Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra

En presentation över ämnet: "Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra"— Presentationens avskrift:

1 Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Lokala försäkringscentra –nära dig eller din arbetsgivare Personlig handläggare

2 Sjukpenning Från Försäkringskassan efter 14 dagars sjuklön från arbetsgivaren. Första sjukdagen är karensdag = ingen ersättning. 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) från andra sjukdagen.

3 Hel eller del av sjukpenning
Du kan få 1/4, 1/2, 3/4 eller 1/1 sjukpenning beroende på hur mycket du måste avstå från att arbeta. Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning helt eller delvis. Det medicinska underlaget (läkarintyget) är en del av beslutsunderlaget.

4 Aktivitetsersättning och sjukersättning
Aktivitetsersättning år. Sjukersättning år. Arbetsförmågan varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel.

5 Regeländringar i sjukförsäkringen
Trädde i kraft 1 juli 2008 och 1 januari 2009 Införande av rehabiliteringskedja Tidsbegränsning av sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Tidsbegränsad sjukersättning upphör Nya kriterier för rätten till sjuk- och aktivitetsersättning Särskilda regler för arbete och studier för personer med sjukersättning tills vidare Regeländringar i sjukförsäkringen Bilden visar en sammanfattning av de viktigaste förändringarna, förklaringar finns i materialet längre fram.

6 Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Rehabiliteringskedjan För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen föreslår regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs. För fullständigt talarmanus till Rehabiliteringskedjan se Bilaga till talarmanus. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (SFS 2008:565) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

7 Sjukskrivningsperioder läggs samman
Beslut om var i rehabiliteringskedjan bedömningen ska göras Om du har mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna ”slås de samman” Sjukskrivningsperioder läggs samman Ett kortare uppehåll mellan två sjukperioder ska inte medföra att prövning i rehabiliteringskedjan börjar om från början. När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga ska dagar i sjukperioder läggas samman, dels om den försäkrade har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, dels om den försäkrade inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna. Vid sammanläggning av dagar i en sjukperiod, för beräkning hur länge den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga, ska endast dagar fr.o.m. ikraftträdandet den 1 juli 2008 beaktas. Vägledning Sjukpenning och samordnad rehabilitering För fördjupning se bilaga.

8 Egenföretagare Arbetsförmågan bedöms gentemot det vanliga arbetet under de första 180 dagarna i sjukfallet Därefter bedöms arbetsförmågan gentemot hela arbetsmarknaden Undantag: om det finns särskilda skäl att skjuta upp bedömningen. Det innebär att det ska finnas en god prognos att man kan återgå i heltidsarbete senast ett år efter att man blev sjukskriven Man bör ta kontakt med Arbetsförmedlingen så tidigt som möjligt om man misstänker att man inte kan återgå i arbete i sitt eget företag

9 Sjukpenningen är tidsbegränsad
Sjukpenning med 80 % av SGI i högst 364 dagar under en ”ramtid” på 450 dagar Utöver detta kan man få förlängd sjukpenning i max 550 dagar med 75 % av SGI efter skriftlig ansökan Om man är mycket allvarligt sjuk kan man fortsätta få sjukpenning med 80% av SGI så länge man är mycket allvarligt sjuk (kallas fortsatt sjukpenning) Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten utges under maximalt 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. Ramtiden utgör de senaste 450 dagarna. Vid beräkning av antalet dagar som den försäkrade uppburit sjukpenning (förebyggande sjukpenning, sjuklön (13 dagar i de fall det övergår till en sjukperiod), dagar med arbetsresor och rehabiliteringspenning ska också inräknas) beräknas varje dag oavsett om sjukpenning utgivits som hel eller partiell ersättning som en dag. Någon hänsyn tas inte heller till om det rör sig om samma diagnos som vid tidigare sjukfall. Innebörden av förslaget är att en försäkrad som uppburit sjukpenning i 364 dagar därefter måste ha ett uppehåll utan ersättning under 87 dagar i följd för att åter kunna få sjukpenning Ramtiden är de 450 närmaste dagarna före varje ny dag som ska bedömas och betalas ut. Det innebär att den som har fått sjukpenning i 364 dagar åter kan få sjukpenning motsvarande 80 procent av SGI:n när han eller hon har haft ett tillräckligt långt uppehåll utan utbetalning av någon av de ersättningar som likställs med sjukpenning (prop. 2007/08:136, s. 99). Uppehållet måste alltså vara så långt att mindre än 364 dagar kan finnas kvar inom ramtiden vid prövningen av första möjliga ersättningsdag i en ny sjukperiod. Det inträffar när uppehållet är minst 87 kalenderdagar. Det kan då högst finnas 363 utbetalda ersättningsdagar inom ramtiden (450 – 87 = 363). När uppehållet är 86 kalenderdagar eller mindre, kan 364 eller flera tidigare utbetalda ersättningsdagar finnas inom ramtiden (450 – 86 = 364). Sjuklön som ingår i en sjukperiod med sjukpenning räknas inte som ett uppehåll utan som en dag med ersättning. Därför måste man titta på tiden före sjuklöneperioden för att avgöra om det har varit 87 dagars uppehåll utan ersättning. Det är inte uppehåll mellan sjukperioderna som avgör om mindre än 364 dagar som högst kan finnas utbetalda inom ramtiden. Det är uppehållet mellan utbetalda ersättningsdagar i de olika perioderna som avgör. När uppehållet är 87 kalenderdagar i en sammanhållen period före den nya sjukperioden, innebär det att den försäkrade kan få upp till 364 nya dagar med sjukpenning utbetalda. Då behöver ingen ytterligare beräkning göras för dagar bakåt i tiden. Man behöver bara göra en beräkning framåt i tiden för att avgöra vilket datum som dag 364 infaller. Det är en konsekvens av att ramtiden flyttar framåt för varje dag under hela sjukperioden. Utbetalda dagar från tidigare sjukperioder kommer inte längre att räknas när ramtiden successivt flyttar framåt.

10 Kraven skärps för att få sjuk- eller aktivitetsersättning
Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda Arbetsförmågan nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden Särskilda skäl ska inte beaktas Arbetsförmågan nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden (gäller även aktivitetsersättning) Kraven skärps för att få sjukersättning Sjukersättning bör endast komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och alla rehabiliteringsmöjligheter bedöms vara helt uttömda. I förslaget står det att det rör sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. Reglerna innebär att arbetsförmågan måste vara nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som lönebidragsanställningar och liknande. Arbetsförmågan ska alltså prövas mot en vidare arbetsmarknad jämfört med tidigare. Regeringen räknar med att antalet individer som beviljas sjukersättning kommer att minska kraftigt framöver om förslagen genomförs. Särskilda skäl ska inte beaktas Regeringen föreslår att möjligheten att beakta särskilda skäl tas bort inom sjukersättning. Det innebär att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska inte längre beaktas särskilda skäl som till exempel ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet. Kraven skärps även för aktivitetsersättning Reglerna innebär (liksom för sjukersättning) att arbetsförmågan måste vara nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som lönebidragsanställningar och liknande. Aktivitetsersättning kan heller inte beviljas i väntan på ett sådant arbete. Arbetsförmågan ska alltså prövas mot en vidare arbetsmarknad jämfört med tidigare.

11 Rehabilitering Samlingsbegrepp för åtgärder av Medicinsk Psykologisk
Social Arbetslivsinriktad art Syfte Hjälpa sjuka och skadade att få tillbaka sin funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv.

12 Insatser i tid Tidiga insatser ger bästa resultat – lång sjukskrivning passiviserar. Bästa förutsättningar att lyckas på den egna arbetsplatsen. I första hand arbetsgivarens uppgift att ta reda på behovet. Samverkan med Arbetsförmedlingen om man inte kan jobba kvar

13 Arbetsgivarens ansvar
Anpassning av fysisk arbetsmiljö Ändrade arbetsuppgifter/omplacering Ändrade arbetstider Arbetsprövning/arbetsträning Utbildning

14 Ditt eget ansvar Lämna uppgifter som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering. Delta i utveckling och planering av lämplig rehabilitering. Aktivt delta i rehabiliteringen.

15 Försäkringskassans ansvar
Samordna rehabilitering. Ta initiativ till rehabiliteringen när det behövs. Göra en rehabiliteringsplan. Stödja den enskilda. Pröva rätten till sjukpenning/rehabiliteringsersättning och sköta utbetalningen.

16 Arbetsträning Överenskommelse mellan den sjukskrivna, arbetsgivaren, läkaren och Försäkringskassan. Klarar den sjukskrivna tidigare arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren eller hos annan arbetsgivare ? Om träningen ingår i Försäkringskassans plan ger den rätt till rehabiliteringsersättning.

17 Rehabiliteringsersättning
När du deltar i en aktivitet som planerats tillsammans med Försäkringskassan. Rehabiliteringsplan krävs! Ersättningen består av: Rehabiliteringspenning – ersättning för förlorad arbetsinkomst. Särskilt bidrag till vissa kostnader i samband med rehabiliteringen, till exempel resor och kursavgifter.

18 Förslag Arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram på 12 veckor införs Gäller för den som inte längre kan få sjukpenning eller sjukersättning från Försäkringskassan Aktivitetsstöd betalas ut under tiden i introduktionsprogrammet Individuellt anpassat 1. De personer som varit sjukskrivna två och ett halvt år eller längre samt de som haft tidsbegränsad sjukersättning behöver ett intensifierat stöd vid Arbetsförmedlingen för att komma tillbaka till arbetslivet. Därför kommer ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program att införas. 2. Gäller för alla (både de som haft sjukpenning och de som haft tidsbegränsad sjukersättning). Förslag om ändrade regler för medlemsvillkor och överhoppningsbar tid. D som förnyar sitt medlemskap under perioden mellan den 1 oktober 2009 och den 31 december 2010 kan bli medlemmar efter tre månader. För den som får slut på dagar eller månader från innebär det att han eller hon måste förnya medlemskapet 1 oktober 2009 för att ha möjlighet till inkomstrelaterad A-kassa och därmed beloppet för aktivitetsstöd. Mer om förslagen på kommande bilder.