Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Kommunikation Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Grundläggande allmänmänskliga områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras kommunikation och att kunna kommunicera själv

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor Sker hela tiden På olika sätt Förmedling av känslor, avsikter, kunskap. Kommunikation handlar om att överföra ett budskap från en person till en annan. Vi har en sändare – då pratar vi om uttryckande kommunikation Och vi har en mottagare – då pratar vi om språkförståelse. I litteraturen/föreläsningar – expressiv och receptiv kommunikation Det här med kommunikation kan låta enkelt, men det kan vara svårt även för oss som inte Hr svårigheter inom autismspektrat. Koppla till gruppövning kortspel. Kommunikation sker på mottagarens villkor - ansvar att anpassa budskapet så att personen har möjlighet att förstå. (rita kommunikation mellan sändare mottagare pilar åt båda håll på tavlan) Vi anpassar oss lätt till det vi hör – svarar på samma nivå.

Samtalsfärdigheter Rösten – för stark-svag, mörk-ljus, varierat tonfall, hastighet, tydlighet, insikt om vem man pratar med? Kroppsspråk – närhet, uppmärksamhet, opassande, ansiktsuttryck, ögonkontakt, hållning, gester, överensstämmelse? Turtagning – inledning, feedback, frågor, lyssna, avslut?

Vad är kommunikation? Ett utbyte av synpunkter eller upplysningar mellan minst två parter… som vanligtvis sker med ord… men vi ska inte glömma bort att vi säger mycket med vårt kroppsspråk och våra handlingar. Vi säger vissa saker med våra ord, men ofta säger vi ännu mer med vårt kroppsspråk och våra handlingar…för att inte tala om det vi säger genom att vara tysta.

Jag fick ett mail… Elev åk 2, inkluderad i klass med 24 elever Autism + ADHD, stora kommunikationssvårigheter Långa dagar i skolan + fritids med 60 barn Många förflyttningar, extra språkträning Korttids en dag/v samt var tredje helg

Eleven har i flera veckor arbetsvägrat på samtliga ställen och ibland vägrar eleven att åka med i taxin… Låter detta vettigt? Kan man begära allt detta av eleven? Är det alltid fel att visa att man blir arg?

Ilska - kommunikation När man inte klarar av eller får göra vissa saker. När man inte förstår eller då andra inte förstår vad man försöker förmedla. När man inte vill göra något som andra vill få en att göra. När det inte blir som man har föreställt sig eller önskat. När man känner sig stressad, känner sig retad, orättvist beskylld för något eller kränkt. När man blir rädd.

Problem För lite meningsfullhet? Förstår inte? Har ont? Klarar inte? Upplever sig kränkt? Vill inte? Känner sig ledsen, rädd, förvirrad, stressad? Vill?

AutismSpektrumTillstånd Personer med AST har ett annat sätt att: Förstå – mer konkreta, bokstavliga, visuella Minnas – associerar utifrån detaljer Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck Kommunicera – annorlunda kommunikativ grund Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker Tolka situationer – oflexibla, utgår från personen själv

Delad uppmärksamhet svårt – men grundläggande Att förstå pekning och peka för att visa. Att förstå att om jag gör något, riktat mot dig, så kommer jag att påverka dig att göra något. Att förstå att någon annan kan uppleva samma sak som jag, om jag uppmärksammar honom/henne på det. Att man kan avläsa känslor och intentioner i ansiktet hos personer.

Kommunikationssvårigheter vid autismspektrumtillstånd Förstår inget – missuppfattar Talar inte – talar – ekotalar Begränsad kommunikativ användning av språket Tar sällan initiativ till kommunikation Vissa begrepp särskilt svåra Specifik betydelse av ord Konkret tolkning Svårt tolka/använda feedback-signaler i samtal Svårt förstå/reparera missförstånd

Svåra kommunikativa situationer för personer med AST Att hälsa på folk. Att påbörja ett samtal. Att småprata. Att be om hjälp och tala om vad man vill ha. Att berätta och ställa frågor. Att anpassa sig till samtalspartnern. Att förstå utifrån sammanhanget. Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester. Att svara på öppna frågor. Att avsluta ett samtal.

Kommunikation och samspel Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan. Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelse-aktiviteter. Locka – inte kräva! Uppmuntra all slags kommunikation. Var nära andra som gör positiva saker. Lyssna på protester.

Viktiga kommunikativa färdigheter Att kunna förmedla: mer, oj, wow, titta! Att kunna förmedla vad man vill ha/vill göra Att kunna be om hjälp Att kunna förmedla ”jag vill inte/ färdig/ sluta” Att kunna svara ja/nej

Stödstrukturer för att förstå och uttrycka sig. Konkret, tydlig kommunikation med kroppsspråk och föremål Teckenkommunikation Bildstöd Pratapparat iPad Dator Skriva

Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk och AKK. Skapa en kommunikativt lockande miljö. Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Lyssna på protester. Tolka problembeteende som kommunikation. För en visuell dialog

Information via schema styr personen – ger personen information går inte att ändra på – visar verkligheten oflexibelt – ger ökad flexibilitet -------------------------------------------------------- behövs inget schema - rutinbunden personal? förstår ändå – självständighet?

Några kommunikativa färdigheter att fundera över: Förmedlar vad han/hon vill ha/göra? Säger ”nej”? Ber om hjälp? Påkallar uppmärksamhet? Delar känsloupplevelser? Förmedlar hur han/hon mår? Svarar ja/nej? Påbörjar ett samtal?

Fortsättning: Svarar på frågor? Ställer frågor? Kan avsluta ett samtal? Berättar om sånt som har hänt/ska hända? Kan uttrycka ”Jag vet inte”? Kan använda telefon/mobil för att ringa? Kan skriva/maila/chatta för hand/på dator? Kommunicerar med kända/okända människor?

Översikt över svårigheter och stödinsatser vid samtal/möten – AST Ulrika Aspeflo Uppmärksamhets- svårigheter Start – avslut Motorisk rastlöshet/ svårighet Sammanhangs- Meningsfullhet Perspektivtagning Bokstavlig tolkning Kravkänslighet/ svårighet med kroppsspråk/ beröring Ge tydliga skriftliga instruktioner som gärna går att bocka av successivt Erbjud skrivhjälp vid behov Gör tydligt schema/ planering över mötet/dagen Säg det du menar – rak och tydlig kommunikation Fokusera på pappret/materialet Ge konkret hjälp att veta var fokus ska vara, peka på uppgift, markera i boken Använd surfplatta, dator, smartboard, film Ge förförståelse genom att informera om vad som kommer att gås igenom samt att svåra ord/begrepp förklaras innan genomgången Undvik negationer - formulera dig positivt Ha genomgångar på tavlan Hjälp personen att planera och dela upp en sammansatt uppgift Ge korta uppgifter med snabb feedback Koppla innehåll till personens erfarenhet och vardaglig användning Ställ inte frågor om du inte menar det Undvik beröring Skapa uppgifter utifrån motivation och intresse Låt personen göra praktiska uppgifter utifrån sina styrkor Visa visuellt hur saker och ting hänger ihop Ge svarsförslag vid frågor som personen kan ringa in eller stryka Kräv inte ögonkontakt Skapa en perceptions- sanerad lugn miljö Låt personen få ha pauser Sammanfatta beslut skriftligt Undvik ”småprat” Sitt snett emot eller bredvid personen Led mötet Låt personen hjälpa till med praktiska saker Beskriv varför uppgiften ska göras Ta inte åt dig ifall personen uttrycker sig klumpigt Ha ett lågaffektivt Bemötande, tala med neutral röst Erbjud hörselskydd och tidshjälpmedel Erbjud något att göra (pillra med) under genomgångar Ritprata, skriv sociala berättelser och seriesamtal Uttala det underförstådda Visa från början vad som ska göras

Att tala eller inte tala…? Tala inte Tala I en aktivitet för att dela upplevelse För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla Använd INTE ordet inte Ställ inte för många eller för öppna frågor - använd ifyllnadsstrategi och ge valalternativ! När personen själv försöker förstå vad han/hon ska göra För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer När du märker att personen är stressad eller orolig

Fungerande stöd förutsätter: Kunskap – förståelse Empati – självinsikt Nyfikenhet – intresse Fantasi – kreativa lösningar Samarbete – ödmjukhet

Tillit är något man måste förtjäna Visa att du vill hjälpa! Försök förstå! Var lugn! Hjälp personen att bli lugnt! Gör meningsfulla och roliga aktiviteter!

Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten. Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lära sig av dem. Skratt smittar!

Referenser www.autism.se www.autismforum.se 2017-04-04 www.autism.se www.autismforum.se www.pedagogisktperspektiv.se Se mig, hör mig, förstå mig, Winlund & Rosenström Bennhagen, Stiftelsen ala, 2004 Boendestödboken, Sjölund & Bejerot, RFA, 2008 Vardagsstöd, Sjölund, Pedagogiskt Perspektiv, 2008 Aspeflo om Autism, Pavus, 2010 Äkta omsorg enligt LSS, Larsson, Komlitt, 2010 Jag kan själv, Larsson, Komlitt, 2006

Fler referenser Problemskapande beteende, Bo Hejlskov Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet, Bo Hejlskov Hjälpmedelsboken, Gunilla Gerland Arbeta med Aspergers syndrom, Gerland, Pavus, 2011 Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura, 2010 Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva utan bromsar , Natur och Kultur, 2010,