Bokslutsanalys Magnus Blomkvist.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Talföljder formler och summor
Finansiering. Kassaflödesanalys
Del 3 Bolags tillväxtmöjligheter och alternativ
1. Varför finns det pengar?
Avkastning och finansiering
En vinnande strategi för sparande Günther Mårder, vd Aktiespararna Kongresshelgen 2012, Uppsala
Kapitel 13, Likviditet.
• VD kommentar • Finansiell information • Verksamhet och marknad • Framtiden • Frågor- och svar 2 Agenda.
Hitta kursvinnare Marknadens vassaste beslutsstöd Günther Mårder &
Personalaktuellts Lönedag 2012 Marianne Carell FörsäkringsGirot
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
EKONOMISKA NYCKELTAL 2012 Koncern Moderbolag
Delårsrapport januari-mars 2011
Aktier och aktiesparande
AKTIEBOKEN © FREEBOOK HUVUDFINANSIÄR AKTIEBOKEN 2009/2010.
Lönsamhet i produktionsförbättringar
LEKTION 7 Analys och styrning HALMSTAD UNIVERSITY.
©Norrenergi Periodbokslut Andra tertialet 2005.
Fondguide Premiepension Avkastningstal, allokering och portföljinnehav
Block 6: Bokföring – delar blir helhet
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Årsredovisning och bokföring. Räkenskapsanalys
FONDFÖRSÄKRING Försäkringstagaren väljer hur premiereserven investeras
Orange kitet version 3 Orange kuverttider
Behövs det pengar? Byteshandel.
Andra föreläsningen redovisning & finansiering
Du slipper deklarera enskilda transaktioner Du slipper den 30% kapitalbeskattningen, betalar istället en schablonskatt på värdet! Ingen inlåsning av kapitalet.
Immateriella anläggningstillgångar
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Bokslutsprocessen Högskolan
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Kapital Varför binder man kapital i företag
Grundläggande redovisning
Ung Privatekonomi Lektion 6 - Analysera.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Dilab Dingle Industrilokaler AB. Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter RÖRELSENS KOSTNADER Fastighetskostnader
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Linköpings universitet
1 Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Ekonomiska nyckeltal Åland Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna 1. Årsbidraget  Anger hur mycket.
(L 1) Perspektiv på ekonomisk analys
Ekonomisk information och extern redovisning
Ekonomi i offentlig verksamhet
Kapitel 20 - Finansiering
Ekonomisk information och extern redovisning
Q3-rapport 2009 Stockholm Jan Bengtsson VD Uniflex.
Redovisningens kretslopp
©Norrenergi Periodbokslut Första tertialet 2006.
Ansvarsutrednings- workshop del II
BEDÖMNING AV RÄNTERISKER MED GAP- OCH DURATIONSANALYS
Aktier och aktiesparande
K15 För 1 Bokföring o balans
Kapitel 15 Budgeten.
Per Staffan Boström (IEI) Ekonomi och styrning i offentlig verksamhet 722g39 1 Ekonomi i landsting och kommuner Räkenskapsanalys Ekonomisk/Finansiell Analys.
1 Bankaffären Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Företagsvärdering och företagsarrangemang Del III.
Företagsvärdering & företagsarrangemang
Företagsvärdering och företagsarrangemang
Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.
Sandhamn 6 oktober  När bör även mindre bolag gå in i K3? Skillnader K2 och K3.  Effekter av att gå in i K3.  Effekter på årsredovisningen. Rådek.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Dagens agenda Fundamental Analys Grunder Nyckeltal Praktik Teknisk Analys Timing Trender Köp o säljsignaler FA + TA = SANT.
Välkomna!.
Q Report Jan Wahlström CEO.
VD-presentation Årsstämma 2016.
Fundamentala värderingsmodeller
Företagsvärdering Utdelningsmodell Vinstmodell Relativ värdering
Presentationens avskrift:

Bokslutsanalys Magnus Blomkvist

Idag Varför kunna analysera bokslut? Balansräkning Marknadsmultiplar Kapitalstruktur Resultaträkning Bokslutsanalys Multipelvärdering

Varför behöver du kunna analysera ett bokslut? Används internt inom bolaget Inom företagsledningen används det för: Lönsamhets evaluering Evaluering av konkurrenter Investeringsbeslut Värdering av målföretag vid företagsköp Analysera arbetsgivare och framtida arbetsgivare Kommer de att kunna betala din lön, är arbetet säkert?

Varför behöver du kunna analysera ett bokslut? Externa användare Finansbranschen (analytiker) Aktierekomendationer (equity research funktionen) Långivare Lånebeslut Övervakning att bolagen kommer att kunna möta sina förpliktelser – Investment bankirer Värdering för M&A och IPO Övervakning av ledningen samt evaluering av företagsledningen.

Bokslutsanalys inte bara mekanik Bokslutsanalys är mer än bara mekanik. Det bygger mycket på ett brett kunnande inom finans, nationalekonomi, marknadsföring och företagsstrategi. Var I industrilivscykeln befinner sig industrin Vad påverkar råvarupriser etc. Är multiplarna trovärdiga?

Information på finansiella marknader Ett akitebolag är inte en transparent enhet. Investerare kan inte värdera hur mycket de är villiga att betala för ett bolag om de inte har information om hur det går för bolaget. Enklare att fatta korrekta investeringsbeslut ju mer information man har att tillgå. Dock är framtiden osäker så även om man vet hur bra ett bolag har presterat tidigare så behöver inte det påverka framtida kassaflöden.

Bokslut För att kunna minska på informations assymetrin mellan investerare och företag så kommer bolaget ut med finansiella rapporter 1-4 gånger per år. (för börsbolag oftast 4ggr/år). Även skattemyndigheten är intresserade av hur mycket pengar bolaget genererar av skattesjäl. Den viktigaste finansiella rapporten är det årliga bokslutet som görs.

Bolagets räkenskaper 3 delar Balansräkning Resultaträkning Kassaflödesanalys

Balansräkningen Tillgångar Skulder + Eget Kapital Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar -FoU/ produktutveckling -Goodwill etc. Materiella tillgångar -Byggnader & Mark -Maskiner & Inventarier Finansiellatillgångar -Andelar i Koncern företag -Värde papper etc Eget Kapital Bundet Eget Kapital -Aktiekapital -Överkursfond Fritt eget Kapital -Balanserat resultat -Årets Resultat Omsättningstillgångar Varulager m.m -Råvaror -Färdiga varor -pågående arbete Kortfristiga fodringar -Kundfodringar -Interimsposter Kortfristiga Placeringar -Värdepapper Kassa & Bank Obeskattade reserver Avsättningar -Pensioner etc. Långfristiga skulder -Lån -Checkräkningskredit Kortfristiga skulder -Leverantörsskulder - Skatteskulder - Interimsposter

Resultaträkning RESULTATRÄKNING Omsättning + Kostnad Sålda varor - Lönekostnader Övriga Kostnader EBITDA (Earnigns before interests, taxes, depreciation & Ammortization) Avskrivningar EBIT (Earnings before interest and taxes) (Operativ vinst) Ränteintäkter Räntekostnader EBT (Earnings before taxes) (Vinst före skatt) Skatt (26%) E (Earnings) (Vinst

Tillgångar, Skulder & Eget Kapital Det är med hjälp av tillgångarna bolaget når lönsamhet. Det vanligaste måttet på lönsamhet är avkastning på tillgångarna eller avkastning på totalt kapital. Skulder och Eget kapital redogör för hur tillgångarna är finansierade. Bolaget alternerar mellan Eget kapital och skulder beroende på hur riskfylld bolagets operativa verksamhet är. Tillgångar = Skulder + Eget Kapital

Anläggningstillgångar Innehas för stadigvarande bruk >1 år Avskrivs 3 typer av anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella Anläggningstillgångar Finansiella Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Annan tillgång än anläggningstillgång omsättas till likvida medel under den närmaste 1 års perioden 4 kategorier: Varulager Kortfristiga fordringar kortfristiga placeringar Kassa & Bank

Finansiering Bolaget finansierar sig genom två huvudkällor av externt kapital Lånat kapital aktiekapital

Eget Kapital Eget kapital är de av ägarna insatta pengarna i bolaget samt tidigare års vinster som man valt att hålla kvar i bolaget istället för att dela ut som dividend.

Främmande kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Längre än 1 år Kortfristiga skulder Kortare än 1 år

Bokvärde och Marknadsvärde Bokvärdet av eget kapital fås från Eget kapital I balansräkningen dvs. Tillgångar – skulder = EK Marknadsvärdet fås från att titta på bolagets totala marknadsvärde av eget kapital. Detta brukar kallas för market capitalization. Market cap = antal aktier * Pris/aktie Man brukar undersöka skillnaden mellan Bok och marknadsvärde med market to book ration: marknadsvärde/bokvärde

Bokvärde och Marknadsvärde Det finns 3 huvudanledningar till att marknadsvärde och bokvärde av eget kapital inte är detsamma: Bokvärdet inkluderar inte alla bolagets tillgångar och skulder (Human kapital, rykte, patent, varumärke, off balance sheet debt etc…) Tillgångarna och skulderna i bolagets balansräkning är oftast värderade enligt anskaffningsvärde – avskrivningar och inte enligt det verkliga marknadsvärdet. (R&D etc.) Marknadsvärde beaktar även framtida förväntade vinster bolaget gör. Kom ihåg framtida förväntade dividenderna diskonterade tillbaka till idag.

Marknadsvärde/bokvärde Man brukar kalla aktier med: Högt M/B tillväxt aktier (Growth stocks) Lågt M/B värde aktier (Value stocks) En klassisk investeringsstrategi är att gå kort i growth stocks och lång i value stocks. Detta har historiskt givit en överavkastning på 7%/år internationellt sätt mellan 1975-1995 (Fama et al, 1998)

Enterprise Value Ett vanligt sett att mäta bolagsvärde är Enterprise Value. Detta sätter ett värde på hela bolaget efter att de betalat av så mycket de kan av sina skulder. EV=Market capitalization+skulder-kontanter Där skulder-kontanter=netto skuld

Vanliga EV multiplar De vanligaste EV multiplarna är: EV/EBITDA, EV/EBIT EV/SALES Ju högre upp resultaträkningen man kommer desto större osäkerhet kring bolagsvärdet finns det. EV/EBITDA eller EV/EBIT är därför att rekomendera. EV/SALES kan användas vid värdering av bolag som ännu inte gör någon operativ vinst.

P/E multipeln P/E multipeln mäter Pris/aktie dividerat med Vinst per aktie (EPS). Dvs P/E Vanlig multipel vid aktievärdering

För att värdera med multiplar Ifall du vill värdera ett bolag t ex en shopping kedja: Hitta benchmarks : ie Walmart, JCPenny, Sears Utgå från att marknaden korrekt har prissatt bolagen. Utgå från att bolagen har samma risk (systematisk och industri risk). utgå från att bolagens tillväxtpotential är densamma. Utgå från att redovisnings tekniken för att få fram vinsten (bok värdet på EK,FSG eller EBIT, EBITDA) är densamma. IMPLIKATION: Multiplarna borde vara likvärdiga med jämförelsebolagen. FÖR ATT VÄRDERA: Ta genomsnitts multipeln hos konkurenterna ( t ex P/E) Multiplicera multipeln med bolagets (EPS ifall det är P/E).

Relativ värdering med multiplar Ifall dagens vinst inte är ett bra mått på framtida vinster? Nuvarande pris är $14.80 Vinsten för senaste 12 månaderna är $0.05 Trailing (eller nuvarande) P/E = 296 Industri P/E är 28 Är bolaget övervärderat? Analytikernas aggregarade genomsnitt för 2012 är $0.27/aktie Därför är forward P/E = 55

Är multiplarna realistiska? Läs Financial Times artikeln från 16.12.2011 Rovio har en försäljning på $100 miljoner, vinst på $35 miljoner (3.4.2013). De värderar sitt bolag I jämförelse med Disney $65 miljarder. Disney’s verksamhet 50% av försäljning från Sport tv kanaler, Har en försäljning $42 miljarder årlig vinst på $5 miljarder Dessutom: Mobila appar har en kort livscykel (ungefär 2 år) Industrins livscykel har flyttats framåt, mycket hårdare konkurrens. Små inträdesbarriärer Sannolikheten för att komma på nästa stora app är ganska liten

Värdering på Rovio Är värderingen korrekt? Jämför med t. ex.: P/E tal: 65000/35= 1857 Jämför med t. ex.: Apple: P/E=12,13 Med andra ord investerare som accepterar Rovios värdering är beredda att betala x153 för varje dollar vinst Rovio gör Dvs 1857 år paybacktid på investeringen (odiskonterat) Detta kan dock vara en värdering de vill ge I media. De har sålt en 10% andel på $42 miljoner till Accal Partners (venture capital bolag) till en värdering på 42/0,1=$420 miljoner. Förmodligen dock inte ren eget kapital investering.

Jämför med Eidos Interactive Listade på London Börsen (peak £1.2 miljarder) Grundare av tv-spels och film karaktären Tomb Raider

Bolagets finansieringsval Bolagets finansierings val kallas för kapital struktur Redogör för valet mellan eget kapital och skuldfinansiering.

Kapitalstruktur SOLIDITET vanligaste måttet på hur bolag är finansierade. Högre skuldsättning gör bolaget mer riskfyllt på grund av de fasta räntekostnaderna. Bolag med mindre operativ risk kan därför ha en större andel lån i sin balans. Finansieringsvalet är branshspecifikt

SOLIDITET Soliditets måttet mäter hur stor del av bolagets tillgångar som är finansierat med eget kapital. Hög soliditet innebär en låg finansiell risk Dock är eget kapital dyrare än lånatkapital vilket innebär att det finns en trade off mellan risk och kapitalkostnad.

RÄNTETECKNINGSGRAD Ränteteckningsgraden är ett mått på hur väl ett bolag klarar av att betala sina skulder. Ju fler gånger EBIT täcker räntebetalningarna ju bättre.

Exempel 31.12.2012 UPM STORA ENSO APPLE Totala tillgångar 12207 13 550.5 194743 Eget kapital 5905 7 674.5 135490 Skuld 6286 5 784.5 59253   EBIT -1224 493 34494 Räntekostnader 190 254 Soliditet 0.484 0.566 0.696 Ränteteckningsgrad -6.442 1.941 ---- Skuldsättningsgrad 0.516 0.434 0.304

Kommentar till exempel Vi vet att skuldsättning är väldigt branschspecifik. Vi ser en skillnad mellan Apple och de två skogsbolagen Vi ser även att de båda skogsbolagen är relativt överskuldsatta. Speciellt UPM har svårt att betala sina skulder. Detta gör att de måste ta från kassan Alternativt ifall de inte har någon kassa plocka in eget kapital från sina investerare. Varför betalar ett bolag som UPM ut Dividend årligen?? Varför har inte Apple någon räntebärande skuld? Är detta optimalt? Detta exempel kommer vi fortsätta med I övningarna då ni ska analysera bolagen över tid.

Resultaträkning RESULTATRÄKNING Omsättning + Kostnad Sålda varor - Lönekostnader Övriga Kostnader EBITDA (Earnigns before interests, taxes, depreciation & Ammortization) Avskrivningar EBIT (Earnings before interest and taxes) (Operativ vinst) Ränteintäkter Räntekostnader EBT (Earnings before taxes) (Vinst före skatt) Skatt (26%) E (Earnings) (Vinst

Resultaträkning Man Kan dela in verksamheten i en operativ del och en finansiell del. Operativa verksamheten sträcker sig till EBIT Finansiella verksamheten tar vid efter EBIT

Nyckeltal Lönsamhetsmått Hävstänger Finansieringsmått ROA (avkastning på totalt kapital) ROE (avkastning på eget kapital) ROS (Brutto marginal) Hävstänger Operativ hävstång Finansiell hävstång Total hävstång Finansieringsmått Soliditet Ränteteckningsgrad Rörelsekapitalmått Lagretsomsättningshastighet Kundfodringarsomsättningshastighet Leverantörsskuldernas omsättningshastighet

Avkastning på Eget Kapital Ger en bild av avkastningen till aktieägarna i bolaget. Aktiägarna har rätten till vinsten efter alla andra har fått sin del. Därför räknas måttet på Earnings istället för EBIT i täljaren

Avkastning på totalt kapital Mäter hur lönsamt ett bolag använder sina tillgångar.  avkastning på tillgångar Beaktar inte hur bolaget är finansierat. Därför används den operativa vinsten som mått.

Bruttomarginal (ROS) Ett mått på hur bra marginal bolaget har på sin försäljning. T ex. Klädaffärer har en god marginal på inköpspriset Livsmedelsaffärer av typ Lidl har en lägre marginal. Detta mått kan räknas med elller utan fasta kostnaderna medtagna. Vi inkluderar fasta kostnader för att få dupont formeln i ordning

Kapitalets omloppshastighet Kapitalets omloppshastighet mäter hur många gånger bolagets tillgångar omsätts varje år. Lidl omsätter t ex sitt kapital i större utsträckning än vad Juuris matbutik gör.

ROA dekomposition ROA=ROSxPM Undersöker relationen mellan Kapitaletsomloppshastighet och bolagets bruttomarginal. Exempel ASSET TURNOVER HI LO ROS STOCKMANNS MATBUTIK DELISH LIDL TARMO

Rörelsekapitals ratios Kundfordringar I dagar (genomsnittlig faktura period): =Kundfodringar/Genomsnittlig daglig försäljning Mäter hur snabbt vi får betalt Ex. Nokia Lageromsättning =Fsg/lager Mäter hur effektivt vi hanterar vårat lager

Exempel 31.12.2012 UPM STORA ENSO APPLE Försäljning 10438 10815 156508 EBIT -1224 493 55241 Räntekostnader 190 254 Vinst efter skatt -1122 480 41733   Totala tillgångar 12207 13 550.5 194743 Eget kapital 5905 7 674.5 135490 ROA -10.0% 3.6% 28.4% ROE -19.0% 6.3% 30.8% AT 85.5% 79.8% 80.4% ROS -11.7% 4.6% 35.3%

Kommentar till exempel Vi kan se att Stora Enso presterade bättre än UPM under fjolåret Vi kan även se att Apple har presterat absurdt bra enligt alla mått. Vi kan dock se att UPM verkar använda sina tillgångar mer effektivt än vad Stora Enso gör. Dock lyckas stora enso ta ut en högre marginal på sin försäljning

ROA dekomposition 2013 UPM STORA ENSO APPLE AT 85.51% 79.81% 80.37% ROS -11.73% 4.56% 35.30% ROA DECOMP -10.03% 3.64% 28.37%

ROE Dekomposition (Samband mellan ROA, ROE samt skuldsättning) För att nå en hög ROE så behöver vi: 1. (ROA > räntekostnaderna) 2. Ifall 1. är uppfyllt så ökar ROE-ROA med skuldsättningen.