Trender inom patientens lärande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Handlednings-samtal Utforska – klargöra samband mellan tanke
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Entreprenörskap i gymnasieskolan
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Vad är feedback? Vad ska jag tänka på för att feedback ska bidra till studentens lärande?
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
1.Att bidra till det gemensamma lärandet genom lärgrupper.
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Metod i teori & praktik Daniel Nylén. Historik Stradis (1979) SSADM (1981) SSM (1966)RUP (1998) Ethics (1985) Agile (2001)
Läroplansträff Välkomna.
Patientupplevd vårdkvalitet
En presentation av enheten
SBAR Modell för bättre kommunikation
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Varför gör de inte som vi säger?
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet… …för att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta.
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Ramverk för patientmedverkan
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Patientlagen och informationsplikten
Patientlagen 1 januari 2015.
Patientlagen och informationsplikten
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Perspektiv på ”God vård” Carina Persson, Linnéuniversitetet
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Inger James Örebro universitet. Fyra delstudier Hur familj, närstående, vårdpersonal skapar kunskap och förståelse i svåra komplexa situationer då liv.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Patientlagen och information till patienter och närstående
Delaktighet.
Samordnad Individuell Plan
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
AVVIKELSER.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Detta är God Vård
Grupputbildning för personer med olika kulturell bakgrund Patientutbildning Lund mars 2012 Eva-Lena Nilsson RN. MSN. Kliniken för Njurmedicin och Transplantation.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Barns Röst. För och med: Barn med NPF år och yrkesverksamma inom BUP & Hab Mål: Ökad delaktighet i den egna vården Av: Riksförbundet Attention i.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Ramverk för patientmedverkan
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Validering inom Lärarlyftet
Implementering Mårten Åhström 30 september 2015
Delat beslutsfattande och SIP
Patientsäker vårddokumentation
ATTENTION! Nelli Kalnak, leg logoped, PhD
Den enskilde vårdtagarens upplevelse av distansmöten
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Trender inom patientens lärande Pedagogik i Vården Termin 4 2007 Karin Hermansson Klinisk Lärare Avdelningen för Omvårdnad, Lunds Universitet

Patientens rätt till information Syftet med att informera är att patientens självbestämmande skall kunna upprätthållas. ”…skall se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. LYHS 2§ ”Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns…” HSL (1982:763) 2b§ (Författningshandbok 2004 sid.121) ”…att patienten och dennes närstående informeras och görs delaktiga…” (SOSFS 1996:24) 2§ (Författningshandbok 2004 sid.143) ”…uppgift om den information som lämnats…” Patientjournallagen (1985:562) 3§:5 (Författningshandbok 2004 sid. 186) ”…information till patienten och i förekommande fall närstående om de åtgärder som föreslås och planeras…” (SOSFS 1993:17) (Författningshandbok 2004 sid.179)

Begrepp Patientinformation ”…begreppet patientinformation är sådan information som lämnas av sjukvårdspersonal i den individanpassade vårdsituationen…” Garpenby CMT Rapport 2000:3 sid 3 Hälsoinformation (eng. consumer health information) ”sådan information som underlättar för individen att förstå sin hälsa och att fatta hälsorelaterade beslut för egen räkning eller för sin familj” Patrick och Koss 1995 Exempel enligt MESH Health Education Hälsoupplysning Patient Education Patientinformation Patientutbildning Patientundervisning Patient counseling Patientrådgivning ”The teaching or training of patients concerning their own health needs.”

Patientinformation Är oftast en ”Envägskommunikation” Utförs oftast av Vårdpersonal Följes oftast inte upp

Exempel på olika modeller på förhållandet patient – informatör 2a Patriarkalisk 2b Utbildning 2c Internet 2d Patient som partner Journal of Medical Internet Research 2001;3(2):e 19

Patientinformation utgår från tre grundläggande frågor (Patientundervisning och patientens lärande, SSF 2007) VAD som ska undervisas och läras in – innehållsaspekten HUR det ska undervisas och läras in – förmedlings- och inlärningsaspekten VARFÖR eller i vilket syfte något ska undervisas och läras in - målaspekten

Hälsoinformation Hälsoupplysningens viktigaste strävan är att: hjälpa människor till en djupare förståelse för hälsosammanhang så att hon självständigt kan fatta mogna beslut. I denna process hör saklig, begriplig och trovärdig information hemma, information som står mottagaren till förfogande och behandlas av denne. Man bör också betänka att vaneförändringar ofta är en steg- vis process. Även ett kort steg i rätt riktning är en viktig händelse. Stegens längd måste naturligtvis vara beroende av individens motivation och praktiska möjligheter i en given situation. (SOU 1981:1,s 296)

Patientundervisning enligt van der Borne (1998) A systematic learning experience in which a combination of methods is generelly used, such as the provision of information and advice and behaviour modification techniques, which influence the way the patient experience his illness and/or his knowledge and health behaviour, aimed at improving or maintaining health or learning to cope with conditions, usually a chronic one. Patient education may also involve influencing emotions and attitudes and is often aimed to altering behaviour. Patient education is therefore more than merely the provision of information to the patient.

Patientundervisning Patientundervisning riktar sig mot ett bestämt mål Innehållet styrs av behov med fokus på det som kan påverkas I centrum – patientens lärprocess – att erhålla nya kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Utgångspunkt – patientens behov och önskemål om fördjupad information och medansvar Leder till att öka patientens medvetenhet Uppföljning sker (Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, SOS 2005)

Lärprocesser Påbyggande lärprocess – bygger på kunskaper på den insikt som patienten redan besitter – leder till att patienter tänker, känner och handlar annorlunda. Informationen är deduktiv (från generellt till enstaka) Överskridande lärprocess – kunskaper hos patienten räcker ej till – måste ingå i ett nytt sammanhang med annat vetande, andra färdigheter och attityder. Informationen är induktiv (från enstaka till generellt)

Olika faktorer påverkar lärprocesser

Patientutbildning Patienten inhämtar kunskap och färdigheter. Patienten erhåller en systematiskt genom- tänkt helhet bestående av flera undervisnings erbjudanden och inlärningsaktiviteter Förväntas hög grad av aktivitet och ansvar från patienten Leder till att patienten bemästrar sin sjukdom och de problem som sjukdomen innebär.

Patientutbildning Vårdpersonal/stödpersons funktion Uppgiftsorienterat Hjälpa grupper/enskilda ”att komma igång” Lyssna in tankar och idéer Informera om fakta och väcka förslag på diskussionsämnen Tolka idéer och förslag Sammanfatta Hjälpa att hålla fokus Framhålla det som man kan arbeta vidare på

Patientutbildning Vårdpersonal/stödpersons funktion Processorienterat Öppen dialog Ha kontroll över att fel och missförstånd ställs till rätta Om motsättningar uppstår – skapa förening Uppmuntra alla till att delta Feedback Delge erfarenhet Synliggöra det som sagt

Vårdens organisation Påverkar möjligheterna till att utveckla patientens/närståendes lärande pga.: Olika uppdrag och syfte Varierande organisationsform Skiftande bemanning

Trender inom patientutbildning/information Patientutbildningscentrum Skapande av patientinformationsmaterial

Patientutbildningscentrum Informationsdel bibliotekssamarbete Patientutbildning enskilt eller i grupp med eller utan stödperson* Informationsmaterial göra informations- och utbildningsmaterial kring olika diagnoser tillgängligt *Stödperson är en fd. patient som haft aktuellt diagnos men som nu betraktar sig som återställd och som erhållit utbildning till att verka som stödperson.

Skapande av informationsmaterial Syftet – Kvalitetskriterier – Evidensbaserat Vårdgivare/Internet/Intranät Vårdgivare/tryckt material Landsting, Apoteket, Staten… Infomedica, Socialstyrelsens patientinformation, m.fl. Patientföreningar Kommersiella producenter T.ex.Läkemedelsföretag, Apoteket, Läromedelsföretag

Patient and Family Learning Center Boston http://www. bidmc. harvard Nasjonalt Kompetansesenter for læring og mestring ved kronisk sykdom Oslo http://www.aker.uio.no/LMS/ Patientutbildningscentrum Helsingborg http://www.helsingborgslasarett.se/4.1aae94ff740534be07fff1294.html Patientforum UMAS Malmö http://www.skane.se/templates_gear/s_page.asp?id=55469 PiL Patientforum i Lund Inger Gadh, Sjukhusbiblioteket, Lund

Diskussionsfrågor Öka kunskapen om behovet av patientinformation Korta vårdtider? Olika behandlingsalternativ? Expertpatienter? Öka tillgången till forskningsresultat på patient- och närståendenivå MedLinePlus på svenska? Patient Education Handout? Öka samarbetet mellan brukarorganisationer/patienter som har kunskap om vad som önskas vårdpersonal som har informationsansvaret medicinska bibliotek/bibliotek som har kunskapen att söka information Organisationsform?