X.x Nyckelhålet: skall vi öppna på vid gavel och släppa in allt eller låsa upp ibland och släppa in en del.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Talföljder formler och summor
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Magnus Ivarsson Kvalitetssamordnare
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Vad är Envi-Card? - Ett effektivt intranetverktyg som underlättar
Flerspråkiga webbplatser
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.
1 EALTA Europeiska sammanslutningen för prov och bedömning i språk
Workshop för GIS samordnare tisdag 18 mars kl – 15.00
Liten introduktion till Wiki’n som KunskapsDatabas
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Fi2 Lägesrapport om IT-utvecklingen i fastighetsbranschen
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Västra vägen 7 B Solna Telefon: Telefax: Webbplats: E-post: © Terminologicentrum TNC TISS – ett.
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
STANLI Metadata 2005/02/17 Nationellt arbete om Metadata Vilka problem kan vi lösa?
Logga in i Fronter och klicka på:  Rum  Alla rum  Biblioteket  Projektarbetet En plats att börja på Här hittar du massor av råd och tips – följ länkarna!
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
Svenska WebDewey Introduktion
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Kan vi mäta den handikappolitiska utvecklingen?
Dokument- och ärendehantering
Demokrati och hur Sverige styrs
Introduktionskurs för användare Del 1
Svenska WebDewey Introduktion Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktion
Valideringsinfo.se En webbportal för samlad information om validering i Sverige. Yh-myndigheten i samverkan med Högskoleverket, Verket för högskoleservice,
Trender inom statsförvaltningen
1 Mötesplats för framtiden oktober 2005 Speciella tjänster för speciella frågor - att skapa ”virtual desks” – eller virtuella tjänster: Elektronisk.
Modell för Utveckling av ledningssystem
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Konfigurationsanalys Cosmic. ”Agenda” Sammanfattning Bakgrund Metodik/Angreppssätt Avgränsningar Resultat Observationer Slutsats och rekommendationer.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
Överenskommelse om samordning kring barn
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Nya föreskrifter och allmänna råd
M i n i s t r y o f I n d u s t r y, E m p l o y m e n t a n d C o m m u n i c a t i o n s S t o c k h o l m, S w e d e n Den svenska IT-politiken Sofia.
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Teckenspråk på Språkrådet
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Offentlig sektors ramavtal för ärendehanteringssystem
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
KÄLLKRITIK & INFORMATIONSSÖKNING
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Formellt, skarpt och snyggt
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Vitalis 2016 Rådet för statlig styrning med kunskap.
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Miljömålen består av tre slags mål
Miljömålen består av tre slags mål
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

x.x Nyckelhålet: skall vi öppna på vid gavel och släppa in allt eller låsa upp ibland och släppa in en del.

Visste du att Sverige har fått en ny fackspråklig resurs? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

13.7

Rikstermbanken invigdes den 19 mars 2009 Rikstermbanken invigdes den 19 mars 2009. Syftet med den är att samla ”alla termer på ett ställe”. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Varför behövs det en rikstermbank? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

För överblicken, för tillgängligheten – och för en effektiv fackkommunikation. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Vem står bakom Rikstermbanken? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Det gör Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk: Terminologicentrum TNC! (Och förstås alla de som levererat innehållet.) x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Men finns verkligen ”alla” termer med? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Nej, inte än. Men vi lägger in nya hela tiden Nej, inte än. Men vi lägger in nya hela tiden. I dag finns ca 59 000 termposter, vilket motsvarar mer än 250 000 termer. På 20 språk. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Det finns alltså inte bara svenska termer i Rikstermbanken? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Nej, det finns termer på ca 20 olika språk Nej, det finns termer på ca 20 olika språk. Flest finns det på engelska, tyska, franska och de nordiska språken. Men också några på japanska, turkiska och kurdiska. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Varifrån kommer alla termerna? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Från olika myndigheters, föreningars och företags ordlistor Från olika myndigheters, föreningars och företags ordlistor. En stor del kommer också från TNCs egna ordlistor. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

x.x Leverantörer av material Omkring 100 organisationer: Arbetsmiljöverket Banverket Boverket Datainspektionen Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket EU-upplysningen Exportkreditnämnden Fiskeriverket Försäkringsförbundet Green Cargo Högskoleverket Institutet för infologi Jernkontoret Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Kommittéservice Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Kriminalvården Kungliga biblioteket Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luftfartsstyrelsen Läkemedelsverket Länsstyrelsen Västra Götaland Medlingsinstitutet Migrationsverket Miljövårdsberedningen Montus förlag Mäklarsamfundet Nordic Sugar Nordisk ministerråd Nordiska språkrådet Nordterm NUTEK Ostfrämjandet PLAN Föreningen för Produktionslogistik Post- och telestyrelsen PPM Punktskriftsnämnden Radio- och TV-verket Regeringskansliet Riksbanken Riksgälden Rättshjälpsmyndigheten Samediggi Sanastokeskus TSK SBU SIDA SIKA Sjöfartsverket SKB Skogsstyrelsen SMHI Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten SPIF Språkrådet Svensk Byggtjänst Svenska Kraftnät Svenska optiktermgruppen Svenskt Näringsliv Svenskt visarkiv Textilrådet Tullverket Vattenmyndigheterna Vägverket Åklagarmyndigheten m.fl. Leverantörer av material Omkring 100 organisationer: myndigheter (majoriteten) statliga affärsverk, bolag privata företag branschorganisationer, föreningar termgrupper Terminologicentrum TNC, Språkrådet utländska organisationer: Nordisk ministerråd, TSK, Nordiska språkrådet x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

Hur söker man i Rikstermbanken? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Man kan söka bara bland termer eller i alla textfält (s. k Man kan söka bara bland termer eller i alla textfält (s.k. ”fritextsökning”). Söker man termer på ett visst språk använder man utökad sökning. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Varför finns det flera definitioner för samma begrepp? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

I detta första presentations-skede vill vi visa upp vad som finns, ge en överblick. På sikt hoppas vi kunna ensa vissa delar av materialet. Olika fackområden kan också behöva olika definitioner. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Varför får jag flera träffar för samma term? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

För att samma term förekommer i olika ordlistor, dvs För att samma term förekommer i olika ordlistor, dvs. används inom olika fackområden. I nuläget vill vi ge en överblick och visa vad som finns. Du som användare får sedan välja det som passar ditt sammanhang bäst. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Går det att se hela den ordlista som en viss term kommer från? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Ja, via en länk i varje termpost, i presentationen för varje källa eller i listan över källor. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Innehåll 17.41

x.x Vad är skillnaden mellan skräp och smuts? Och vad skiljer egentligen vaniljsocker från vanillinsocker? NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

x.x Rikstermbanken gör skillnad! language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

x.x Är inte det en definitionsfråga? NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

x.x Jo, säkert ganska ofta. Och svaret kan finnas i Rikstermbanken. language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Hur definierar man ”student”? Och vad betyder ”saltbro”? x.x Och vad betyder ”saltbro”? NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Finns det redan en definition av ”allmän handling”? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Vad gör man om man vill kommentera eller föreslå något? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

x.x Det finns en möjlighet att lämna synpunkter på varje termpost. Det har bl.a. Henrik gjort, om termen ”käder”: ”En käder är också en hopvikt remsa av tunt skinn eller läder som sys fast mellan två arbetsstycken av en sadelmakare; en typisk käder är den s.k. lustarmen på en vanlig ridsadel. Kädrar används alltså inte bara av tapetserare, vilket er definition implicerar.” language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Hur ofta uppdateras materialet? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Så ofta leverantören ändrar sin terminologi – och TNC får reda på ändringen. x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Finns det andra rikstermbanker? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

Ja, men inte så många: i Frankrike (FranceTerme), Irland (Focal Ja, men inte så många: i Frankrike (FranceTerme), Irland (Focal.ie) och Litauen (Terminų bankas). x.x language resource digital resource that provides information about languages, such as lexicographical, terminological, morphosyntactical, corpus-related, or semantic resources or digital resources used to study linguistic phenomena like texts and multi-media/multi-modal recordings NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

43.xx Milstolpar på väg mot Rikstermbanken Kortlådor och kartotek på TNC (från 1941 och framåt) Termdok, TNCs första system för datortillämpning i terminologiarbete (från 1969) Termdok på cd-rom (1987) TNCs deltagande i internationell standardisering om datakategorier, utbytesformat m.m. (från slutet av 1970-talet) TNC-kontakter med Termium, Canada (1989 och senare) TNCs inläggning av svensk terminologi i EUs termbank Eurodicautom (1995–2001) Kenneth Larssons utredning ”Svenskan i EU” (1998) TNCs medverkan i utvecklingen av IATE, EUs programvara för en institutionsgemensam termbank (2000–2002) TISS – förslag till en svensk terminologisk infrastruktur (2003) Ny cd-romskiva: TNC-term med 45 000 termposter (2005) Beslut från Näringsdepartementet om Rikstermbanken 2006 43.xx

x.x Aktiviteter efter lanseringen revidering av befintligt material påfyllning med nytt material (fler myndigheter, kommuner, privata sektorn) analys av webbstatistik ytterligare programvaruutveckling (exporter?, indexsökning? diskussionsforum?) gränssnitt på andra språk x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

x.x Fler visioner … verktygslist (för webbläsare etc.) klassificering av allt material samsökningar med andra termbanker (IATE) lagrings- och arbetsverktyg (förutom sökverktyg) inkorporering med andra programvaror (översättningsminnen, ordbehandling etc.) inkorporering i Quest (EU) fackspråksforskning med hjälp av Rikstermbanken initiativ till nya terminologiprojekt x.x

Rikstermbanken ökar medvetenheten om fackspråk, stärker Sveriges fackspråk och motverkar domänförlust, ger en ingång till myndighetssamverkan på terminologiområdet, är ett verktyg i klarspråksarbetet initierar terminologiarbete och fackspråksforskning, är inspirationskälla för andra länder.

x.x Kontakta Rikstermbankssekretariatet: rikstermbanken@tnc.se 08-446 66 00 x.x

x.x albedo diallås koalescens gripmälta mäng saltbro würm ? NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc Lugn! Ingen panik! Rikstermbanken ger dig svaren!

x.x Vad är skillnaden mellan ”identifiera” och ”legitimera sig”? Vad är skillnaden mellan ”skräp” och ”smuts”? Har någon annan definierat x? Hur definieras x? x.x NOTE Language resources are created and used by linguists, information specialists, lexicographers and terminologists, among others. They frequently comprise many small records compiled within a larger work, and are often authoritative in nature, such as standardized terminologies and glossaries issued by standards bodies such as ISO, IETF, W3C, etc

43.xx Ur utredningen ”Svenskan i EU” (SOU 1998:114) ”[…] regeringen bör avtala med TNC om en systematisk insamling och genomgång av termsamlingar av betydelse för EU-arbetet hos myndigheter, företag och organisationer samt se till att dessa hålls allmänt tillgängliga med hjälp av informationsteknik […] 43.xx

Relation term–begrepp (1) 3.20 Begrepp

Relation term–begrepp (2) 3.21 Term

43.xx Terminologiarbete Representanter för fackområdet deltar. Terminolog(er) deltar. Den terminologiska metoden tillämpas. Resurser (tid och pengar) avsätts. 43.xx

43.xx Förväntningar och förhoppningar Terminologi från så många fackområden som möjligt, ständig tillväxt En mer omfattande terminologisk medvetenhet i samhället 43.xx

43.xx Terminologisk medvetenhet Terminologin ska ligga till grund för ett gemensamt fackspråk för dietister. Terminologin ska förbättra, underlätta och standardisera dokumentation och utvärdering av behandlingen. Terminologin ska underlätta kvalitetsarbete, t.ex. utveckling. av standarder, riktlinjer, behandlingsplaner och kvalitetsregister. Terminologin ska underlätta forskning genom ett väl definierat fackspråk. Terminologin ska tydliggöra dietistens yrkesroll. 43.xx [Dietisternas Riksförbund (2009)]

43.xx Förväntningar och förhoppningar Terminologi från så många fackområden som möjligt, ständig tillväxt En mer omfattande terminologisk medvetenhet i samhället Fler myndigheter upprättar funktioner för terminologisamordning inom och mellan myndigheter 43.xx

x.x Terminologisamordning TS TS TS TS TS TS Figuren är baserad på en figur över begreppsarbete gjord av Rune Pettersson, professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola. TNC kvarstår som navet, nationellt centrum för terminologi och fackspråk (Den tilltänkta språkmyndigheten Sveriges Språkråd har inte den kompetensen.) Vem skall nu vara terminologisamordnare (TS)? Som sagt kommer TNC att bistå och terminologisamordnaren blir vår kontaktperson. En spindel i nätet, en resursperson som själv kan vara expert eller ha kontakt med olika experter inom myndighetens verksamhetsområde. Terminologisamordnaren blir även en ambassadör som kan hjälpa till att lobba för terminologiarbete och dess fördelar. Vi hoppas att personer kan utses officiellt och att de kan få en status, vilket gör att terminologiarbetet också får högre status. Det skadar dessutom inte om man har intresse för språk och terminologi. Vi bör använda redan färdiga nätverk, kanske kan samma de personer som redan är utvalda för EU-språkvården eller som språkansvariga även svara för terminologisamordning. Kanske i vissa fall, inte i alla. Terminologisamordnare finns redan på vissa myndigheter, Socialstyrelsen, Statens pensionsverk för att nämna några. Viktigt att, som på SOS, fatta beslut som är grundade på fastslagen och överenskommen terminologi. TS-arbete kommer även att bli en viktig ingrediens i Rikstermbanken. TS = terminologisamordnare med ansvar för myndighetens eller företagets terminologi

43.xx Ur förslaget till språklag ”§ 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.” 43.xx

x.x Funktioner och innehåll i dag – och i morgon? Henrik Nilsson Nyckelhålet: skall vi öppna på vid gavel och släppa in allt eller låsa upp ibland och släppa in en del. Henrik Nilsson Terminologicentrum TNC 2009-03-19

Mål: Innehållet skall vara omfattande representativt varierande tillförlitligt av god terminologisk kvalitet Några övergripande mål och sedan prioriteringar … Gammalt: HN: För att Rikstermbanken skall bli så som vi tänkt den, hur skall innehållet då vara beskaffat? KD: omfattande, vad gäller både antalet fackområden och antalet termer och begrepp HN: representativt, dvs. Rikstermbanken skall täcka de mest centrala fackområdena samt områden av störst intresse för stora användargrupper KD: varierande, dvs. det terminologiska materialet skall vara av olika slag och komma från olika leverantörer HN: tillförlitligt och av god terminologisk kvalitet. Kan diskuteras, men kommer att visa sig i våra kommande prioriteringar … KD: Och alla dessa mål ska uppfyllas samtidigt. Det innebär att man behöver göra vissa prioriteringar och välja materialet omsorgsfullt. Alla dessa krav samtidigt? → problemsituationer: Därför ska det ställas krav på innehåll: omfattande + representativt= resurskrävande terminologisk kvalitet (hög ursprunglig kvalitet  mindre bearbetning = lägre kostnad) Väga önskningar med resurser → prioriteringar term kvalitet definition grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav anmärkning Termen "kvalitet" kan användas tillsammans med sådana adjektiv som dålig, bra eller utmärkt."Inneboende" innebär, i motsats till "tilldelad", existerande i något, speciellt som en permanent egenskap. (ISO 9000)

x.x Innehållet i Rikstermbanken inga begränsningar vad gäller fackområden! speglar svenska begreppsvärlden oftast begreppsbeskrivningar (även om termlistor också förekommer) hela (webb)ordlistor i sig, men även som delar av dokument samt vissa excerpter viss digitalisering kvalitetskontroll av terminologer (ibland tillsammans med leverantören) presentationsskede → konsolideringsskede x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue ! överblick → harmonisering

Prioriteringar språkform språk Några övergripande mål och sedan prioriteringar … Gammalt: HN: För att Rikstermbanken skall bli så som vi tänkt den, hur skall innehållet då vara beskaffat? KD: omfattande, vad gäller både antalet fackområden och antalet termer och begrepp HN: representativt, dvs. Rikstermbanken skall täcka de mest centrala fackområdena samt områden av störst intresse för stora användargrupper KD: varierande, dvs. det terminologiska materialet skall vara av olika slag och komma från olika leverantörer HN: tillförlitligt och av god terminologisk kvalitet. Kan diskuteras, men kommer att visa sig i våra kommande prioriteringar … KD: Och alla dessa mål ska uppfyllas samtidigt. Det innebär att man behöver göra vissa prioriteringar och välja materialet omsorgsfullt. Alla dessa krav samtidigt? → problemsituationer: Därför ska det ställas krav på innehåll: omfattande + representativt= resurskrävande terminologisk kvalitet (hög ursprunglig kvalitet  mindre bearbetning = lägre kostnad) Väga önskningar med resurser → prioriteringar term kvalitet definition grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav anmärkning Termen "kvalitet" kan användas tillsammans med sådana adjektiv som dålig, bra eller utmärkt."Inneboende" innebär, i motsats till "tilldelad", existerande i något, speciellt som en permanent egenskap. (ISO 9000)

Prioriteringar (forts.) Lagringsformat helst digitalt! pappersformat? Bearbetbarhet Materialet ska inte kräva allt för stor bearbetning.

termpost uppsättning upplysningar som ges om ett begrepp i en terminologisk ordlista eller databas termpost 14.1 termbank centralt organiserat system av termdatabaser termbank terminografi: del av terminologiarbete som omfattar registrering och presentation av terminologiska data Ibland använder man också andra uttryck: traditionellt har man åtskiljt de olika begreppen och med termbank snarare menat ett system av olika termdatabaser. I den nya nordiska ordlistan över terminologins terminologi anser man t.ex. begreppen vara synonyma, (och inom den här kursen har ibland inte alltid varit konsekventa, så ibland säger vi databas när vi menar termbank och vice versa.) I den här filmen kommer vi huvudsakligen att prata om termbanker. enTE terminological database enSYTE term bank enDF database containing terminological data från ett eller flera fackområden frTE base de données terminologiques svTE termdatabas svSYTE terminologisk databas svSYTE termbank svDF databas som innehåller terminologiska data från ett eller flera fackområden svAN I en termdatabas presenteras terminologiska data i termposter.

x.x Rikstermbanken – innehåll TNCs nuvarande terminologier Resultatet av termgruppernas arbete Existerande terminologier i Sverige från myndigheter och företag Namnlistor m.m. Terminologi ur alla lagtexter (med SICS), förordningar och föreskrifter Fler språk än svenska! x.x Vad skall så in? Själva terminologin = också del av infrastrukturen … Mycket om hur man sköter termbank, men inte mycket om hur man skall välja och tänka om urval … TNC har diskuterat mycket, Nordterm … Men redan bestämt är att varje termpost skall innehålla som minst svensk term. Många – alla som klassfiiceras i den högsta nivån – skall också innehålla definitioner på svenska. Fler myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen, har förklarat att de gärna bidrar med materialet ur sina termbanker. Här är det intressant att säga att vi också gärna vill ha material från företag och vi förstår att det kan finnas vissa restriktioner kring visst material, sådant som har med forskning och utveckling och göra. Men vi vet också att väldigt mycket företagterminologi inte är så företagshemligt utan att det mycket väl skulle kunna upplåtas till gemensam och allmän nytta. Skulle vilja att ni funderar lite på detta och att vi kanske kan komma tillbaka till det.

Prioriteringar (forts.) Språkform Materialet skall vara fackspråkligt. Språk Svenska eller Sveriges officiella minoritetsspråk (finska, jiddisch, meänkieli, romani, samiska) skall finnas med. antal varierar, beroende av samlingen svenska, nordsamiska, finska engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, isländska, färöiska, ryska, polska, estniska, grönländska, grekiska, turkiska m.fl.

x.x Språk i Rikstermbanken beroende av samlingar svenska, nordsamiska, finska engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, ryska, polska, grekiska, turkiska m.fl. ”kyrillifiering” av ryska termer (tidigare translittererade) Unicode x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

Prioriteringar (forts.) Typer av terminologiska resurser terminologiska ordlistor fackspråkliga ordlistor taxonomier klassifikationer tesaurer kontrollerade vokabulärer namnlistor ontologier bilder encyklopedier?

Prioriteringar (forts.) Typer av terminologisk information språkliga begreppsrepresentationer (definitioner, förklaringar, förklarande kontexter; termer och deras ekvivalenter; namn) icke-språkliga begreppsrepresentationer (bilder, symboler) blandade begreppsrepresentationer (begreppsdiagram) Omfattning?

10.1c Källors för- och nackdelar precision: + precision: − tillgänglighet: − precision: − tillgänglighet: + Eng–sv ordbok Sv-eng ordbok SV–EN/ EN–SV ordlista Fler- språkigt lexikon Upp- slags- verk 10.1c precision & tillgänglighet: + !

Prioriteringar språkform språk bearbetbarhet makro- och mikrostruktur lagringsformat Några övergripande mål och sedan prioriteringar … Gammalt: HN: För att Rikstermbanken skall bli så som vi tänkt den, hur skall innehållet då vara beskaffat? KD: omfattande, vad gäller både antalet fackområden och antalet termer och begrepp HN: representativt, dvs. Rikstermbanken skall täcka de mest centrala fackområdena samt områden av störst intresse för stora användargrupper KD: varierande, dvs. det terminologiska materialet skall vara av olika slag och komma från olika leverantörer HN: tillförlitligt och av god terminologisk kvalitet. Kan diskuteras, men kommer att visa sig i våra kommande prioriteringar … KD: Och alla dessa mål ska uppfyllas samtidigt. Det innebär att man behöver göra vissa prioriteringar och välja materialet omsorgsfullt. Alla dessa krav samtidigt? → problemsituationer: Därför ska det ställas krav på innehåll: omfattande + representativt= resurskrävande terminologisk kvalitet (hög ursprunglig kvalitet  mindre bearbetning = lägre kostnad) Väga önskningar med resurser → prioriteringar term kvalitet definition grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav anmärkning Termen "kvalitet" kan användas tillsammans med sådana adjektiv som dålig, bra eller utmärkt."Inneboende" innebär, i motsats till "tilldelad", existerande i något, speciellt som en permanent egenskap. (ISO 9000)

Prioriteringar (forts.) Upphovsrättsliga aspekter upphovsrättsliga frågor bör gå att lösa ”fritt” material i första hand (fakta, myndighetsmaterial?; gratis material)

Upphovsrättsliga aspekter “the use of terms is necessary for the participation of people in society. Nobody shall be deprived of the possibility to use terms. In this context, terms are those that are made public. The words of languages and the rules to combine them cannot be copyrighted. Likewise, public terms shall not be copyrighted because: • terms, both form and content, are means to communicate. Their existence is the consequence of an explicit or silent agreement between many parties. No single individual or organisation can claim ownership of a term; • if the use of terms is made difficult or impossible, some people are denied participation in culture and knowledge society. This conflicts with democratic values.” Roukens: föredrag … Svårighet när standardisering även av språk syftar till att alla använder det, men samtidigt är det någons … Gammalt: KD: INTRO. Här har vi inget egentligt val. Men det måste finnas krav på att det material vi får till Rikstermbanken i sig är upphovsrättsligt oklanderligt. HN: Den här aspekten är ju extra viktig, och har inte diskuterats så mycket (jfr Paris). Vi har haft seminarium, går ej att förklara i detalj; Sverige (nationell lagstiftning vs. EU): fakta, myndighetsmaterial: ej upphovsrättsligt skyddat på samma sätt; Avtal kommer att skrivas även om det rör sig om ”fritt” material. Jfr ETB. Lösningar: Friskrivningsklausul; Kan bli aktuellt med delar av material; allt kanske inte skyddas av material. Vissa saker kan även lösas mot betalning, men vill vi betala? Nej, för få resurser. Och problematiska följder, vilka skall få betalt och för vad? [går ej att lösa här]. KD: Man måste komma ihåg att denna lista med prioriteringar inte är komplett, vissa krav är absoluta (upphovsrätt); [Roukens, 2002]

Upphovsrättsliga aspekter Kan man ha upphovsrätt till termer och definitioner? Vad innebär citaträtten i terminologiska sammanhang, dvs. hur mycket får man citera ur en ordlista? Vilken typ av avtal behöver upprättas med de som förväntas leverera terminologiskt material till Rikstermbanken? Vad skall det innehålla? Hur stora ”ingrepp” kan man göra i det levererade materialet (utan att det förlorar sin ”identitet”)? Kan och bör detta avtalas med ”uppgiftslämnaren”? I vilken utsträckning måste man skydda sig för otillbörlig användning av materialet i termbanken? Hur? I vilken utsträckning kan material, t.ex. en definition, från ett projekt användas i ett annat? Särskilt seminarium på TNC där vi ställde den här typen av frågor … Inte riktigt testat …

Upphovsrätt nationella regler kontra EU-regler databasen resp. dess innehåll fakta kontra unikhet upphovsman: myndighetsmaterial undantaget upphovsrätten avtalsförfarande med tillhörande administration standarder? ”fritt” material i första hand (fakta, myndighetsmaterial; gratis material)

Tas inte med Allmänspråkligt material Material som inte innehåller svenska eller minst ett minoritetsspråk Ofullständigt material Terminologiskt ostrukturerat material Tryckt material? Svårbearbetbart material Politiskt inkorrekt och stötande material Upphovsrättsskyddat material Materialet Krav KD: Konsekvensen av att vi kommer att tillämpa våra prioriteringar är är att vi väljer bort visst material. Här är alltså vår stopplista. HN: Allmänspråkligt material () – Krav om språkform KD: Språk: HN: Ofullständigt material: : begreppsbeskrivningar utan tillhörande termer, enspråkiga termlistor, akronymlistor som bara innehåller akronymer och deras tolkningar - Prioritering om typer av terminologisk information KD: Ej strukturerat material - Prioritering om termposter: Fulltexter HN: Tryckt material - Prioritering om lagringsformat KD: Svårbearbetbart material (mycket resurskrävande): Prioritering om bearbetbarhet HN: Standarder, upphovsrättsskyddat material - Prioritering om upphovsrättshänsyn. Marginellt, men kan nämnas. Och så politiskt inkorrekt och stötande material.

41.56 Rikstermbanken – leverantörer Organisationer TISS-enkätens besvarare (myndigheter, företag) Övriga (lagtexter etc.) Förlag? TNC Nordterms medlemmar Standardiseringsorganisationer? Övriga: webbplock, wikier 41.56 Varifrån skall materialet komma? Vi har viss överblick (fackspråk!) över var det finns material – TISS-enkäten gav intressanta inblickar i existerande samlingar och deras innehåll, format etc. [I andra sammanhang – val efter typ av organisation (och dess tillförlitlighet), men här snarare efter bara innehåll.] Förlag: publicerade ordlistor? Även ordlistor inkorporerade i handböcker, index, register etc.? Standardiseringen: SIS, SEK etc. Samma problem överallt … Jämför EuroTermBank! Ungefär: Så långt överblick över innehåll och vem som innehar det. Introduktion om RTB och vi går nu över till att redovisa vårt resonemang kring just innehållet: vad skall man välja utifrån vad man kan konstatera existerar hos olika parter? Vi har letat, men inte hittat så mycket diskussion i litteraturen om dessa frågor (fokus på teknik och mer om vad man gör när man har innehåll redan), Viktigaste är trots allt innehållet – vad skall in? Därför kommer det i viss utsträckning att handla om idéer som vi gärna diskuterar med er!

x.x Innehållets struktur och presentation svTE konvexform svAVTE hanform svAVTE patris svDF formhalva med upphöjda arbetsytor svRETE konkavform enTE positive mould enSYTE male mould frTE moule positif GNGR m frSYTE poinçon deTE Formoberteil GNGR n deSYTE Positivform GNGR f deSYTE Füllraumform deSYTE Patrize noTE konveks formdel noSYTE positiv form noSYTE patrise noSYTE stempel noSYTE tett form term avrådd term länk till relaterad termpost x.x grammatisk information term term Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

x.x Innehållets struktur och presentation språkband fält fält- rubrik Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

Post och bank … termbank termpost ağaç drvo arbre koks tree träd Baum Lite fjantig men illustrativ – post och bank … Vi kommer att se att det inte bara handlar om att kasta mer termer i en låda och stänga locket! (det behövs planering och fortlöpande underhåll för en god termbank). träd Baum muorra дeрево

Termpost (TNC-term) 13.5

13.7 Kodad termpost (NTRF) svTE population (2) svSA (inom genetik:) svDF samling av individer som förökas som en enhet svAN Vanligen är en population ärftligt anpassad till viss miljö. enTE population deTE Population GNGR f deDF die Population umfaßt alle artgleichen Individuen eines Gebietes, die sich in der Regel beliebig miteinander paaren können svTI TNC 96: Skogsordlista (1994) 13.7

13.7 Termpost Fältkod Fältinnehåll Fält svTE population (2) svDF (inom genetik:) samling av individer som förökas som en enhet svAN Vanligen är en population ärftligt anpassad till viss miljö. enTE population deTE Population GNGR f deDF die Population umfaßt alle artgleichen Individuen eines Gebietes, die sich in der Regel beliebig miteinander paaren können fiTE populaatio svTI TNC 96: Skogsordlista, 1994 13.7

Termposten termpost uppsättning upplysningar som ges om ett begrepp i en terminologisk ordlista eller databas 13.1 term fras synonym(er) grammatisk information (böjning, genus etc.) uttal definition anmärkning kontext ekvivalenter på andra språk illustration klassifikation källhänvisning etc. } beskrivande fält

13.1 Termposten term fras synonym(er) grammatisk information (böjning, genus etc.) uttal definition anmärkning kontext ekvivalenter på andra språk illustration klassifikation källhänvisning etc. 13.1 Vanliga upplysningar som kan förekomma om ett begrepp, och som anges i termposten, är bl.a. följande.

Uppdelning i fält term: Det uttryck som rekommenderas i första hand. synonym: Det uttryck som rekommenderas i andra hand. definition: Språkligt utformad beskrivning av ett begrepp som ska avgränsa detta begrepp mot andra begrepp. Följer särskilt strikta formregler. kontext: Textutdrag där termen används i ett visst sammanhang och som ger en viss information om vad termen står för, dvs. begreppet. anmärkning: Information om begreppet som är intressant, men som inte är nödvändig i en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). källa: Titel eller namn på handbok, lag, tidskrift e.d. varifrån informationen i de olika fälten är hämtad. 13.5

13.7 Uppdelning i fält term: öppenvårdsbesök definition: vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårds- personal anmärkning: Det finns olika sätt att kategorisera öppenvårdsbesök. En indelning kan t.ex.göras efter var öppenvårdsbesöket sker: mottagningsbesök eller hembesök – vilken personalkategori som patienten möter: läkarbesök, distrikts- sköterskebesök eller sjukgymnastbesök etc. 13.7 Visas i Word i stället!! Källa: Socialstyrelsens termbank

Beskrivande fält svDF svensk definition: Innehåller definitioner, dvs. språkligt utformade beskrivningar av ett begrepp som ska avgränsa detta begrepp mot andra begrepp Definitionerna följer särskilt strikta formregler (ej versal begynnelsebokstav, ej slutpunkt). svFK svensk förklaring: Innehåller nödvändig information om begreppet (särskiljande kännetecken, överbegrepp), men är inte formulerad lika strikt som en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). svAN svensk anmärkning: Innehåller information om begreppet som är intressant, men som inte är nödvändig i en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). svKT svensk kontext: Ger enbart exempel på hur termen används i ett textsammanhang. 13.5

13.5 Olika typer av excerpter → definition → förklaring → anmärkning Definierande excerpt: Innehåller själva termen och dessutom upplysningar om begreppet som inte nödvändigtvis är formulerade som en strikt terminologisk definition, men som kan användas för att skapa en sådan definition. 13.5 Förklarande excerpt: Innehåller information om ett begrepp (t.ex. särskiljande kännetecken, överbegrepp), men inte nödvändigtvis en definition. → förklaring → anmärkning Associativa excerpt: Innehåller inte någon väsentlig information om begreppet men kopplar termen till ett visst fackområde genom associationer med andra termer i textutdraget. → (kontext) [baserat på R.Dubuc, ”Terminology. A Practical Approach”]

13.2 Datakategorier datakategori upprättad klass av på visst sätt likartade dataelement result of the specification of a given data field (ISO 1087-2:2000) fält avgränsat område som används för en bestämd kategori data ISO 12620 Computer applications in terminology – Data categories 13.2

17.16 Datakategorier termer (inkl. synonymer och ekvivalenter) klassifikation av termtyper (t.ex. synonymer, varianter, förkortningar etc.) termrelaterad information (grammatik, etymologi, status) beskrivande information definitioner, kontexter exempel, kommentarer, bilder administrativ information (id-nummer, etc.) datum, ansvariga status för termposten källor 17.16

13.2 Termpostformat NTRF (Nordic Terminological Record Format) Fältkod: svSYTE (svensk synonym) språkkod (+) bestämningskod + huvudkod sv SY TE en AV TE de DF … ... … Fältkoder för kopplade fält: GNGR (genus – grammatik) UT (uttal) IL (illustration) RF (referens) ... 13.2

} 13.2 Termposten – kodning Fältkod Uttydning **TE term ** = språkkod **PH fras **SYTE synonym **AVTE avrådd term **UPTE uppslagsterm **SA särskilt användningsområde **DF definition **RETE relaterad term **AN anmärkning **KT kontext **TI källa KL klassifikation INAN internanmärkning ** = språkkod svTE = svensk term 13.2 } GR grammatik UL uttal GE geografisk variant kopplade fält

Kopplade fält 13.5

svTE flerbostadshus svAVTE flerfamiljshus svDF bostadshus med minst tre bostadslägenheter svRETE enbostadshus, tvåbostadshus, landshövdingehus svAN Flerbostadshus kan dessutom innehålla lokallägenheter. Beträffande gränsdragning mellan småhus och flerbostadshus, se under småhus. Flerbostadshus benämndes tidigare flerfamiljshus. enTE multi-dwelling block enSYTE block of flats GE GB enSYTE apartment building GE US frTE immeuble d'habitation GNGR m frDF bâtiment construit ou aménagé pour être utilisé en logements RF DAE deTE Mehrfamilienhaus GNGR n svTI TNC 95: Plan- och byggtermer, 1994 KL Ppbd 728.9 13.5

x.x Bearbetningar av materialet termbanksanpassning (omformatering enligt NTRF-RTB, borttagning av ”bokmässiga” aspekter) konsekvensändringar, urval språkliga och faktamässiga justeringar, inkl. målgruppsanpassningar (”du” → ”man”) bollning och diskussion med leverantörer separatformatering och lagring av illustrationer automatisk importkontroll i 3 steg x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

x.x Automatisk importkontroll Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

Automatisk importkontroll

x.x Rikstermbankens teknik egenutvecklad programvara öppna programvaror: Lucene, Mysql, Tomcat, Java samarbete med bl.a. IATE, EuroTermBank jämförelser med existerande programvaror och relevanta standarder (ISO, LISA m.fl.) erfarenheter från Termdok, Nordterm-Net x.x iterativt utvecklingsarbete!

Programutvecklingen – Rikstermbanken Oracle ersätts av öppna program: Mysql som databassystem Tomcat som webbserver Lucene för textindexering Programspråket Java används Täta delleveranser av färdig funktionalitet Automatiska tester ger lättare felsökning Dokumenteras mha. ett wikisystem Ej IATE utan eget, men baserat på och inspiration från IATE …

41.56 Internationella utblickar Rikstermbanken EuroTermBank IATE Användare fackexperter, terminologer, (fack)översättare, myndighetsfolk, informatörer, skribenter, medierna, (allmänheten) usage scenarios: translation, general research, lexicography, terminology manipulation, terminology management översättare, allmänheten? Leverantörer externa källor huvudsakligen interna källor Innehåll fokus på svenska begreppsvärlden och svenskt fackspråk fokus på ingående språk (estniska, lettiska, litauiska, polska, ungerska m.fl.) fokus på EU-språken Bakgrund statsfinansiering EU-finansierat projekt internt EU-projekt Räckvidd nationell internationell Teknik egen programvara egen programvara (IATE) 41.56 Under arbetet har vi tittat utåt och jämfört vårt arbete med andras, förutom Litauen, framför allt IATE och ETB. IATE är lanserad, likaså ETB. Vi kan berätta mer och ge länkar. Några jämförelser visar på många likheter, samma problem med upphovsrätt etc. Dock några skillnader: huvudsakligen nationell termbank (dock med utländska användare). Visa ETB-boken! Likhet: nyttorna med en termbank för olika användargrupper! Enbart några aspekter och vi tar gärna emot frågor eller diskuterar med er efteråt!

Rikstermbankens teknik Förhandlingar med EU om IATE Tipsas om och anlitar Andrew Boddy Skicklig och erfaren programmerare Har goda kunskaper om terminologi och IATE Lägger fram förslag på andra lösningar Rivstartar programutveckling Planerar komplettering av datorutrusning Finslipar kravspecifikation

Vanliga “TMS-funktioner” indexering termextraktion hierarkisk fältstruktur hantering av obegränsat antal språk flexibla sökmöjligheter import och export av data möjligheter till modellering hantering av bibliografiska data datakategorisering (enl. ISO 12620), etc. Här finns en hel del att göra …

Metamodell (ISO 16642) 17.16 Terminologifrämjandet

Systemets uppbyggnad (forts.) Systemet är ytterligare uppdelat i presentationslager (gränssnittet) servicelager (söklogik m.m.) dataåtkomstlager (databashantering) som har teknikoberoende programgränssnitt mellan varandra. samsökningsmöjligheter? specialbeställd export? inkorporering med andra verktyg? programvara för andra? anpassning?

för terminologi- arbete, forskning Rikstermbanken som redskap för terminologi- arbete, forskning för lagring för sökning Egentligen går det att se RTB som ett verktyg som kan användas på flera sätt. I första läget kommer det att handla om ett verktyg för sökning, men man kan förstås också tänka sig att det blir ett verktyg för lagring av material som inte blir sökbart för alla (naturligtvis är det som söks av alla också lagrat, men på ett annat sätt, t.ex. gamla versioner, material under arbete etc.) Dessutom kan RTB i sig generera forskning och underlätta själva terminologiarbetet, dvs. på sikt kanske utvecklas till ett TMS, terminologihanteringssystem.

Rikstermbanken som sökredskap Vilka begrepp används av vilka myndigheter? Har någon annan redan definierat de begrepp vi använder? Kan vi, ev. med viss anpassning, använda samma definition? Vilka motsvarigheter till en svensk term finns på andra språk? etc. TS Kan Rikstermbanken utgöra en ”grundfunktion” på det sätt som Verva använder begreppet?

41.56 Rikstermbanken – användare fackexperter terminologer (fack)översättare myndighetsfolk informatörer, skribenter medierna allmänheten 41.56

x.x Rikstermbankens funktioner Enkel sökning Utökad sökning Träfflistan: innehåll och sortering Termposten: innehåll och presentation Källor (inkl. bibliografiska uppgifter) Övrig information på Rikstermbankens webbplats: sökmanual, frågor och svar, bakgrundsinformation x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

Västra vägen 7 B 169 61 Solna Telefon: 08-446 66 00 © Terminologicentrum TNC Västra vägen 7 B 169 61 Solna Telefon: 08-446 66 00 Telefax: 08-446 66 29

x.x Rikstermbankssekretariatet enhet inom TNC uppgifter: påfyllning, revidering, kontakter med leverantörer (inkl. kontinuerliga påminnelser om uppdateringar) information om Rikstermbanken (inkl. ”sökkurser”) för olika målgrupper finansiering? x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

x.x Efter lanseringen revidering av befintligt material påfyllning med nytt material (fler myndigheter, kommuner, privata sektorn) analys av webbstatistik ytterligare programvaruutveckling (exporter?, indexsökning? diskussionsforum?) gränssnitt på andra språk x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

x.x Fler visioner verktygslist (för webbläsare etc.) klassificering av allt material samsökningar med andra termbanker (IATE) lagrings- och arbetsverktyg (förutom sökverktyg) inkorporering med andra programvaror (översättningsminnen, ordbehandling etc.) inkorporering i Quest (EU) fackspråksforskning med hjälp av Rikstermbanken initiativ till nya terminologiprojekt x.x

Terminologisamordning TS = terminologisamordnare med ansvar för myndighetens, företagets eller organisationens terminologi Experter För inmatning på nivå 3 krävs godkännande från sekretariatet, som även validerar via externa experter. Riksterm Myndighet X TS Terminologisamordning bedrivs inom respektive myndighet, företag och organisation. 3 Företag Y TS 2 Sekretariatet för terminologi-samordning Terminologisamordning bedrivs också i samarbete mellan t.ex. flera myndigheter. 1 Organisation Z TS Terminologisamordnarna matar in terminologi på nivå 1 och 2. 0, 1, 2, 3 är kvalitetsnivåer i rikstermbanken. Vem som helst får mata in terminologi på nivå 0, men denna terminologi är bara tillgänglig för inmataren och sekretariatet. Övriga

Rikstermbanken som arbetsredskap Scenario 1: inget eget verktyg Myndighet X TS direkt inmatning via särskilt gränssnitt vidarebefordran av material till TNC för inmatning parallell uppbyggnad av eget verktyg (?)

Rikstermbanken som arbetsredskap Scenario 2: eget verktyg Myndighet X TS Riksterm- banken export av färdigt material (från eget verktyg) för import i Rikstermbanken (vidarebefordran av material till TNC för inmatning) fortsatt utveckling av eget verktyg (?) utbyte av data med Rikstermbanken (?)

för terminologi- arbete, forskning Rikstermbanken som redskap för lagring för terminologi- arbete, forskning för sökning Andra prioriteringar om det gäller andra användningar av Rikstermbanken (lagring, forskning); bredare, men nästa steg. Det betyder dock inte att den redan som enbart anpassad för sökning går att använda för forskning; dessutom kommer ju obearbetade versioner av materialet att lagras etc.

En rikstermbank med kontrollerat innehåll kan medverka till att öka medvetenheten om fackspråk, stärka Sveriges fackspråk och motverka domänförlust, ge en ingång till myndighetssamverkan på terminologiområdet, initiera terminologiarbete och fackspråksforskning vara inspirationskälla för andra länder

Till nytta för förvaltningen och näringslivet: samordning, rationaliseringsvinster, mindre dubbelarbete, effektivare förvaltning, förenklade medborgar-kontakter medierna: enkel och smidig tillgång till tillförlitliga facktermer på svenska och andra språk medborgarna: tillgänglighet, förenklade myndighets-kontakter, möjlighet att delta i debatt, ta del av och förstå forskning på svenska och andra språk översättare: enkel och snabb tillgång till vedertagen svensk terminologi på många områden 41.56

Alla termer på ett ställe – varför det? x.x

Extrabilder 17.41

Uppläggning Rikstermbanken: vad, vem, varför Internationella utblickar: IATE, EuroTermBank Valet och kvalet: urval, prioriteringar, klassning Organisation: flödesmodell Riksterm- banken Vi tänker fokusera på urvalet (och bedömningen) av själva innehållet men kommer även att ge en kort bakgrund för er som inte känner till det svenska Rikstermbanksprojektet. Framför allt gäller det vad som skall väljas ut och hur man kan resonera. Vi har inte hittat så mycket om detta i tidigare verk, diskussioner etc. och kommer därför att presentera några idéer …

Bakgrund ” En snabb samhällsutveckling kräver ett konstant arbete med att skapa och tillgängliggöra överenskomna terminologier inom allt fler områden. Enkel åtkomst av termer via Internet i en rikstermbank stöder en sådan utveckling.” ”uppbyggnaden av en nationell central termbank, en rikstermbank, är en förutsättning för en smidig tillgång till och kvalitetssäkring av svenska termer inom olika verksamhetsområden.” TISS, 2002–2004 Nordterm-Net, 1999; Brysseldeklarationen, 2002; m.m. x.x IT-propositionen, (Prop. 2004/05:175), 2005 ”Bästa språket” (Prop. 2005/06:2), 2005 Bidrag från Näringsdepartementet: 2005: 1 500 000 SEK; 2007: 750 000 SEK IATE (Inter-Active Terminology for Europe), EU; utvärdering 2004 (med stöd av Vinnova) POINTER (Proposals for an operational infrastructure in Europé); Idén om en terminologisk infrastruktur är inte ny. Det s.k. Pointerprojektet (Proposals for an Operational Infrastructure for Terminology in Europe), som avslutades 1996, var ett samarbetsprojekt med ett 40-tal deltagare som genomfördes inom ramen för EUs MLAP-program. Ett av huvudsyftena med detta projekt var att få en överblick över den terminologiska situationen i Europa och att bana väg för en europeisk infrastruktur för terminologi, och gemensamt analysera förtjänster och brister. Det man ville var att just studera beståndsdelarna i och förutsättningar för en terminologisk infrastruktur i Europa. Ett av resultaten av Pointerprojektet blev den Europeiska terminologiföreningen, EAFT (där TNC för närvarande innehar en styrelseplats). EAFT är tänkt att fungera som ett samarbetsforum, en paraplyorganisation för alla de organisationer i Europa som arbetar med terminologi. I juni 2002 genomfördes föreningens första världskonferens med temat mångfald och interaktion. I slutet av konferensen antogs och undertecknades den s.k. Brysseldeklarationen där bl.a. följande önskemål uttrycks: ”Representanter för nationella och internationella terminologiorganisationer, nätverk och terminologidokumentationscentraler […] uppmanar därför stater och regeringar, mellanstatliga och internationella organ, såväl som alla organisationer som sysslar med språkpolitik, att […] stödja skapandet av terminologiska infrastrukturer inom stora ekonomiska enheter och stödja andra redan existerande terminologiska infrastrukturer uppmuntra initiativ som syftar till att göra industrier och offentlig förvaltning medvetna om vikten av att medverka i terminologiarbete” I Grekland pågår för närvarande ett liknande infrastrukturprojekt, det s.k. EPOS-projektet (National Programme for Terminological Coordination). Under en femårsperiod (2001–2006) skall grekiskt terminologiarbete stödjas. Projektet leds och samordnas av TNCs grekiska motsvarighet ELETO (Hellenic Society for Terminology). Projektet har tolv delfaser och inleds med studier av principer och metoder för koordination av aktiviteter inom existerande grekiska termproducerande nätverk. Särskilt viktiga beståndsdelar inom en terminologisk infrastruktur som betonas inom projektet är utbildning, tekniska förutsättningar och dokumentation/klassifikation. Fokus har lagts på terminologin inom områdena standardisering, jordbruk, vetenskap, humaniora, offentlig förvaltning och transport. http://www.cs.aueb.gr/ELETO-INFORTERM/english/eleto.htm#6.2%20%20%20%20%20ÅÑÃÁ%20ÐÑÏÃÑÁÌÌÁÔÉÓÌÅÍÁ 6.2 PROJECTS PROGRAMMED Within the framework of EPOS (National Programme for Terminology Coordination – 2001-2006) ELETO will actively participate and play a central and coordinating role both in the establishment of terminological infrastructure No. Title of EPOS Project 1 Terminology Infrastructure – Principles, Methods and Coordination of the Human Terminology Networks (ADO) for the production of Greek terms 2 Terminology Infrastructure – Education and Training 3 Terminology Infrastructure – Technological Background 4 Terminology Infrastructure – Documentation and Classification 5 Production of Greek Terms by Human Terminology Networks (ADO) for the fields of Standardization 6 Production of Greek Terms by Human Terminology Networks (ADO) for the agricultural field 7 Production of Greek Terms by Human Terminology Networks (ADO) for Sciences 8 Production of Greek Terms by Human Terminology Networks (ADO) for Arts and Civilization 9 Production of Greek Terms by Human Terminology Networks (ADO) for the fields of Public Administration 10 Production of Greek Terms by Human Terminology Networks (ADO) for the fields of Tranportation 11 Disposition of Hellenic Terminology Products 12 Proliferation and Establishment of Greek Terms The Greek terms to be produced in the framework of EPOS will amount to about 550.000. Terminų Bankas, Litauen EuroTermBank

Rikstermbanken (prototyp) x.x

för terminologi- arbete, forskning Rikstermbanken som redskap Riksterm- banken för terminologi- arbete, forskning för lagring för sökning Egentligen går det att se RTB som ett verktyg som kan användas på flera sätt. I första läget kommer det att handla om ett verktyg för sökning, men man kan förstås också tänka sig att det blir ett verktyg för lagring av material som inte blir sökbart för alla (naturligtvis är det som söks av alla också lagrat, men på ett annat sätt, t.ex. gamla versioner, material under arbete etc.) Dessutom kan RTB i sig generera forskning och underlätta själva terminologiarbetet, dvs. på sikt kanske utvecklas till ett TMS, terminologihanteringssystem.

41.56 Rikstermbanken – användare fackexperter terminologer (fack)översättare myndighetsfolk informatörer, skribenter medierna allmänheten (?) 41.56 En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kan på sikt bli ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster.” (Bästa språket) BRYGGA! Olika användargrupper. Naturligtvis kan Rikstermbanken bli ett viktigt verktyg för översättare oavsett MÖ, men även komma att påverka maskinöversättning och de texter som framställs på det sättet. Användare kan indelas i olika grupper, t.ex. yrkesanvändare (som använder termbanken i sin yrkesroll) men även s.k. vardagsanvändare som behöver veta något i sitt vardagsliv. Vi skall dock komma ihåg att det handlar om fackspråk och terminologi och därför blir målgruppen i huvudsak fackmän och tjänstemän. Inte bara översättare => rikstermbanken ej byggd som en modul i ett MÖ-system utan för många andra syften (övergång till hela TISS). Nyttan med Rikstermbanken, och hela TISS för olika grupper Översättarna, MÖ-system: snabb och enkel tillgång till vedertagen svensk terminologi Myndigheterna: får ett verktyg att ta sig an terminologiska frågor genom ett system av terminologisamordnare och en enda ingång via en terminologiportal till en rikstermbank. OCH därigenom undvika merarbete! Medborgarna: får samtidigt ett verktyg som kan underlätta deras myndighetskontakter. De kan få hjälp med att rätt fylla i en blankett eller entydigt förstå vad en handläggare har upplyst om. Det handlar i slutändan om tillgång till samhällsinformation och om demokrati. Ny användbarhetsstudie/analys föreslagen från Statskontoret (”personas”): För att utforma tjänster som kan användas av alla och inte utestänger grupper av användare måste producenter av elektroniska tjänster ha en god kunskap om slutanvändaren. Vi vill med detta projekt främja och stödja en användarcentrerad utveckling inom offentlig sektor genom att skapa en metodplattform för detta. Vi ser även en effektivitetsvinst i att utveckla och sprida metoder och goda exempel så att organisationer inom offentlig sektor inte ska behöva uppfinna hjulet gång på gång. Medierna: får enkel och tillförlitlig tillgång till svensk fackterminologi.

41.56 Rikstermbanken – leverantörer Organisationer TISS-enkätens besvarare (myndigheter, företag) Övriga (lagtexter etc.) Förlag? TNC Nordterms medlemmar Standardiseringsorganisationer? Övriga: webbplock, wikier 41.56 Varifrån skall materialet komma? Vi har viss överblick (fackspråk!) över var det finns material – TISS-enkäten gav intressanta inblickar i existerande samlingar och deras innehåll, format etc. [I andra sammanhang – val efter typ av organisation (och dess tillförlitlighet), men här snarare efter bara innehåll.] Förlag: publicerade ordlistor? Även ordlistor inkorporerade i handböcker, index, register etc.? Standardiseringen: SIS, SEK etc. Samma problem överallt … Jämför EuroTermBank! Ungefär: Så långt överblick över innehåll och vem som innehar det. Introduktion om RTB och vi går nu över till att redovisa vårt resonemang kring just innehållet: vad skall man välja utifrån vad man kan konstatera existerar hos olika parter? Vi har letat, men inte hittat så mycket diskussion i litteraturen om dessa frågor (fokus på teknik och mer om vad man gör när man har innehåll redan), Viktigaste är trots allt innehållet – vad skall in? Därför kommer det i viss utsträckning att handla om idéer som vi gärna diskuterar med er!

x.x Kartläggning av terminologiska resurser webbenkät till myndigheter, företag, föreningar, privatpersoner ca 442 svar (ca 21 %) x.x Ev. ej nämna finansiering, ej slutdatum! Pilotprojektet: modell för hur termgrupp kan bildas, sprungen ur IvD-direktivet där det anges att medlemsstaten får kräva produktdokumentation på sitt språk, antagits i Sverige. Bra pilotområde, väl avgränsat, termtät dokumentation som skall översättas; hur sker detta, kan terminologin samordnas, översättargrupp inom SFÖ, m.fl. Olika kontakter, möte Kartläggning av terminologiska resurser, huvudsakligen olika typer av ordlistor, termsamlingar, termbanker, oavsett grad av tillgänglighet; sker via en snabb och enkel webbenkät. Viktigaste ingredienserna: presenteras närmare i det följande: terminologisamordningsprogram, portal, rikstermbank

”Rikstermbanken bör huvudsakligen spegla den svenska begreppsvärlden men bör för den skull inte enbart innehålla svenska termer. För att den skall kunna fungera på det sätt som beskrivits krävs även att motsvarigheter på främmande språk ingår i termbanken, och då inte bara motsvarigheter på engelska utan även på olika invandrarspråk och på de officiella minoritetsspråken.” 43.xx [IT-propositionen, prop 2005/06:175]

Mål: Innehållet skall vara omfattande representativt varierande tillförlitligt av god terminologisk kvalitet HN: För att Rikstermbanken skall bli så som vi tänkt den, hur skall innehållet då vara beskaffat? KD: omfattande, vad gäller både antalet fackområden och antalet termer och begrepp HN: representativt, dvs. Rikstermbanken skall täcka de mest centrala fackområdena samt områden av störst intresse för stora användargrupper KD: varierande, dvs. det terminologiska materialet skall vara av olika slag och komma från olika leverantörer HN: tillförlitligt och av god terminologisk kvalitet. Kan diskuteras, men kommer att visa sig i våra kommande prioriteringar … KD: Och alla dessa mål ska uppfyllas samtidigt. Det innebär att man behöver göra vissa prioriteringar och välja materialet omsorgsfullt. Alla dessa krav samtidigt? → problemsituationer: Därför ska det ställas krav på innehåll: omfattande + representativt= resurskrävande terminologisk kvalitet (hög ursprunglig kvalitet  mindre bearbetning = lägre kostnad) Väga önskningar med resurser → prioriteringar term kvalitet definition grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav anmärkning Termen "kvalitet" kan användas tillsammans med sådana adjektiv som dålig, bra eller utmärkt."Inneboende" innebär, i motsats till "tilldelad", existerande i något, speciellt som en permanent egenskap. (ISO 9000)

Prioriteringar Språkform Materialet skall vara fackspråkligt. Språk Svenska eller Sveriges officiella minoritetsspråk (finska, jiddisch, meänkieli, romani, samiska) skall finnas med. HN: Varför ska man välja något överhuvudtaget? Allt material är viktigt! KD: Tar vi då in också allmänspråkligt material, t.ex. SAOB? HN: Nej, jag menade allt som har med fackspråk att göra+ [Referens till tidigare överblick: enbart fackspråkligt …] KD: Då säger vi att första prioritering är: att materialet är fackspråkligt, dvs. språkligt material som hör till ett eller flera fackområden, och att fackområdet är identifierbart HN: Men det betyder väl inte att det krävs klassifikation? KD Nej, kanske i ett senare bearbetningsskede tillförs klassifikation. På tal om språkformen: vi talar om en nationell termbank, då är det viktigt att prioritera ett visst innehåll vad gäller svenska begreppsvärlden och framför allt språk: materialet ska innehålla svenska eller något av Sveriges officiella minoritetsspråk. HN: (finska, tornedalsfinska, romani, samiska, jiddisch). Dock, undantag: Ej mycket material finns dock, exempel: samisk mekanikordlista …

Prioriteringar (forts.) Typer av terminologiska resurser terminologiska ordlistor fackspråkliga ordlistor taxonomier klassifikationer tesaurer kontrollerade vokabulärer namnlistor ontologier bilder HN: Samisk ordlista … Ordlistor, ja. Vi talar om materialet men vilken, eller snarare, vilka typer av terminologiska resurser ska prioriteras? Det finns en hel uppsjö med terminologiska resurser och det är svårt att definiera dem i förhållande till varandra. KD: Ja, vi har terminologiska ordlistor, det som vissa kallar begreppskatalog. Kärt barn …; kontrollerade vokabulärer …, encyklopedier HN: Ska man verkligen dubblera information som finns i encyklopedier, t.ex. NE? KD: Nej, verkligen inte, dessutom får vi aldrig göra det. Upphovsrätt du vet, oj, det är annan prioritering men vi tar det senare. Wikipedier däremot kan vara intressant men källkritik är inte att glömma. Också många blandformer (Inte fullständig lista och vad de kallas är inte så intressant.) HN: Men vilka typer prioriteras? KD: Det är inte så mycket frågan om typen utan om vilken information som de innehåller. Jfr SC2: usability factor, först resurs när det är användbart enligt vissa kriterier. Men samma term används … Beskriva den röriga terminologin utan att gå in i detaljer. Exempel med motivation (varför är det den eller den typen?) encyklopedier?

Prioriteringar (forts.) Typer av terminologisk information språkliga begreppsrepresentationer (definitioner, förklaringar, förklarande kontexter; termer och deras ekvivalenter; namn) icke-språkliga begreppsrepresentationer (bilder, symboler) blandade begreppsrepresentationer (begreppsdiagram) HN: Som sagt är det viktigare med den typ av information som en viss källa innehåller än vad den råkar kallas (även om det finns samband). Man kan tänka sig framför allt 3 typer av terminologisk information kan finnas med , kanske finns flera …: 1. språkliga begreppsrepresentationer: definitioner, förklaringar, förklarande kontexter (dvs. kontexter som kan belysa begreppet i fråga termer och deras ekvivalenter på ett annat språk, namn KD: 2. icke-språkliga begreppsrepresentationer (bilder, symboler) 3. blandade begreppsrepresentationer (begreppsdiagram) Med tanke på dessa typer av information ska vi då inte prioritera de typer av resurser som innehåller mest relevant terminologisk information? HN: Jag tycker inte att det bara är frågan om de resurser som innehåller mest material (kräver också mer arbete), utan vi måste också tänka oss att välja bort det material som inte uppfyller vissa minimikrav, t.ex. enspråkiga termsamlingar utan definitioner eller andra typer av begreppsbeskrivningar. KD: Förresten, spelar omfattning någon roll, om materialet omfattar några få termposter? HN: Det spelar ingen roll, även en enda termpost kan vara värdefull. (HN: Kan man tänka sig ontologier? KD: Well …? Vad betyder det? Vissa av dem som kallas ontologier (begreppskataloger), men nog inte alla.) Omfattning?

Prioriteringar (forts.) Makrostruktur Materialet skall helst vara strukturerat i termposter, helst med vissa obligatoriska fält. Enligt standardiserade termpostformat (NTRF, Martif, TBX m.fl.) Mikrostruktur Om materialet är strukturerat i termposterna skall dessa ha vissa obligatoriska fält. KD: En annan prioritering värd att göra gäller makrostruktur. Materialet skall helst vara strukturerat i termposter. Här använder vi termpost i en väldigt vid bemärkelse som samling av information om ett begrepp. Detta är för att stoppa t.ex. fulltexter. Om materialet är strukturerat i termposter skall dessa ha vissa obligatoriska fält (mikrostruktur). Dock gäller dessa prioriteringar inte allt material; obligatoriska fält kommer att variera beroende på typ av terminologisk resurs osv. HN: Praktiskt: term, definition, källa, vissa administrativa fält. Oavsett termpostformat … metamodell … nivåer (CL, LL, TL). Det måste framgå t.ex. av begreppsdiagram vilka begrepp det rör och vilka relationer som föreligger.

Prioriteringar (forts.) Lagringsformat helst digitalt! pappersformat? Bearbetbarhet Materialet ska inte kräva alldeles för stor bearbetning. KD: Nu har vi kommit till just lagringsformat. Allt material som levereras ska vara i digital form! HN: Men, allt det där viktiga som finns gömt i tryckta ordlistor och handböcker. Skall vi inte inkludera en skanningsfunktion? Tekniken har ju blivit mycket bättre och det går fortare KD: Men det kräver resurser och blir svårt att förverkliga! Det finns väl tillräckligt med digitalt material att börja med. HN: Alltså bör vi prioritera även utifrån bearbetbarhet?! KD: Ja, vi bör i första skede endast ta med material som inte kräver för stor bearbetning (vad gäller BÅDE teknik och innehåll). På sikt och med mer resurser kan man överväga annat material.

Prioriteringar (forts.) Upphovsrättsliga aspekter upphovsrättsliga frågor bör gå att lösa ”fritt” material i första hand (fakta, myndighetsmaterial; gratis material) KD: INTRO. Här har vi inget egentligt val. Men det måste finnas krav på att det material vi får till Rikstermbanken i sig är upphovsrättsligt oklanderligt. HN: Den här aspekten är ju extra viktig, och har inte diskuterats så mycket (jfr Paris). Vi har haft seminarium, går ej att förklara i detalj; Sverige (nationell lagstiftning vs. EU): fakta, myndighetsmaterial: ej upphovsrättsligt skyddat på samma sätt; Avtal kommer att skrivas även om det rör sig om ”fritt” material. Jfr ETB. Lösningar: Friskrivningsklausul; Kan bli aktuellt med delar av material; allt kanske inte skyddas av material. Vissa saker kan även lösas mot betalning, men vill vi betala? Nej, för få resurser. Och problematiska följder, vilka skall få betalt och för vad? [går ej att lösa här]. KD: Man måste komma ihåg att denna lista med prioriteringar inte är komplett, vissa krav är absoluta (upphovsrätt);

Upphovsrätt upphovsrätt, © etc. fakta kontra Unikhet (U): upphovsman: myndighetsmaterial undantaget upphovsrätten databasen resp. dess innehåll nationella regler kontra EU-regler avtalsförfarande med tillhörande administration standarder

Tas inte med Allmänspråkligt material Material som inte innehåller svenska eller minst ett minoritetsspråk Ofullständigt material Terminologiskt ostrukturerat material Tryckt material? Svårbearbetbart material Upphovsrättsskyddat material Politiskt inkorrekt och stötande material Materialet Krav KD: Konsekvensen av att vi kommer att tillämpa våra prioriteringar är är att vi väljer bort visst material. Här är alltså vår stopplista. HN: Allmänspråkligt material () – Krav om språkform KD: Språk: HN: Ofullständigt material: : begreppsbeskrivningar utan tillhörande termer, enspråkiga termlistor, akronymlistor som bara innehåller akronymer och deras tolkningar - Prioritering om typer av terminologisk information KD: Ej strukturerat material - Prioritering om termposter: Fulltexter HN: Tryckt material - Prioritering om lagringsformat KD: Svårbearbetbart material (mycket resurskrävande): Prioritering om bearbetbarhet HN: Standarder, upphovsrättsskyddat material - Prioritering om upphovsrättshänsyn. Marginellt, men kan nämnas. Och så politiskt inkorrekt och stötande material.

41.56 Motivation/Hinder Betalning? Alla andra är med … → automatisk attraktionskraft Allt på ett ställe! Materialet är för dåligt … Materialet är för bra … Vad något kallas och vad det egentligen är? 41.56 Förlag: publicerade ordlistor? Även ordlistor inkorporerade i handböcker, index, register etc.? Standardiseringen: SIS, SEK etc. Samma problem överallt … Jämför EuroTermBank! Kan nämnas i samband med flödesmodellen. Hur få intresse? Vad kan leverantörerna säga? Argument förbereds!

Klassning Tillförlitlighet Aktualitet Unikhet Det betyder inte att det som trots allt tas med också behöver bearbetas och klassas och då tillkommer ytterligare kriterier … (jfr ETB) På sikt kan det leda till en siffra. Automatiserat system med viktning av kriterier, användning av matematisk klusteranalys etc. Formulär där man kan fylla i per samling eller termpost och få fram en siffra, ett ”medelvärde”?

Klassning (forts.) Tillförlitlighet (T): Aktualitet (A): T1: Materialet kommer från organisation/företag/privatperson med kompetens inom det berörda fackområdet samt med gedigen terminologisk kompetens, t.ex. TNC, Socialstyrelsen. T2: Materialet kommer från organisation/företag/privatperson med kompetens inom det berörda fackområdet samt med viss terminologikompetens, t.ex. branschorganisation. T3: Materialet kommer från organisation/företag/privatperson med kompetens inom det berörda fackområdet men utan dokumenterad terminologikompetens. Aktualitet (A): A1: Materialet bedöms som aktuellt. A2: Materialet innehåller viss föråldrad terminologisk information. A3: Materialet bedöms vara föråldrat.

Klassning (forts.) Unikhet (U): U1: Merparten av materialets termposter finns inte tidigare med i termbanken. U2: Merparten av materialets termposter finns tidigare med i termbanken med i stort sett identiska definitioner. U3: Merparten av materialets termposter finns tidigare med i termbanken med olika definitioner.

x.x Riksterm 1 2 3 Experter Myndighet X Företag Y 0, Organisation Z TS Myndighet X x.x TS Företag Y 0, TS Organisation Z Bilden är ganska självförklarande, men det är viktigt att påpeka att TNC bildar en form av sekretariat som har ansvar för termbanken och dess innehåll. Särskilt viktigt är det att en viss kvalitet upprätthålls (IATE har kvalitetsnivåer 1–3), men olika typer av material skall kunna läggas in – eller länkas till. Tekniska lösningar återstår att ta fram. Övriga 1, 2, 3 är nivåer i rikstermbanken

3.17c terminologisamordnarna, Terminologifrämjandet, nytt terminologinätverk? = TNCare = framtida terminologi- samordnare = datorkunniga = ämnesexperter referenspersoner 3.17c datorkunniga TNC terminologi-sekretariat Kännetecken – begreppsomfång Exemplet sovrum (inkl. bostadsrum)

Flödesmodell Steg Termbanks­ sekretariatet Leverantör Expert Aktör intresse- anmälan uppsök. avtal acc., lev. (acc.) init. till uppdat./rev. bed./ bearb. (skann.) imp./ (inmatn.) (bedömn.) bedömn. avtal uppdat. /rev. (bearb.). valid. x.x materialinsamling materialbearbetning materialunderhåll Se text i rapporten! Bara en skiss!

41.56 Motivation/Hinder Betalning? Alla andra är med … → automatisk attraktionskraft Allt på ett ställe! Materialet är för dåligt … Materialet är för bra … Vad något kallas och vad det egentligen är? 41.56 Förlag: publicerade ordlistor? Även ordlistor inkorporerade i handböcker, index, register etc.? Standardiseringen: SIS, SEK etc. Samma problem överallt … Jämför EuroTermBank!

för terminologi- arbete, forskning Rikstermbanken som redskap Riksterm- banken för lagring för terminologi- arbete, forskning för sökning Andra prioriteringar om det gäller andra användningar av Rikstermbanken (lagring, forskning); bredare, men nästa steg. Det betyder dock inte att den redan som enbart anpassad för sökning går att använda för forskning; dessutom kommer ju obearbetade versioner av materialet att lagras etc.

41.56 Internationella utblickar Rikstermbanken EuroTermBank IATE Användare fackexperter, terminologer, (fack)översättare, myndighetsfolk, informatörer, skribenter, medierna, (allmänheten) usage scenarios: translation, general research, lexicography, terminology manipulation, terminology management översättare, allmänheten? Leverantörer externa källor huvudsakligen interna källor Innehåll fokus på svenska begreppsvärlden och svenskt fackspråk fokus på ingående språk (estniska, lettiska, litauiska, polska, ungerska m.fl.) fokus på EU-språken Bakgrund statsfinansiering EU-finansierat projekt internt EU-projekt Räckvidd nationell internationell Teknik egen programvara egen programvara (IATE) 41.56 Under arbetet har vi tittat utåt och jämfört vårt arbete med andras, förutom Litauen, framför allt IATE och ETB. IATE är lanserad, likaså ETB. Vi kan berätta mer och ge länkar. Några jämförelser visar på många likheter, samma problem med upphovsrätt etc. Dock några skillnader: huvudsakligen nationell termbank (dock med utländska användare). Visa ETB-boken! Likhet: nyttorna med en termbank för olika användargrupper! Enbart några aspekter och vi tar gärna emot frågor eller diskuterar med er efteråt!

Rikstermbanken som arbetsredskap Scenario 1: inget eget verktyg Myndighet X TS direkt inmatning via särskilt gränssnitt vidarebefordran av material till TNC för inmatning parallell uppbyggnad av eget verktyg (?)

Rikstermbanken som arbetsredskap Scenario 2: eget verktyg Myndighet X TS Riksterm- banken export av färdigt material (från eget verktyg) för import i Rikstermbanken (vidarebefordran av material till TNC för inmatning) fortsatt utveckling av eget verktyg (?) utbyte av data med Rikstermbanken (?) Medveten dubblering: hur fungerar uppdateringen? Garantera att samma material hela tiden är uppdaterat på flera ställen. Alt.: samsöka i stället för att lägga in; men samtidigt är ju idén alla termer på ett ställe? Presentation av träffar i andras termbanker … Inga färdiga svar, snarare idéer …

x.x Rikstermbanken – nyttan enklare och snabbare åtkomst till terminologi inom olika fackområden snabbare spridning av nya begrepp och termer effektivare terminologiarbete effektivare kommunikation i alla led rationellare användning av resurser ny överblick som kan initiera till revideringar, forskning etc. öka medvetenheten om fackspråk stärka Sveriges fackspråk och motverka domänförlust x.x Sammanfattningsvis: det är de viktigaste nyttorna!

En rikstermbank med kontrollerat innehåll kan medverka till att öka medvetenheten om fackspråk, stärka Sveriges fackspråk och motverka domänförlust, ge en ingång till myndighetssamverkan på terminologiområdet, initiera terminologiarbete och forskning. Riksterm- banken

Terminologiportalsvision Terminologiresurser Diskussionsforum Terminologiutbildning Rikstermbanken Nya projekt Termgrupper Endast en skiss! Lättare att visa på, men kan komma att se helt annorlunda ut!! För mycket delar, kommer att renodlas och fokusera på vissa saker. målgrupp: terminologiansvariga och termanvändare, indirekt allmänheten (förklara ”krångliga” facktermer”) innehåll: redaktionellt material (nyheter, artikelarkiv, agenda, evenemang); maskintolkningsbart material (utmatning ur termbanken för särskilt ändamål, termbevakning); interaktivt material (diskussionsforum, etc.) Referensgrupp Problem som återstår att lösa: huvudman? SverigeDirekt, TNC? En av de viktigaste ingredienserna blir Rikstermbanken. De olika delarna motsvarar till stor del behov som uttrycks i enkäten.

Extrabilder x.x TNC har på uppdrag av Statsrådsberedningen deltagit i det mångåriga arbetet med att ta fram en programvara för den nya institutionsgemensamma termbanken som nu finns i prototypstadium. Kjell på plats i Bryssel för testning. Sverige har begärt och fått beviljat särskilda befogenheter för att få testa programvaran. Med tanke på det grundläggande arbete som genomförts för att ta fram den är den en stark kandidat för en rikstermbank. Dessutom skulle man då kunna få rationaliseringsvinster inom EU eftersom översättarna då kan få tillgång till en nationell termbank utöver de EU-interna. Testningen kommer att göras i samråd med lämpliga partner (SICS, CID) för att se att den klarar de krav vi ställer på en rikstermbank. Fråga till Kjell: Kan IATE integreras med SYSTRAN i nuläget? Satsa på existerande teknik, men samtidigt delta i visionär verksamhet inom bl.a. CID, semantisk webb etc. Inte låsa fast systemet. Man kan tänka sig olika tekniska lösningar, jfr Studera nu, distribuerad lösning där varje terminologisamordnare arbetar fram terminologi och registrerar denna i förutbestämt format och som därefter hämtas in automatiskt med jämna mellanrum.

Alla termer på ett ställe! Rikstermbanken termpost ağaç drvo arbre koks tree Moment 14, det sista momentet under kursen där vi presenterar teorin i form av en film handlar om andra typer av verktyg än för terminologiarbete än de vi tittade närmare på i moment 13: nämligen termbanker och programvaror för att bygga upp sådana termbanker. Vi kommer att se att det inte bara handlar om att kasta mer termer i en låda och stänga locket! (det behövs planering och fortlöpande underhåll för en god termbank). (I det här avsnittet kommer du – om du är uppmärksam – att kunna lägga märke till att vår egen terminologi inte är helt ensad …) träd Baum muorra дeрево

x.x Rikstermbankens mål 2006 Innehåll: TNC-terminologi samt visst material från myndigheter och företag Innehåll: Teknisk bearbetning av materialet: konvertering m.m. Innehåll: Innehållslig bearbetning av materialet: klassning Administration: plan för termbankssekretariatet och för validering samt en modell för hur terminologisamordning på myndigheter skall se ut. x.x

x.x Rikstermbanken (prototyp) TNC har på uppdrag av Statsrådsberedningen deltagit i det mångåriga arbetet med att ta fram en programvara för den nya institutionsgemensamma termbanken som nu finns i prototypstadium. Kjell på plats i Bryssel för testning. Sverige har begärt och fått beviljat särskilda befogenheter för att få testa programvaran. Med tanke på det grundläggande arbete som genomförts för att ta fram den är den en stark kandidat för en rikstermbank. Dessutom skulle man då kunna få rationaliseringsvinster inom EU eftersom översättarna då kan få tillgång till en nationell termbank utöver de EU-interna. Testningen kommer att göras i samråd med lämpliga partner (SICS, CID) för att se att den klarar de krav vi ställer på en rikstermbank. Fråga till Kjell: Kan IATE integreras med SYSTRAN i nuläget? Satsa på existerande teknik, men samtidigt delta i visionär verksamhet inom bl.a. CID, semantisk webb etc. Inte låsa fast systemet. Man kan tänka sig olika tekniska lösningar, jfr Studera nu, distribuerad lösning där varje terminologisamordnare arbetar fram terminologi och registrerar denna i förutbestämt format och som därefter hämtas in automatiskt med jämna mellanrum.

14.1 Typ av innehåll terminologisamlingar samlingar där den terminologiska informationen presenteras i form av termposter, dvs. terminologiska ordlistor, termdatabaser, fackordböcker, kontrollerade vokabulärer, tesaurer, begreppskataloger etc. terminologisamlingar 14.1 namnlistor, taxonomier, nomenklaturer, ontologier, begreppsdiagram etc. annat terminologiskt relevant material terminografi: del av terminologiarbete som omfattar registrering och presentation av terminologiska data Ibland använder man också andra uttryck: traditionellt har man åtskiljt de olika begreppen och med termbank snarare menat ett system av olika termdatabaser. I den nya nordiska ordlistan över terminologins terminologi anser man t.ex. begreppen vara synonyma, (och inom den här kursen har ibland inte alltid varit konsekventa, så ibland säger vi databas när vi menar termbank och vice versa.) I den här filmen kommer vi huvudsakligen att prata om termbanker. enTE terminological database enSYTE term bank enDF database containing terminological data från ett eller flera fackområden frTE base de données terminologiques svTE termdatabas svSYTE terminologisk databas svSYTE termbank svDF databas som innehåller terminologiska data från ett eller flera fackområden svAN I en termdatabas presenteras terminologiska data i termposter.

14.1 Typ av innehåll terminological resource the entity composed of collections of terminological data associated with its inherent usability attributes that make the terminological data potentially useful and suitable to the users’ need terminological resource terminological data resource 14.1 usability attribute a property related to the usability of terminological data [ISO/DIS 23185: Assessment and benchamrking of terminological resources – General concepts, principles and requirements, 2007]

”Skälen för regeringens bedömning: Väl fungerande terminologi krävs inom alla fackområden om det skall vara möjligt att utnyttja det moderna samhällets snabba informationsflöde och kommunikationsmöjligheter. Terminologiarbete bidrar till ett väl fungerande språk inom samhällets alla områden och ökar effektiviteten inom och mellan olika specialistområden. En snabb samhällsutveckling kräver ett konstant arbete med att skapa och tillgängliggöra överenskomna terminologier inom allt fler områden. Enkel åtkomst av termer via Internet i en rikstermbank stöder en sådan utveckling.” 43.xx [IT-propositionen, prop 2004/05:175]

x.x IATE – Inter-Agency Terminology Exchange Publikt sökgränssnitt  Interactive Terminology for Europe x.x Publikt sökgränssnitt TNC har på uppdrag av Statsrådsberedningen deltagit i det mångåriga arbetet med att ta fram en programvara för den nya institutionsgemensamma termbanken som nu finns i prototypstadium. Kjell på plats i Bryssel för testning. Sverige har begärt och fått beviljat särskilda befogenheter för att få testa programvaran. Med tanke på det grundläggande arbete som genomförts för att ta fram den är den en stark kandidat för en rikstermbank. Dessutom skulle man då kunna få rationaliseringsvinster inom EU eftersom översättarna då kan få tillgång till en nationell termbank utöver de EU-interna. Testningen kommer att göras i samråd med lämpliga partner (SICS, CID) för att se att den klarar de krav vi ställer på en rikstermbank. Fråga till Kjell: Kan IATE integreras med SYSTRAN i nuläget? Satsa på existerande teknik, men samtidigt delta i visionär verksamhet inom bl.a. CID, semantisk webb etc. Inte låsa fast systemet. Man kan tänka sig olika tekniska lösningar, jfr Studera nu, distribuerad lösning där varje terminologisamordnare arbetar fram terminologi och registrerar denna i förutbestämt format och som därefter hämtas in automatiskt med jämna mellanrum.

x.x Terminų Bankas (Litauen) (VLKK, Litauen) TNC har på uppdrag av Statsrådsberedningen deltagit i det mångåriga arbetet med att ta fram en programvara för den nya institutionsgemensamma termbanken som nu finns i prototypstadium. Kjell på plats i Bryssel för testning. Sverige har begärt och fått beviljat särskilda befogenheter för att få testa programvaran. Med tanke på det grundläggande arbete som genomförts för att ta fram den är den en stark kandidat för en rikstermbank. Dessutom skulle man då kunna få rationaliseringsvinster inom EU eftersom översättarna då kan få tillgång till en nationell termbank utöver de EU-interna. Testningen kommer att göras i samråd med lämpliga partner (SICS, CID) för att se att den klarar de krav vi ställer på en rikstermbank. Fråga till Kjell: Kan IATE integreras med SYSTRAN i nuläget? Satsa på existerande teknik, men samtidigt delta i visionär verksamhet inom bl.a. CID, semantisk webb etc. Inte låsa fast systemet. Man kan tänka sig olika tekniska lösningar, jfr Studera nu, distribuerad lösning där varje terminologisamordnare arbetar fram terminologi och registrerar denna i förutbestämt format och som därefter hämtas in automatiskt med jämna mellanrum. (VLKK, Litauen)

EuroTermBank x.x TNC har på uppdrag av Statsrådsberedningen deltagit i det mångåriga arbetet med att ta fram en programvara för den nya institutionsgemensamma termbanken som nu finns i prototypstadium. Kjell på plats i Bryssel för testning. Sverige har begärt och fått beviljat särskilda befogenheter för att få testa programvaran. Med tanke på det grundläggande arbete som genomförts för att ta fram den är den en stark kandidat för en rikstermbank. Dessutom skulle man då kunna få rationaliseringsvinster inom EU eftersom översättarna då kan få tillgång till en nationell termbank utöver de EU-interna. Testningen kommer att göras i samråd med lämpliga partner (SICS, CID) för att se att den klarar de krav vi ställer på en rikstermbank. Fråga till Kjell: Kan IATE integreras med SYSTRAN i nuläget? Satsa på existerande teknik, men samtidigt delta i visionär verksamhet inom bl.a. CID, semantisk webb etc. Inte låsa fast systemet. Man kan tänka sig olika tekniska lösningar, jfr Studera nu, distribuerad lösning där varje terminologisamordnare arbetar fram terminologi och registrerar denna i förutbestämt format och som därefter hämtas in automatiskt med jämna mellanrum.

”Termdatabaser bör samlas i en rikstermbank Uppbyggnaden av en central termbank, en rikstermbank, är väsentlig för tillgången till och kvalitetssäkring av svenska termer. En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank blir på sikt ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster.” 43.xx [IT-propositionen, prop 2005/06:175]

”Regeringens bedömning: En central termbank, en rikstermbank, bör byggas upp för att få tillgång till och kvalitet på svenska termer. Svenska termer och uttryck bör utvecklas och fler termgrupper inom olika fackområden inrättas. I myndigheternas språkvårdsarbete bör det ingå ett ansvar för begreppsbildning inom det egna verksamhetsområdet.” 43.xx Ett projekt som upptar mycket av TNCs tid just nu och som är anledningen till att vi samlats här i dag är det särskilda uppdrag vi har fått från Näringsdepartementet: uppbyggnaden av en rikstermbank. Bakgrunden till beslutet är bl.a. IT-propositionen som kom i juni 2005 där det står så här. [IT-propositionen, prop 2004/05:175]

”En rikstermbank behövs för att säkra tillgång till termer av hög kvalitet ”uppbyggnaden av en nationell central termbank, en rikstermbank, är en förutsättning för en smidig tillgång till och kvalitetssäkring av svenska termer inom olika verksamhetsområden. En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kan på sikt bli ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster.” 5.33x I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet. I IT-propositionen redovisar vi närmare våra överväganden om en rikstermbank. Vi anser att den nya språkmyndigheten i samråd med bl.a. Terminologicentrum TNC bör bedöma om sektorsmyndigheternas ansvar för begrepp och termer behöver regleras på annat sätt än vad som gäller för det övriga språkvårdsarbetet. Samråd med den nya förvaltningspolitiska myndigheten bör också ske när så är lämpligt. [Bästa språket, prop. 2005/06:2]

Extrabilder 17.41

x.x Innehållets struktur och presentation svTE konvexform svAVTE hanform svAVTE patris svDF formhalva med upphöjda arbetsytor svRETE konkavform enTE positive mould enSYTE male mould frTE moule positif GNGR m frSYTE poinçon deTE Formoberteil GNGR n deSYTE Positivform GNGR f deSYTE Füllraumform deSYTE Patrize noTE konveks formdel noSYTE positiv form noSYTE patrise noSYTE stempel noSYTE tett form term avrådd term länk till relaterad termpost x.x grammatisk information term term Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

x.x Innehållets struktur och presentation språkband fält fält- rubrik Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

Post och bank … termbank termpost ağaç drvo arbre koks tree träd Baum Lite fjantig men illustrativ – post och bank … Vi kommer att se att det inte bara handlar om att kasta mer termer i en låda och stänga locket! (det behövs planering och fortlöpande underhåll för en god termbank). träd Baum muorra дeрево

Termpost (TNC-term) 13.5

13.7 Kodad termpost (NTRF) svTE population (2) svSA (inom genetik:) svDF samling av individer som förökas som en enhet svAN Vanligen är en population ärftligt anpassad till viss miljö. enTE population deTE Population GNGR f deDF die Population umfaßt alle artgleichen Individuen eines Gebietes, die sich in der Regel beliebig miteinander paaren können svTI TNC 96: Skogsordlista (1994) 13.7

13.7 Termpost Fältkod Fältinnehåll Fält svTE population (2) svDF (inom genetik:) samling av individer som förökas som en enhet svAN Vanligen är en population ärftligt anpassad till viss miljö. enTE population deTE Population GNGR f deDF die Population umfaßt alle artgleichen Individuen eines Gebietes, die sich in der Regel beliebig miteinander paaren können fiTE populaatio svTI TNC 96: Skogsordlista, 1994 13.7

Termposten termpost uppsättning upplysningar som ges om ett begrepp i en terminologisk ordlista eller databas 13.1 term fras synonym(er) grammatisk information (böjning, genus etc.) uttal definition anmärkning kontext ekvivalenter på andra språk illustration klassifikation källhänvisning etc. } beskrivande fält

13.1 Termposten term fras synonym(er) grammatisk information (böjning, genus etc.) uttal definition anmärkning kontext ekvivalenter på andra språk illustration klassifikation källhänvisning etc. 13.1 Vanliga upplysningar som kan förekomma om ett begrepp, och som anges i termposten, är bl.a. följande.

Uppdelning i fält term: Det uttryck som rekommenderas i första hand. synonym: Det uttryck som rekommenderas i andra hand. definition: Språkligt utformad beskrivning av ett begrepp som ska avgränsa detta begrepp mot andra begrepp. Följer särskilt strikta formregler. kontext: Textutdrag där termen används i ett visst sammanhang och som ger en viss information om vad termen står för, dvs. begreppet. anmärkning: Information om begreppet som är intressant, men som inte är nödvändig i en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). källa: Titel eller namn på handbok, lag, tidskrift e.d. varifrån informationen i de olika fälten är hämtad. 13.5

13.7 Uppdelning i fält term: öppenvårdsbesök definition: vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårds- personal anmärkning: Det finns olika sätt att kategorisera öppenvårdsbesök. En indelning kan t.ex.göras efter var öppenvårdsbesöket sker: mottagningsbesök eller hembesök – vilken personalkategori som patienten möter: läkarbesök, distrikts- sköterskebesök eller sjukgymnastbesök etc. 13.7 Visas i Word i stället!! Källa: Socialstyrelsens termbank

Beskrivande fält svDF svensk definition: Innehåller definitioner, dvs. språkligt utformade beskrivningar av ett begrepp som ska avgränsa detta begrepp mot andra begrepp Definitionerna följer särskilt strikta formregler (ej versal begynnelsebokstav, ej slutpunkt). svFK svensk förklaring: Innehåller nödvändig information om begreppet (särskiljande kännetecken, överbegrepp), men är inte formulerad lika strikt som en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). svAN svensk anmärkning: Innehåller information om begreppet som är intressant, men som inte är nödvändig i en definition. Avviker inte formmässigt från en ordinär mening (dvs. inleds med versal och avslutas med punkt). svKT svensk kontext: Ger enbart exempel på hur termen används i ett textsammanhang. 13.5

13.5 Olika typer av excerpter → definition → förklaring → anmärkning Definierande excerpt: Innehåller själva termen och dessutom upplysningar om begreppet som inte nödvändigtvis är formulerade som en strikt terminologisk definition, men som kan användas för att skapa en sådan definition. 13.5 Förklarande excerpt: Innehåller information om ett begrepp (t.ex. särskiljande kännetecken, överbegrepp), men inte nödvändigtvis en definition. → förklaring → anmärkning Associativa excerpt: Innehåller inte någon väsentlig information om begreppet men kopplar termen till ett visst fackområde genom associationer med andra termer i textutdraget. → (kontext) [baserat på R.Dubuc, ”Terminology. A Practical Approach”]

13.2 Datakategorier datakategori upprättad klass av på visst sätt likartade dataelement result of the specification of a given data field (ISO 1087-2:2000) fält avgränsat område som används för en bestämd kategori data ISO 12620 Computer applications in terminology – Data categories 13.2

17.16 Datakategorier termer (inkl. synonymer och ekvivalenter) klassifikation av termtyper (t.ex. synonymer, varianter, förkortningar etc.) termrelaterad information (grammatik, etymologi, status) beskrivande information definitioner, kontexter exempel, kommentarer, bilder administrativ information (id-nummer, etc.) datum, ansvariga status för termposten källor 17.16

13.2 Termpostformat NTRF (Nordic Terminological Record Format) Fältkod: svSYTE (svensk synonym) språkkod (+) bestämningskod + huvudkod sv SY TE en AV TE de DF … ... … Fältkoder för kopplade fält: GNGR (genus – grammatik) UT (uttal) IL (illustration) RF (referens) ... 13.2

} 13.2 Termposten – kodning Fältkod Uttydning **TE term ** = språkkod **PH fras **SYTE synonym **AVTE avrådd term **UPTE uppslagsterm **SA särskilt användningsområde **DF definition **RETE relaterad term **AN anmärkning **KT kontext **TI källa KL klassifikation INAN internanmärkning ** = språkkod svTE = svensk term 13.2 } GR grammatik UL uttal GE geografisk variant kopplade fält

Kopplade fält 13.5

svTE flerbostadshus svAVTE flerfamiljshus svDF bostadshus med minst tre bostadslägenheter svRETE enbostadshus, tvåbostadshus, landshövdingehus svAN Flerbostadshus kan dessutom innehålla lokallägenheter. Beträffande gränsdragning mellan småhus och flerbostadshus, se under småhus. Flerbostadshus benämndes tidigare flerfamiljshus. enTE multi-dwelling block enSYTE block of flats GE GB enSYTE apartment building GE US frTE immeuble d'habitation GNGR m frDF bâtiment construit ou aménagé pour être utilisé en logements RF DAE deTE Mehrfamilienhaus GNGR n svTI TNC 95: Plan- och byggtermer, 1994 KL Ppbd 728.9 13.5

x.x Bearbetningar av materialet termbanksanpassning (omformatering enligt NTRF-RTB, borttagning av ”bokmässiga” aspekter) konsekvensändringar, urval språkliga och faktamässiga justeringar, inkl. målgruppsanpassningar (”du” → ”man”) bollning och diskussion med leverantörer separatformatering och lagring av illustrationer automatisk importkontroll i 3 steg x.x Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

5.33x I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet. I IT-propositionen redovisar vi närmare våra överväganden om en rikstermbank. Vi anser att den nya språkmyndigheten i samråd med bl.a. Terminologicentrum TNC bör bedöma om sektorsmyndigheternas ansvar för begrepp och termer behöver regleras på annat sätt än vad som gäller för det övriga språkvårdsarbetet. Samråd med den nya förvaltningspolitiska myndigheten bör också ske när så är lämpligt.

5.33x I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet. I IT-propositionen redovisar vi närmare våra överväganden om en rikstermbank. Vi anser att den nya språkmyndigheten i samråd med bl.a. Terminologicentrum TNC bör bedöma om sektorsmyndigheternas ansvar för begrepp och termer behöver regleras på annat sätt än vad som gäller för det övriga språkvårdsarbetet. Samråd med den nya förvaltningspolitiska myndigheten bör också ske när så är lämpligt.

svTE anslag svDF belopp i statsbudgeten som riksdagen beslutar får användas för ett visst ändamål enTE appropriation enDF a sum of money in the central Government budget which the Riksdag decides may be used for a specific purpose deTE Bewilligung von Mitteln deDF ein Betrag im Staatshaushalt, der auf Vorschlag des Reichstags für einen besonderen Zweck zur Anwendung gelangen darf fiTE määräraha fiDF rahasumma valtion budjetissa, jonka valtiopäivät on päättänyt myöntää johonkin tarkoitukseen frTE crédits frDF montant budgétaire que le Riksdag a décidé d’utiliser pour un objectif précis hrTE izdvajanje iz proračunskih sredstava hrDF dio novca iz državnog proračuna za koji Riksdag odluči da se može iskoristiti za određenu svrhu plTE przyznane środki plDF kwota w budżecie państwa, która decyzją parlamentu może zostać wykorzystana na określony cel 5.33x I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet. I IT-propositionen redovisar vi närmare våra överväganden om en rikstermbank. Vi anser att den nya språkmyndigheten i samråd med bl.a. Terminologicentrum TNC bör bedöma om sektorsmyndigheternas ansvar för begrepp och termer behöver regleras på annat sätt än vad som gäller för det övriga språkvårdsarbetet. Samråd med den nya förvaltningspolitiska myndigheten bör också ske när så är lämpligt.

x.x Automatisk importkontroll Pas toujours le travail terminologue dit « traditionnel », mais quand même souvent utile avec un terminologue !

5.33x I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet. I IT-propositionen redovisar vi närmare våra överväganden om en rikstermbank. Vi anser att den nya språkmyndigheten i samråd med bl.a. Terminologicentrum TNC bör bedöma om sektorsmyndigheternas ansvar för begrepp och termer behöver regleras på annat sätt än vad som gäller för det övriga språkvårdsarbetet. Samråd med den nya förvaltningspolitiska myndigheten bör också ske när så är lämpligt.

Automatisk importkontroll