehandlad sjukdom fortsättning
”Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda tilläggsbehandling med lamotrigin till personer med schizofreni vid otillräcklig effekt av enbart klozapin (prioritet 8).” ”Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling erbjuda tilläggsbehandling med risperidon till personer med schizofreni vid otillräcklig effekt av enbart klozapin (FoU).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

31 Rekommendationer vid suicidalt beteende
Gäller både för nyinsjuknade och vid långvarig sjukdom. Självmordsrisken är förhöjd vid schizofreni, cirka 10–15 procent av patienterna dör till följd av självmord. ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har ett suicidalt beteende behandling med klozapin (prioritet 1).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

32 Rekommendationer vid viktökning
Risken för personer med schizofreni att drabbas av metabola sjukdomar (bland annat viktuppgång) till följd av läkemedelsbehandlingen är hög. Viktuppgång inträffar oftast under de första månaderna av läkemedelsbehandlingen. Redan vid + 3 kg kan det vara aktuellt att byta läkemedel. Vid bra effekt av ett läkemedel är det viktigt att värdera för- och nackdelar med att byta till ett annat läkemedel. Det är angeläget med råd om kost, motion och insatser som förhindrar/minskar viktuppgång. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

33 Rekommendationer vid viktökning fortsättning
”Hälso- och sjukvården bör erbjuda fortsatt behandling med aripiprazol till personer med viktuppgång och som redan behandlas med aripiprazol (prioritet 2).” ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda byte till behandling med aripiprazol till personer med viktuppgång och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel än aripiprazol (prioritet 3).”

34 Rekommendationer vid viktökning fortsättning
”Hälso- och sjukvården bör erbjuda fortsatt behandling med klozapin till personer med viktuppgång och som redan behandlas med klozapin (prioritet 4).”

35 Rekommendationer vid viktökning fortsättning
”Hälso- och sjukvården kan erbjuda erbjuda fortsatt behandling med olanzapin till personer med viktuppgång och som redan behandlas med olanzapin (prioritet 6).” ”Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda byte till behandling med olanzapin till personer med viktuppgång och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel än olanzapin (prioritet 8).”

36 Rekommendationer vid extrapyramidala* symtom
Extrapyramidala biverkningar är vanliga vid behandling med många antipsykotiska läkemedel. Biverkningarna är dosberoende och upphör då läkemedlet sätts ut. ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda byte till behandling med olanzapin till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med extrapyramidala biverkningar trots dosjustering och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel än olanzapin (prioritet 2).” * motoriska biverkningar Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

37 Rekommendationer vid extrapyramidala* symtom fortsättning
”Hälso- och sjukvården kan erbjuda byte till behandling med quetiapin till personer med extrapyramidala biverkningar trots dosjustering och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel än quetiapin (prioritet 5).” ”Hälso- och sjukvården kan erbjuda byte till behandling med klozapin till personer med extrapyramidala biverkningar trots dosjustering och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel än klozapin (prioritet 7).” * motoriska biverkningar Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

38 Rekommendationer för behandling med depåform
Depåbehandling har god effekt på psykotiska symtom samt innebär färre återinsjuknanden jämfört med peroral behandling. Denna behandlingsform bör erbjudas till personer som ofta avbryter behandlingen och återinsjuknar i akuta symtom. En del patienter föredrar läkemedelsbehandling i långverkande depåform framför peroral beredning. Det finns för- och nackdelar med båda (peroral och depå) behandlingsformerna. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

39 Rekommendationer för behandling med depåform fortsättning
”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som föredrar depåbehandling eller som ofta avbryter den perorala behandlingen och upprepat återinsjuknar, kontinuerlig behandling med risperidon i depåform (prioritet 3).” ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som föredrar depåbehandling eller som ofta avbryter den perorala behandlingen och upprepat återinsjuknar, kontinuerlig behandling med flufenazin eller perfenazin i depåform (prioritet 4).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

40 Rekommendationer för behandling med depåform fortsättning
”Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer som föredrar depåbehandling eller som ofta avbryter den perorala behandlingen och upprepat återinsjuknar, kontinuerlig behandling med antingen haloperidol eller paliperidon i depåform (prioritet 5).” ”Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda personer som föredrar depåbehandling eller som ofta avbryter den perorala behandlingen och upprepat återinsjuknar, kontinuerlig behandling med olanzapin i depåform (prioritet 8).” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

41 Rekommendationer för behandling vid samtidigt missbruk
Dessa personer löper större risk att avbryta behandlingen och återinsjukna i akuta symtom. Behandlingen har effekt på psykotiska symtom och även viss effekt på symtom av missbruket. ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med risperidon i depåform till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har samtidigt missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika (prioritet 2)” Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

42 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling – ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

43 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Att behandla personer som har schizofreni med läkemedel är kostnadseffektivt, i jämförelse med ingen behandling alls, eftersom risken för återfall reduceras. Läkemedelskostnaden är en mindre andel (7%) av de totala kostnaderna för schizofrenivården. Vilka läkemedel som patienterna erbjuds påverkar i huvudsak inte organisationen av vården och omsorgen. Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

44 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling – indikatorer för uppföljning

45 Uppföljning med hjälp av indikatorer
14 indikatorer för uppföljning av riktlinjerna: 10 belyser läkemedelsanvändning 2 belyser patientperspektivet 2 övergripande från utifrån resultat i 2013 års nationella utvärdering, medellivslängd och tillgång till somatisk vård Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

46 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling – hitta dokumenten på Socialstyrelsens webb

47 Läs mer på webben På Socialstyrelsens webbplats kan du läsa mer samt beställa och ladda ner samtliga dokument som hör till riktlinjerna Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni

48 Mer information finns på: