Detta bildspel vill berätta om tolkverksamheten för döva ! Välkomna ! Detta bildspel vill berätta om tolkverksamheten för döva ! Hoppas ni ska få svar på era frågor !! Kanske ser era frågor ut så här : Berätta om hur ni arbetar ! Hur kommer brukaren kontakt med er? Vilka typer av tolktjänst finns? Kostnader? Vilka samarbetar ni med? …..
Delaktighet
Målsättning Målsättningen med tolktjänsten är att barn, ungdomar och vuxna, som är bosatta eller vistas inom landstingsområdet, kan erhålla kostnadsfri tolktjänst i de situationer som är att betrakta som vardagstolkning.
”TOLKTJÄNSTEN I SVERIGE VILL GENOM ATT TILLHANDAHÅLLA TOLK, I DE SITUATIONER DEN ENSKILDE SÅ ÖNSKAR, BIDRA TILL ATT GE GODA KOMMUNIKATIONS- FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DÖVA, DÖVBLINDA, VUXENDÖVA OCH HÖRSELSKADADE ATT AKTIVT KUNNA DELTA I LIVETS OLIKA VARDAGLIGA HÄNDELSER OCH SKEENDEN”
Värdegrund för tolkverksamheten Landstingets tolktjänst ska bidra till delaktighet och inflytande genom att erbjuda tolk till barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade, hörande och i vissa landsting röst-, språk-, och talskadade. (HSL § 3b). Respekt och icke-diskriminering ska prägla tolkverksamheten och varje tolkanvändares personliga integritet ska alltid värnas. Professionalism och gediget kunnande ska finnas hos alla medarbetare inom tolkverksamheten.
Målgrupp Målgruppen för verksamheten är döva,dövblinda och hörselskadade personer som är beroende av tolk för sin kommunikation med omvärlden.
"Tolkningen ska möjliggöra en kommunikation mellan två eller flera personer som inte förstår varandras språk men som vill eller måste ha kontakt med varandra" Cirka 800 000 är hörselskadade idag Cirka 8-10 000 är barndomsdöva Cirka 1200-1300 är dövblinda Cirka 4-5000 är vuxendöva
Landstinget är skyldigt att organisera, finansiera, tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade HSL § 3 b Vardagstolkning betyder all förekommande tolkinsats i det vi kallar vardagslivet dvs fritid, rekreation, arbetsliv, föreningsliv …
Historik
Texten hämtad från Linus Glansholm 1993 www.teckenspraket.se. Tolkverksamhetens historia Frälsningsarmén var de första med att bistå döva med tolkar, detta påbörjades 1895 och de har fortfarande tolkar anställda. När staten övertog ansvaret för dövskolorna 1938 anställdes fem konsulenter för döva. Dessa hade i uppgift att hjälpa dem att få arbete då det rådde mycket hög arbetslöshet bland de döva. även präster har fått fungera som tolkar, dövprästerna behärskade teckenspråket och blev ofta de dövas enda språkrör med den hörande världen. 1938 övertog staten ansvaret också för prästerna. Barnen har alltid, fram till våra dagar varit de viktigaste tolkarna. även om dövhet kan vara ärftligt så får de allra flesta döva hörande barn. Ensamstående döva vände sig ofta till sina vänners hörande barn vilka fick ställa upp med att tolka vid alla tider, på alla platser. Detta förhållande var naturligtvis inte tillfredsställande. Behovet av tolkar var långt ifrån tillgodosett, 1947 kom en ny kunglig kungörelse om tolk för döva och stumma. Nu bemyndigades 20 privatpersoner att ta tolkuppdrag, de skulle framför allt användas i domstolarna vid rättegångssammanhang. I regel hade tolkarna döva föräldrar. 1968 togs ett beslut i riksdagen som skulle komma att få en stor betydelse för döva i Sverige. Då beslöts att döva skulle ha rätt till fri tolkservice. Detta blev en viktig vändpunkt för de dövas möjligheter till att delta i det hörande samhället. Det rådde då som nu en otrolig brist på tolkar. 1969 började Carlborgsons Gård, nuv. Västanviks folkhögskola med en tolkutbildning. I december 1981 rekommenderade Handikappinstitutet landstingen att ha samordnad tolktjänst för döva, dövblinda m fl, tolkcentraler började upprättas och idag har alla landsting denna service.
År 1969 startade SDR Sveriges första kurs för utbildning av kvalificerade dövtolkar/ kulturtolkar, som förlades till Västanviks folkhögskola i Leksand. De elva som blev uttagna till denna kurs, ansågs ha mycket goda teckenkunskaper samt erfarenheter av tolkning.
1970 talet Drottning Silvia TV-programmet Upp med händerna
1970 talet
Beslut HSL 1994 Nya initiativ från staten ! Landstingens skyldighet att organisera ,finansiera och tillhandahålla tolk för döva..
Talför bildas i början av 1990-talet
2006
Verksamhet
Tystnadsplikt och opartiskhet är delar i ett professionellt arbete som tolk !
Oåterkalleliga uppdrag Prioriteringar Vardagstolkning betyder all förekommande tolkinsats i det vi kallar vardagslivet dvs fritid, rekreation, arbetsliv, föreningsliv … Akuttolkning Oåterkalleliga uppdrag
Produktion och kostnader: Antalet tolkbeställningar cirka 40 000 (år 2008) Brist genomsnitt (2008) 9 % Antalet utförda tolktimmar cirka 160 000 (Nysam 2006). Källa: Socialstyrelsen Dnr 51-2348/2008
Samarbete
Videotelefon 3 G Bildtelefon
Resurs för enskilda döva och Samarbete - Resurs för enskilda döva och för AF:s personal Dövkonsulenter
Samarbete brukare och tolk
Bildspelet är gjort av Bengt Olsson, Jönköping. Tack Bildspelet är gjort av Bengt Olsson, Jönköping. Presenterat i samband med Talförs februarimöte 2010 i Stockholm !