Må bra av jobbet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Advertisements

Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-och sjukvården Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt.
Skyddsombuds- utbildning
ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN 2013
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Åter till arbetet Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering Bild 1 – Åter till arbetet ”Åter till arbetet”
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Missbruksutredningens förslag
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Må bra på jobbet.
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Distriktet i Stockholm
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Principer för riskbedömning på basen av kemikaliernas farlighet och uppskattad exponering Kerstin Engström.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström.
Vems ansvar? vad kan vi göra?
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Örebro läns läkarförening
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Sjukgymnastik för äldre personer
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Försäkringskassans roll i samverkan
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Arbetsmiljöverkets vision
Information om sjukförsäkringen
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Bilder för lokal utbildning
Vilket stöd finns vid rehabilitering?
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
RLä Hantering och handläggning av våldssituationer I situationen: Håll dig lugn, så att du inte förvärrar situationen genom ditt eget beteende.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Lena Stenvall och Åsa Forssell
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
1 Vilket stöd finns vid rehabilitering?. Arbetsplatsnära stöd Mars 2014 Sida 2 Arbetsplatsnära stöd Nytt bidrag till arbetsgivare för att förebygga och.
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Barnets rättigheter i nya patientlagen
En enklare sjukförsäkringsprocess
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Välkomna!. Aktuellt just nu Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö träder ikraft 31 mars 2016 Sanktionsavgifter istället för böter Arbetsolyckorna.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Samverkan.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
Läkarintyg för sjukpenning
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Må bra av jobbet

Vad är företagshälsovård? Social- och hälsovårdsministeriet, Delegationen för företagshälsovård 2012 Uppdaterad 6.2.2014

”Hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla 3.4.2017 ”Hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa välbefinnande arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper." (www.stm.fi ) Esittäjän nimi / 8.2.2011

Hälso- och sjukvården som helhet Primärvården ordnas av kommunen och omfattar uppföljning och främjande av befolkningens hälsotillstånd undersökningar och behandling på basnivå Specialistsjukvården ordnas av sjukvårdsdistrikten och omfattar undersökningar och behandling inom olika specialistområden Företagshälsovården ordnas av arbetsplatsen och omfattar förebyggande hälsovård

Företagshälsovårdens innehåll lagstadgad verksamhet för förebyggande av risker som beror på arbetet att utreda arbetsförhållandenas betydelse för hälsan att följa förekomsten av arbetsrelaterade olägenheter för arbetstagarnas hälsa att främja hälsa och arbetsförmåga att ge arbetsplatsen förslag till åtgärder att ge råd och vägledning till individer och grupper övriga hälso- och sjukvårdstjänster på frivillig grund sjukvård

Arbetsfördelningen inom hälso- och sjukvården som helhet Verksamhetens primära objekt Verksamhets-miljö Primär-hälsovård Hälsa, sjukdom, funktionsförmåga Bostadskommunen, skolan, familjen Special-sjukvård Sjukdomar Patienten (familjen) Företags-hälsovård Arbete och arbetsförmåga Arbetsplatsen, arbetsgemenskapen

Vilka är företagshälsovårdens mål? Företagshälsovårdens mål är att i samarbete med arbetsplatsen (arbetsgivaren, arbetstagarna) främja förebyggandet av arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall hälsa och säkerhet i arbetet och arbetsmiljön arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga i olika skeden av yrkeskarriären arbetsgemenskapens funktionsförmåga

Företagshälsovården grundar sig på lagar och internationella överenskommelser lagstiftningens och överenskommelsernas övergripande mål är att skydda arbetstagarna för riskfaktorer i arbetet samt att främja och stödja deras hälsa och välbefinnande Finsk lagstiftning som berör företagshälsovården lagen om företagshälsovård 1383/2001 förordningen om god företagshälsovårdspraxis 708/2013 den nya förordningen som trädde i kraft 1.1.2014 ersätter den gamla förordningen 1484/2001 förordningen om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa 1485/2001 Annan nationell lagstiftning som stödjer arbetshälsan arbetarskyddslagstiftningen, den allmänna arbetslagstiftningen EU-lagstiftning ramdirektivet 89/391/EEG samt specialdirektiv om arbetarskydd Av Finland ratificerade internationella överenskommelser ILO C161 samt rekommendationerna R164 och R171

Företagshälsovården – behov och utmaningar i ett arbetsliv i förändring förändringar i arbetet och arbetsbelastningen ständiga organisatoriska förändringar och nya arbetsuppgifter ökad psykisk och social belastning förändringar inom arbetskraften andelen äldre och partiellt arbetsföra arbetstagare ökar den kulturella och åldersmässiga mångfalden på arbetsplatserna ökar förändringar i arbetsmiljön allt vanligare med arbeten som inte är bundna till tid och plats den kognitiva arbetsmiljön blir allt viktigare, den fysiska arbetsmiljön polariseras arbetet internationaliseras förändringar i anställningsförhållandena deltidsarbete, tidsbegränsade och parallella anställningsförhållanden entreprenörskap, inhyrd arbetskraft förändrade förväntningar på arbetet arbetets innehåll, innebörd och utvecklingspotential blir viktigare fritidens betydelse ökar

Företagshälsovården – behov och traditionella utmaningar i arbetslivet exponeringsfaktorer i arbetsmiljön buller, vibrationer, kyla och värme damm: bl.a. kvarts, asbest kemiska ämnen: sensibiliserande, irriterande, cancerogena biologiska agenser: smitta, sensibilisering, toxiner fysisk arbetsbelastning ungefär en av tre upplever sitt arbete som fysiskt mycket tungt eller ganska tungt* byggande, transport, jord- och skogsbruk psykisk arbetsbelastning ungefär en av fyra upplever sitt arbete som psykiskt mycket tungt eller ganska tungt* offentlig förvaltning, försvarsmakten, social- och hälsovårdstjänster, utbildning   * Preliminära uppgifter hämtade ur undersökningen Arbete och hälsa i Finland 2012

Företagshälsovårdens uppgifter 1) Utredning, bedömning och uppföljning av hälsan och säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena med hjälp av återkommande arbetsplatsutredningar (grunden för företagshälsovårdens verksamhet)   2) Utredning, bedömning och uppföljning av arbetstagarnas hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga samt förekomsten av arbetsrelaterade olägenheter för hälsan med hjälp av hälsoundersökningar 3) Framläggande av förslag till åtgärder gällande arbetet och hälsan eller arbets- och funktionsförmågan samt uppföljning av åtgärdernas genomförande och effekter 4) Information, råd och vägledning om arbetet och arbetstagarnas hälsa

Företagshäsovårdens uppgifter 5) Uppföljning av situationen för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga, rehabiliteringsrådgivning och hänvisning till vård eller rehabilitering 6) Samarbete med bl.a. företrädare för den övriga hälso- och sjukvården, arbetsförvaltningen, socialförsäkringen samt arbetarskyddsmyndigheten 7) Ordnande av första hjälpen-verksamhet på arbetsplatsen 8) Medverkan i verksamhet för upprätthållande och främjande av arbetsförmågan 9) Utvärdering och uppföljning av den egna verksamhetens kvalitet och verkningsfullhet  

Sjukvård inom ramen för företagshälsovården Arbetsgivaren kan utöver företagshälsovårdstjänster erbjuda sina anställda sjukvård och andra hälsovårdstjänster: högsta prioritet bör ges behovsbaserade tjänster av förebyggande natur (den s.k. prioritetsprincipen) för sjukvård inom ramen för företagshälsovården gäller särskilda målsättningar ("arbetshälsoinriktad sjukvård") stödjande av arbetsförmågan förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar vid anordnandet bör beaktas att arbetstagarna bör få tjänsterna avgiftsfritt och på lika villkor kom överens om sjukvårdens omfattning – stora skillnader mellan avtalen grundprincipen är att sjukvården omfattar tjänster på allmänläkarnivå

Samarbetet mellan företags-hälsovården och arbetarskyddet samarbetet med arbetarskyddsaktörerna på arbetsplatsen arbetarskyddschefen: företräder arbetsgivaren, som ansvarar för arbetarskyddet på arbetsplatsen arbetarskyddsfullmäktigen: företräder personalen på arbetsplatser med ≥ 10 anställda arbetarskyddskommissionen: på arbetsplatser med ≥ 20 anställda  Företagshälsovårdens samarbetspartners på arbetsplatserna arbetsplatsens arbetarskyddsaktörer upprättar i samråd ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att det har upprättats ett företagshälsovårdsavtal och att avtalet har uppdaterats … kontrollerar att det har gjorts en arbetsplatsutredning och att utredningen är uppdaterad … kontrollerar att har det upprättats en verksamhetsplan för företagshälsovården och att planen är uppdaterad … kontrollerar om de ovan nämnda handlingar finns tillgängliga och till påseende för alla anställda … kontrollerar att det har gjorts hälsoundersökningar av arbetstagare i arbeten som medför särskild fara för ohälsa Man kan komma överens om att arbetarskyddsmyndigheten ska skicka sin inspektionsrapport till företagshälsovården så att företagshälsovården får kännedom om eventuella olägenheter och rikta sina egna åtgärder därefter.

Företagshälsovårdens finansiering 3.4.2017 Företagshälsovårdens finansiering Arbetsgivaren ordnar företagshälsovården på sin egen bekostnad Arbetstagarna betalar ingen besöksavgift Arbetsgivaren får tillbaka 50–60 % av de godkända kostnaderna via Folkpensionsanstalten FPA-återbäringen bekostas genom den förvärvsinkomstbaserade arbetsinkomstförsäkringen, som finansieras av arbetsgivarna och arbetstagarna arbetsgivarens andel är 73 % och arbetstagarnas 27 % De totala kostnaderna för företagshälsovården uppgår till cirka 500–600 miljoner/år i genomsnitt 342 €/arbetstagare år 2010 Esittäjän nimi / 8.2.2011

Olika sätt att anordna företags-hälsovård Arbetsgivarna kan ordna med företagshälsovårdstjänster genom att köpa tjänsterna från hälsovårdscentralen anordna tjänsterna själva eller i samarbete med andra arbetsgivare vid en egen företagshälsovårdsstation eller en företagshälsovårdsenhet som upprätthålls av en registrerad förening (rf) köpa tjänsterna från en annan verksamhetsenhet eller person som har rätt att producera företagshälsovårdstjänster läkarcentraler

Företagshälsovårdens personkunder efter typ av serviceproducent Läkarcentral Enhet som upprätthålls av arbetsgivare gemensamt Enhet som upprätthålls av enskild arbetsgivare Kommunalt affärsverk/Ab Enhet inom hälsovårdscentral källa: Työterveyshuolto Suomessa 2010 (2012)

Företagshälsovårdens täckningsgrad efter arbetsplatsens storlek Organisationens storlek 1 – 9 pers. Organisationens storlek 50 – Organisationens storlek 10 – 49 Samtliga organisationer Työ ja terveys Suomessa 2009

Företagshälsovårdens personal efter yrkesgrupp (antal befattningar) Läkare Hälsovårdare/ Sjukskötare Stödfunktioner Fysioterapeuter Psykologer Työterveyshuolto Suomessa 2010 (2012) 3.4.2017 19

Aktuella frågor inom företagshälsovården utveckling av företagshälsovårdssamarbetet med arbetsplatsen verksamhetsmodellen för upprätthållande, uppföljning och tidigt stöd av arbetsförmågan i samråd med arbetsplatserna utveckling av samarbetet med den övriga hälso- och sjukvården och socialförsäkringen Primärhälsovård Specialsjukvård Arbetstagare Arbetsgivare Arbetar- skydd HR Ledarskap Företagshälsovård Rehabiliteringstjänster Socialförsäkring (Arbetskraftsförvaltning, FPA, FBR, Tela)

Företagshälsovårdssamarbetet utgångspunkten är de företagshälsovårdsbehov som arbetsplatsen och företagshälsovården tillsammans har fastställt på basis av den information som samlats in om arbetsplatsen arbetsplatsen ställer upp behovsbaserade mål som man förbinder sig att försöka uppnå i samarbete med företagshälsovården målsättningar gällande förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall målsättningar gällande hälsan och säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena målsättningar gällande arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga (se upprätthållande, uppföljning och tidigt stöd av arbetsförmågan) målsättningar gällande arbetsgemenskapens funktion arbetsplatsen och företagshälsovården kommer överens om samarbetet och arbetsfördelningen för uppnående av målsättningarna arbetsplatsen och företagshälsovården följer hur målsättningarna uppnås

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stöd av arbetsförmågan utgångspunkten är en bedömning av den nuvarande arbetsförmågesituationen och arbetsplatsens målsättningar för upprätthållande av arbetsförmågan (t.ex. antalet sjukdagar, antalet förtidspensioneringar, kostnader för pensionsförsäkring) Allas arbetsförmåga bör främjas. Problem med arbetsförmågan bör upptäckas tidigt. Arbetet bör anpassas så att det stödjer arbetsförmågan. Återgången till arbetet bör stödjas. Skriftlig åtgärdspraxis: avtal om sjukfrånvarouppföljning på arbetsplatsen avtal om modell för tidigt stöd på arbetsplatsen företagshälsovårdens uppgifter i arbetet med att främja och stödja arbetsförmågan arbetsplatser med skriftlig åtgärdspraxis och avtal om sjukfrånvarouppföljning har rätt till ersättning för 60 % av kostnaderna för förebyggande företagshälsovård 30–60–90-dagarsregeln stödjer upprätthållandet av arbetsförmågan efter 30 sjukfrånvarodagar skickar arbetsplatsen en anmälan till företagshälsovården efter 60 sjukfrånvarodagar utreder FPA behovet av rehabilitering senast efter 90 dagar bör företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren tillsammans utreda möjligheterna för återgång till arbetet

Enligt ändringen av sjukförsäkringslagen 1. 6 Enligt ändringen av sjukförsäkringslagen 1.6.2012 krävs det ett intyg från företagshälsovården efter 90 dagars sjukfrånvaro Målet är att stödja återgången till arbetet genom att anpassa arbetet efter arbetstagarens arbetsförmåga Om sjukfrånvaron blir långvarig, rekommenderas därför att man inom den övriga hälso- och sjukvården hänvisar patienten till företagshälsovården för konsultation Företagshälsovården gör på begäran av FPA en bedömning av arbetstagarens (återstående) arbetsförmåga Arbetsgivaren utreder möjligheterna att anpassa arbetet för att underlätta återgången till arbetet Det är ofta motiverat att ordna ett samrådsmöte mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården Företagsläkaren skriver ett utlåtande till FPA Behandlingen och/eller rehabiliteringen fortsätter vid den vårdenhet där patienten behandlas   3.4.2017 23

Samarbetet med den övriga hälso- och sjukvården Sjukdomar med anknytning till arbetet: företagshälsovården bör ingå i vårdkedjan om sjukdomen beror på arbetet om sjukdomen förvärras av arbetet om sjukdomen orsakar problem med att klara arbetet Sjukdomar som är förenade med problem med arbetsförmågan: företagshälsovården ansvarar för frågor som gäller arbetsförmågan i alla de fall där sjukdomen förutsätter en grundligare bedömning av arbetsförmågan alltid då en återgång till arbetet förutsätter planering och stöd alltid då det finns behov av samarbete med arbetsplatsen i planerna för hälso- och sjukvårdens organisering och vid etableringen av regionala vårdkedjor och vårdmodeller är det viktigt att beakta företagshälsovårdens medverkan i alla dessa roller   3.4.2017 24

När lönar det sig att ta med företagshälsovården i vårdsprocessen? när det behövs en bedömning av arbetsförmågan vid långdragna sjukskrivningar när sjukdomen gör det svårt för patienten att arbeta när man misstänker att arbetet kan orsaka eller förvärra en sjukdom när man planerar för en återgång till arbetet efter sjukledigheten när det finns behov av partiell sjukdagpenning eller arbetsprövning

Hur kan den övriga hälso- och sjukvården få kontakt med företagshälsovården? patienten vet om att det har ordnats med företagshälsovård och var den ordnas i formuläret för bakgrundsuppgifter lönar det sig att fråga var företagshälsovården är ordnad om man får skicka en vårdsammanfattning till företagshälsovården informationen mellan hälsovårdsaktörerna löper bäst via patienten själv ge patienten en kopia av vårdsammanfattningen eller epikrisen per telefon kräver patientens samtycke

TACK !