Kunskapsstyrning?. Kunskapsstyrning Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar: Utveckla en nationell.

En presentation över ämnet: "Kunskapsstyrning?. Kunskapsstyrning Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar: Utveckla en nationell."— Presentationens avskrift:

1 Kunskapsstyrning?

2 Kunskapsstyrning Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar: Utveckla en nationell modell för kunskapsstyrning, Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK), Att koordinera myndigheters kunskapsstyrande verksamhet, Ge förslag till ett myndighetsgemensamt arbetssätt för att hantera områden där det finns begränsad eller otillräcklig kunskap

3 Definition kunskapsstyrning Kunskapsstyrning består av alla styr- och ledningsprocesser som bidrar till att etablera och utveckla en evidensbaserad praktik, d v s som – Implementerar och använder bästa tillgängliga kunskap i verksamheten. – Skapar och upprätthåller en ändamålsenlig infrastruktur för : Forskning, HTA, riktlinjearbete, uppföljning och utvärdering, systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete samt grund- och vidareutbildning

4 Kunskapsstyrning är relevant för hela vårdsystemet Kunskapsstyrning involverar alla aktörer och nivåer: – Medborgare/patienter Ska kunna värdera olika alternativ för behandling utifrån bästa tillgängliga kunskap, liksom effekterna av sin livsstil. – De olika yrkesgrupperna – Verksamhetsansvariga chefer – Stödjande staber – Huvudmännens administrativa ledningar och vårdföretagens företagsledningar – Huvudmännens politiker – Myndigheter och departement – Regering och riksdag

5 Kunskapsstyrningen på en politisk och administrativ nivå Kunskapsstyrningens koppling till linjeorganisation och budgetstyrning – Krav på ordnat införande – Större krav på analyskapacitet och processledning inom huvudmännens centrala staber Motiven för kunskapsstyrning även politiska, – Vård på lika villkor, likvärdig vård, kostnadseffektiv vård – Patientens rätt till självbestämmande och behov av kunskap för att kunna värdera olika behandlingsalternativ utifrån tillgänglig och tillförlitlig kunskap

6 Organisationen kunskapsstyrning nationellt Nationellt: NSK, Nationella riktlinjer, Öppna jämförelser, Nationella kvalitetsregister, Programråd, Nationellt Cancer Centrum, Läkemedelsverket Regionalt: Regionala vårdprocesser (RCC), Regionala chefssamråd, Regionala läkemedelskommittén Lokalt: Strateg för kunskapsstyrning, Expertgrupper, Länssamordnare inom division Närsjukvård, Länschefer inom division Länssjukvård, Vårdprocessgrupper, Lokalt Cancer Centrum, Läkemedelskommittén, Allmänläkarkonsulter, ALK, Allmänläkarkonsult koordinator, Lokala rutiner

7 Utmaningar lokal kunskapsstyrning Få kunskapsstyrning att fungera på förvaltnings- och verksamhetsnivån genom att se till att: – Vårdprogram och PM utvecklas och fastställs i en formell process länsövergripande/regionalt/ lokalt. – Tillämpning av riktlinjer, vårdprogram och PM blir ett reellt uppdrag för varje verksamhet. – Förväntningar på kliniska resultat blir en del av styrningen. – Verksamheten följer systematiskt upp tillämpning av kliniska riktlinjer och resultat. – Uppföljningsdialogen med närmast överordnad chef innefattar inte bara ekonomiskt utfall och produktion, utan också kliniska resultat och tillämpningen av riktlinjer samt behov att ytterligare kunskapsstöd eller förbättringar

8 Uppdraget kunskapsstyrning NLL Kartläggning av kunskapsstyrningsprocessen Tillsättning av expertgrupper i NLL som mottagare av Nationella riktlinjer Vårdprocesskartläggningar Analyser av Öppna Jämförelser Deltagande i och analyser av Kvalitetsregister VIS

9 Expertgrupper i NLL Nationella riktlinjer – Rörelseorganens sjukdomar – Sjukdomsförebyggande metoder – Tandvård – Lungcancer – Schizofreni – Demens – Depression och ångest prel 2016 – Diabetes prel 2015 – Stroke – Hjärtsjukvård prel 2015 – Missbruk och beroende prel 2015 – Palliation – Astma/KOL prel 2014 – Bröst, Prostata, tjocktarms och ändtarms cancervård – MS Parkinson prel 2016 Expertgrupp i NLL – Rörelseorganens sjukdomar - Benskörhet – Sjukdomsförebyggande metoder – Tandvård – Lungcancer – Schizofreni – Demens – Depression och ångest – Diabetes – Stroke – Hjärtsjukvård, ordf tillsatt – Missbruk och beroende, under tillsättning – Palliation – Astma/KOL under tillsättning

10 Expertgruppens uppgift En ordförande, en koordinator, ledamöter Mottagare av nya nationella riktlinjer samt kompletteringar och uppdateringar av äldre riktlinjer. Genomföra en gap-analys som beskriver hur situationen i NLL ser ut i förhållande till riktlinjerna. Sammanställer ett dokument som beskriver vårdprocessen, vilka aktörer som ingår, vilka insatser som kan erbjudas och vem som har ansvar för att dessa utförs.

11 forts Expertgruppens uppgift Föreslår uppföljningsparametrar aktuella för hälso- och sjukvårds verksamhet Årligen analysera utfallet av föreslagen uppföljning inklusive Öppna jämförelser och andra kvalitetsregister. Dokumentera riktlinjer/rutiner i landstingets dokumenthanteringssystem VIS.

12 Kunskapsstyrningsprocessen Beslutsärende Föreslå ambitionsnivåer och uppföljningskriterier Beslutsprocess Politisk o/e administrativ nivå Utforma lokala riktlinjer vårdprogram, behandlingsriktlinjer Kunskaps- produktion Undersök/utvärdera Sammanställ Följ upp – förnya faktaunderlaget Konsekvens- analys Identifiera gap önskvärt/nuläge Implementera med lämplig metodik och processtöd Dataproduktion om verksamhetens kvalitet och resultat

13 Inger Lindberg Strateg kunskapsstyrning Verksamhetsavdelningen Norrbottens läns landsting inger.lindberg@nll.se 0920-284218 072 -233 14 9