Addiction Severity Index ASI Beslut på bättre grunder www.dfr.se Addiction Severity Index ASI Beslut på bättre grunder Ingrid N Svensk Marie Nyman 08-04-03 1

Standardiserade bedömningsinstrument Intervjuer som har genomförts av utbildade intervjuare och enligt anvisningarna ger uppgifter som fyller höga krav på likvärdig standard, neutralitet och relevans. Standard står i detta sammanhang för att frågor och svar betyder samma sak för intervjuare och intervjuad. Uppgifterna får, så långt möjligt, en likartad kvalitet oberoende av vem som intervjuas, vem som intervjuar eller vilken intervju det gäller. Det är denna standard som gör uppgifterna jämförbara och möjliga att sammanställa och bearbeta.

ASI (Addiction Severity Index) ADAD (Adolenscent Drug Abuse Diagnosis)

ADAD:s nio livsområden Fysisk hälsa Skola Arbete Fritid och kamrater Familj - bakgrund och relationer Psykisk hälsa Brottlighet Alkohol Narkotika

Vad är ASI? En strukturerad grund- och uppföljningsintervju med cirka 180 frågor, uppföljningsintervju har cirka 150 frågor Tar drygt en timma att genomföra Kartläggning av resurser och problem Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats Visar klientens upplevda behov av hjälp Ger intervjuare och klient tydliga och öppna beslutsunderlag Ger möjlighet för uppföljning / utvärdering av insatser, vid systematisk användning även för grupper av individer.

ASI INTERVJUN BESTÅR AV GRUNDINTERVJU (180 frågor) ÅTERKOPPLING UPPFÖLJNINGSINTERVJU (150 frågor)

ASI OMFATTAR SJU LIVSOMRÅDEN Fysisk hälsa Arbete och försörjning Alkohol Narkotika Familj och umgänge Rättsliga problem Psykisk hälsa

Centrala frågeställningar i intervjun: Bakgrund och social situation Problemdagar Kritiska objektiva frågor inom sju livsområden Klientens skattning av oro och hjälpbehov Intervjuarens skattning av hjälpbehov

Kritiska objektiva frågor. Alkohol och narkotika användning E4 –E9 Missbruksduration Regelbunden alkoholkonsumtion senaste månaden och tidigare i livet samt regelbundet berusningsdrickande Berusningsdrickande, för vuxna kvinnor 4 standard glas och för vuxna män 5 standarsglas

KF. Narkotika och läkemedel E 10 – E22, Missbruksduration, aktuell intervju månad, samt regelbunden användning tidigare i livet. Ytterligare KF för alkohol och narkotika, samt läkemedel är; E24a Hur många gånger har du fått delirium av alkohol? E24b Hur många gånger har du överdoserat narkotika?

Forts. KF alkohol och narkotika E26 Hur många gånger har du deltagit i behandling för ditt alkohol eller narkotikamissbruk? E27 Hur många av dessa var a enbart abstinens behandling? b enbart tvångsvård?

Forts. KF alkohol och narkotika E31 Hur många månader avstod du senast utan hjälp från att använda det medel som är ditt största problem? E 31 För hur många månader sedan upphörde den missbruksfria perioden?

KF. Psykisk hälsa I1 Erhållen behandling för psykiska eller känslomässiga problem, i sluten eller öppenvård? I3 Ordinerats läkemedel för psykisk eller känslomässigt problem, nu eller tidigare? I4- I8 Någon gång i livet upplevt allvarliga problem med depression, ångest, svårigheter att förstå minns eller koncentrera sig, upplevt hallucinationer eller haft svårigheter att kontrollera våldsamt beteende? I9 och I10 Någonsin haft allvarligt menade självmordstankar, gjort självmordsförsök?

Klientskattningar (KS) Två på varje område Hur oroad eller besvärad har du varit av dessa … problem under de senaste 30 dagarna? Hur viktigt är det för dig nu att få hjälp för dessa …. problem?

Klientens skattningsskala KS från 0 - 4 0 Inget problem eller behov av hjälp. 1 Litet problem eller av hjälp. 2 Måttligt problem eller behov av hjälp. 3 Påtagligt problem eller behov av hjälp. 4 Mycket stort problem eller behov av hjälp.

Intervjuarens skattningsskala IS från 0 – 9 0-1 Inget problem. Hjälp krävs inte. 2-3 Litet problem. Hjälp krävs troligen inte. 4-5 Måttligt problem. Viss hjälp krävs. 6-7 Påtagligt problem. Hjälp krävs. 8-9 Mycket stort problem. Hjälp krävs absolut.

Intervjuarens bedömning Problemen värderas utifrån grad, längd och intensitet. kritiska objektiva frågor hur nära de är i tiden utsträckning i tiden om de är kroniska allvarlighetsgraden

Återkopplingssamtal Skattningarna, både intervjuarens och klientens, är subjektiva. Det är viktigt att intervjuaren motiverar hur hon/han kom fram till sin skattning - här kan både positiva respektive negativa aspekter tas som man ser inom området. När intervjuaren har gett återkoppling är det viktigt att fråga klienten vad han/hon tycker och hur han/hon vill använda informationen.

ASI Uppföljning Visar förändring över tid Fångar upp livsområden som blivit bättre/sämre Dokumentation som kan användas för att visa resultat uppföljningsintervjun som en integrerad del i klientarbetet, att följa planeringen

Vad är ASI bra för? Som en del av en utredning Vårdplanering, samt uppföljning av vårdplaneringen Uppföljning/Utvärdering av behandlingsinsatser Verksamhetsutveckling /redovisning Forskning

ASI- flera användningsområden Kartläggning före insats Uppföljning efter insats I klientarbete Förbättring Klientens situation och behov Klientens situation och behov under/efter insats I verksamhet Systematik Klientgruppens situation efter insatser Klientgruppens situation och behov

Vad kan ASI intervjun bidra till på individnivå? Bidrag till utredning, bedömning och beslut i det enskilda ärendet Möjliggöra delaktighet i utredningsprocessen genom att ge feedback av resultatet till personen Ett sätt att beskriva och kommunicera personens behov för andra inom den egna organisationen men också till andra myndigheter och behandlingshem Uppmärksamma förändringar hos den enskilde genom regelbundna uppföljningsintervjuer och att resultatet delges den enskilde individen (Jan Brännström 2007)  

Vilka är förutsättningarna för att möjliggöra detta? Att socialarbetarna utbildas i hur man gör ASI-intervjuer och vad det kan ge i arbetet med den enskilde personen Att grundintervjuer genomför systematiskt och på ett korrekt sätt Att resultatet analyseras av socialarbetaren Att feedback av resultatet ges till klienten Att uppföljningsintervjuer systematiskt och korrekt genomför Att dessa arbetsuppgifter efterfrågas och följs upp av arbetsledning (Jan Brännström 2007)

Vad kan ASI intervjun bidra med på gruppnivå? Beskrivningar av de personer som verksamheten möter Ett underlag för planering och utveckling av verksamheten men även för prioriteringar av resurser Möjliggör att se förändringar över tid inom ett flertal livsområden för den totala gruppen men även för undergrupper. Vid återkommande grupper så kan man se gruppens förändring över tid Möjliggör att koppla insatser till förändringar och därmed få ökad kunskap om olika insatsers resultat Kan vara underlag för metoddiskussioner utifrån att olika frågeställningar kan synliggöras (Jan Brännström 2007)  

Vilka är förutsättningarna för att möjliggöra detta? Att grundintervjuer genomförs systematiskt och på ett korrekt sätt Att uppföljningsintervjuer systematiskt och korrekt genomförs Att intervjuer finns inmatade i en databas på ett korrekt sätt Att dokumentationen av insatser bedrivs på ett enhetligt och systematiskt sätt Att informationen bearbetas och analyseras på ett korrekt sätt Att det finns efterfrågan i organisationen hos både socialarbetare och ledning av denna typ av information och kunskap Att arbetsuppgifterna ovan är ålagda en person/personer som både är kunnig inom missbruksområdet och som kan analysera den informationen som ASI-intervjuerna ger (Jan Brännström 2007)

Vad kan ASI intervjun bidra till forskningen? Möjliggör ett samarbete mellan praktik och forskning Kan föra kunskapen om missbruksarbete framåt genom djupare analyser i enskilda frågeställningar Kan göra mer omfattande sammanställningar på kommun-, riks- och internationell nivå (Jan Brännström 2007)

Vilka är förutsättningarna för att möjliggöra detta? Att grundintervjuer genomförs systematiskt och på ett korrekt sätt Att uppföljningsintervjuer systematiskt och korrekt genomförs Att intervjuer finns inmatade i en databas på ett korrekt sätt Att dokumentationen av insatser bedrivs på ett enhetligt och systematiskt sätt Att ett samarbete finns mellan forskning och praktik Att intresse finns hos både forskning och praktik att utveckla denna typ av samarbete (Jan Brännström 2007)

Så här började vi arbetet med ASI i Dalarna INFORMATIONSDAG – Att börja arbeta med ASI ASI UTBILDNING – ca 110 personer CHEFUTBILDNING – ca 20 personer

Vad har vi som metodstödjare gjort för att underlätta arbetet med att införa ASI? Nationellt ASI nätverk Kartläggning I – kartläggning av ASI arbetet i kommunerna Regionalt nätverk Kartläggning II – kartläggning av ASI arbetet i kommunerna Användardag i ASI – Stewe Wicks Kartläggning III – kartläggning av ASI arbetet i kommunerna

ASI i kommunerna i Dalarnas Län – augusti 2008 Med utred. Uppdrag ? Med asi ? Utbildad år? Utbildad chef i asi? Används Grund asi? Antal Grund asi/år Används uppföljnings asi ? Avesta 2,50 2 2007 nej sporadiskt 30 På gång Borlänge 5 4 ja 20 sporadisk Gagnef 1 11 Hedemora systematiskt 38 systematisk Leksand 24 Ludvika 3 2001 Malung-Sälen Mora 6 14 Orsa Rättvik Smedjebacken 2006 Säter 8 Nej Älvdalen 0,25 - Falun Vansbro 18

Implementering Involveras tidigt i processen Utbildning i metoden Stöd och vägledning Tid och resurser Återkoppling Resultat

METODSTÖDETS SYFTE Underlätta implementeringen av ASI Stödja och hjälpa kommunerna att utveckla ASI arbetet Upprätthålla kvaliteten

En droppe droppad i livets älv Har ingen kraft att flyta själv Därför finns ett krav på varenda droppe: Se till att hålla de andra oppe. Tage Danielsson