Introduktionsutbildning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Dokumentera Beslutsstödet i Procapita+
Arbetsterapeut Helena Hallinder Brommageriatriken
Leg. Arbetsterapeut Karolin Jönsson
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Att leva med multipel skleros
ARBETSMILJÖ och SÄKERHET
Förflyttningsprinciper
”Existensen föregår essensen!”
Arbetsterapi och aktivt åldrande
Utbildning i hantering av Behovstrapporna
Må bra på jobbet.
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Konsten att leda sig själv
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
ERGONOMI Vad är det?.
Vård.
Lyftselar (del av lyftrutin, ej internkontroll)
Bild 1 Välkomna! Lärarhandledning: 1.
Vardagsrehabilitering
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Askersunds kommun
Föräldramöte Ht
Sjukgymnastik för äldre personer
Hemrehabilitering vad, hur och för vem.
Samspelet mellan människan, arbetsuppgiften och arbetsmiljön
Konsten att lyckas med sina studier
Förebygga fall och fallskador
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
FÖRSKRIVARM ETOD För att praktiskt kunna leva upp till vad som sägs i policyn ”Bedömningen av behovet och möjligheten att erhålla ett hjälpmedel ska vara.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
TÄNK TILL VÄRDEGRUNDSMATERIAL 2014.
Framtidens roll som förskrivare
LEDVÅRD Foto: Tina Stafrén.
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Personligt Brev ”Berätta om dig själv!”.
Hinduism Många gudar Astrologi Reinkarnation Karma Meningen med
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Hur gör man en debattartikel?
Sjukgymnastik vid myelom
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Välkommen! Till Lunds universitet och Medicinska fakulteten
Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008
Reflektioner från grupperna No hands up…
VT -15 Idrott och hälsa Martin & Robert
Att få livet att funka när vardagen är ansatt
Identitet Vad formar oss till oss?.
Undersköterskans dag 16 april 2009 Välkomna till en stunds reflektion kring ämnet vardagsrehabilitering.
Varför har Anna eller Per ett hjälpmedel?
Värdighetsgarantier. Uppföljning 2014 BrukareNärståendePersonal Antal besvarade enkäter Känner till att det finns värdighetsga- rantier 14%27%69%
Sjukdomar och besvär.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Introduktionsutbildning Foto: bildarkivet.se. Vad är rehabilitering? Att utgå från Karin och Karls behov och förutsättningar Ge insatser som bidrar till.
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Förebygga fall och fallskador foto: Bildarkivet.se 1.
har som syfte att förbättra, och stärka, kroppen utifrån dess naturliga rörelsemönster Friskis&Svettis utgångspunkt för funktionell träning.
Utbildning personlyftar. Upplägg Teoridel Praktiska stationer med lyft (smågrupper) Teoretiskt prov Lyft upp från golv med personlyft (helgrupp) Genomgång.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Utbildning Personlyftar & Lyftselar
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Verksamhetsbeskrivning
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Rättviks kommun ”Här är alla digitala medborgare”
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Introduktionsutbildning Anna och Pär är de vanligaste namnen hos äldre i Jämtland. Vi kommer nu att prata om några saker runt Anna och Pär som är viktiga inom äldrevården i Östersunds kommun. Foto: bildarkivet.se

Vad är rehabilitering? Att utgå från Anna och Pers behov och förutsättningar Ge insatser som bidrar till att Anna och Per återvinner eller bibehåller bästa möjliga förmågor Ska leda till goda villkor för Anna och Per så att de kan leva ett självständigt liv och aktivt kunna delta i samhällslivet Östersunds kommuns definition Aktiviteter hemma Aktiviteter utanför hemmet Sociala kontakter: Möten IT Omvärldsorientering Diskutera: Aktivt och självständigt liv - multisjuka, palliativ vård, demens – hur? Rehab/omvårdnad Foto: bildarkivet.se

För att må bra behöver människan röra på sig, göra och uppleva saker. Vardagsrehabilitering För att må bra behöver människan röra på sig, göra och uppleva saker. Gäller det för äldre också? Livstilsfrågor Gäller det för våra brukare? Vad kan vi göra för att skapa förutsättningar? Bemötande Bistånd Anhöriga – viktiga för att brukaren ska kunna fortsätta vara i sina sociala sammanhang informatörer

Vardags rehabilitering Det är mycket viktigt för Anna och Per att de får möjlighet att fortsätta vara aktiva och göra det de kan och önskar, trots att de blir gamla. Bild på vardagsaktivitet i hemmet Vad innebär det att vara aktiv? Aktiv i tanke, planering och handling Diskutera om det är någon skillnad om brukaren bor på SÄBO eller i ordinärt boende och om det borde det vara någon skillnad Vilka faktorer kan påverka den äldres motivation till att vara aktiv och vad kan det bero på?

Vardags rehabilitering För dig som personal innebär det att du alltid ska anpassa det du gör efter brukaren du är hos. Hur vill Anna ha det? Vad mår Per bra av? Vad innebär det att anpassa det du gör efter brukaren du är hos? Vad står det i biståndsbeslutet/genomförandeplanen? Om det inte står så mycket i genomförandeplanen. Hur tänker jag då? Det Per mår bra av finns inte alltid i genomförandeplanen. Hur gör jag då? Diskutera skillnaden mellan att ge stöd och att hjälpa. Pusha – ibland blir det rätt ibland blir det fel. Vem bestämmer? Hur hamnar vi på rätt nivå? Finns svaret i genomförandeplanen?

Rehabiliterande förhållningssätt Att ge en stödjade hand först och främst – inte hjälpande Väcka Anna och Pers intresse för sina förmågor och möjligheter Uppmuntra Anna och Per att själva lösa problem och bestämma om sin tillvaro Föra att vardagsrehabilitering ska fungera behöver vi som arbetar runt Anna och Per ha ett rehabiliterande förhållningssätt. Motivation Vad motiverar brukaren? Ex kvarboende, möjlighet till utevistelse, möjlighet att hälsa på anhöriga och bekanta, aktiviteter tex inköp, matlagning, delta på möten/träffpunkter. Själv kunna styra sin egen tid och bibehålla sin integritet. Hur mycket ska man motivera? Vilka? De som har ett mål men inte förstår vägen dit, konsekvenser av nuvarande beteende/situation. Foto: bildarkivet.se

Stödja Anna och Pers egna förmågor Ta reda på vad Anna klarar själv. Vad står det i genomförande- planen? Hur kan du stödja Anna och Per så att de kan ha möjlighet att ta vara på sin egen förmåga? Muntligt stöd? Handgripligt stöd i rätt grad? Mycket, lite eller ibland? Ordna det runt Anna och Per så att de får förutsättningar att klara sig själva? T ex vardagsporslin nära, bricka på rollatorn, förbereda kläder så de är lätta att ta på, framkomlighet så vi inte blockerar vägen eller ställer rollatorn för långt ifrån, rullstolen på fel sida sängen. Ge tid? Diskutera inte tidsbrist med brukaren utan med din närmsta chef, brukarens behov är viktiga och tid beviljas alltid för att bibehålla/förbättra förmågor. Kan det vara så att ibland måste ni hjälpa mer än vad som behövs för att Anna och Per ska orka med andra aktiviteter som är viktiga för dem? Vissa kroniska sjukdomar måste hushålla med sina resurser, brukare med begränsad ork.

Anna har olika vanor som ger henne sammanhang och mening i vardagen. Vad är viktigt för Anna? På vilket sätt vill Anna göra aktiviteter? När vill Anna göra aktiviteter? Vilken mening har olika aktiviteter för Anna? De aktiviteter en människa bygger upp sin tillvaro med har potential att ge meningsfullhet, sammanhang och begriplighet. Dessa begrep kommer från KASAM, Antonovsky, och har visat sig vara viktiga för en god hälsa. Vad är viktigt för mig – vilka aktiviteter vill jag bibehålla/återfå förmågan att klara av, finns det aktiviteter som jag kan sluta utföra utan en känsla av förlust, det kanske rent av är skönt att få hjälp och använda tid och ork till annat? På vilket sätt vill jag göra aktiviteter – alla har sitt eget sätt att utföra en aktivitet på och har betydelse för upplevelsen att saker och ting sker på ”Rätt” sätt. Occupational form kallas detta för på engelska och kanske kan översättas med ”personlig stil”. Hur ska maten lagas till för att få rätt smak, i vilken ordning vill jag göra saker på morgonen….. När vill jag göra aktiviteter – i vilken ordning, hur ofta och när på dagen/veckan jag gör saker har potential att ge tillvaron en struktur och förutsägbarhet. Vissa vill ha mer struktur och ordning andra mindre. Vad är viktigt för brukaren och på vilket sätt kan vi ge stöd för att skapa en struktur som passar brukaren. Vilken mening ger olika aktiviteter – självbilden skapas och bekräftas till stor del genom vad vi gör. Självbilden handlar dels om att känna sig duglig men även genom vem jag är i relation till andra. Att vara en hjälpande make som kan hjälpa frun att klä på sig, att vara en bra farmor som kan bjuda barnen på mellis efter fritids eller en vän som klarar av att ringa sina bekanta. Ge ett illustrerande exempel Gör kopplingar till genomförandeplan

AT/SG Mål Rörelse Aktivitet Vad gör arbetsterapeuten och vad gör sjukgymnasten? Målet är det samma Tex brukare med benbrott, målet är ... Arbetsterapeuten tränar… Sjukgymnasten tränar… Gemensamma områden kan vara hjälpmedel, bedömningar i förflyttningar, arbetstekniska hjälpmedel, fallprevention.

Ser du försämringar hos brukaren? Rapportera vidare till arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska på SÄBO Ligger och sitter mer än tidigare Klarar inte påklädning som tidigare Vågar inte göra saker pga. rädsla för att ramla, t.ex. duscha Går osäkert Snubblar till Tar felsteg Tar tag i möbler Osäker/otrygg uppresning Om din arbetsmiljö är tung och riskfylld Glömmer att bromsa och att använda sitt hjälpmedel Förändringar hos brukaren som är viktiga att rapportera vidare till arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska på SÄBO Det är förändringen som är viktigt, när brukaren förlorat/håller på att förlora en förmåga. Hjälpmedel – kommer brukaren ihåg att låsa Säbo - hemtjänst, vem tar ni kontakt med? Sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska? Hjälpmedel - ta alltid direkt kontakt med AT/SG, vänta inte. foto: Bildarkivet.se 10

Så här kan en ordination ut se ut. Var hittar du dokumentet? Överföring av en HSL uppgift.

Så här ser en signeringslista ut Var hittar du dokumentet? När du utfört en ordination ska du fylla i signeringslistan. Du ska även fylla i om du inte utfört ordinationen och av vilken anledning.

Så här ser baksidan på signeringslista ut Var hittar du dokumentet. Vad är skillnad på ordination och delegering?

Så här ser en komplettering till genomförandeplan ut Var hittar du dokumentet? Komplettering i genomförandeplan är en instruktion om hur något ska genomföras. SOL.

Varför har Anna eller Per ett hjälpmedel? För att kompensera för en nedsatt eller förlorad förmåga För att förbättra eller upprätthålla en förmåga För att förebygga en framtida förlust av en förmåga Anna har fått en rollator: Hon har opererat en höft och känner sig svag i benet och behöver därför stödja sig på en rollator (kompensera nedsatt förmåga) Anna går sedan flera år tillbaka en daglig promenad med sin väninna. För att fortsätta med detta behöver hon rollatorn (förbättra/upprätthålla förmåga). Om inte Anna kan komma ut och promenera kommer hon att bli sämre och sämre på att gå och med det kan följa att hon faller och gör sig illa, att hon har svårt hänga med om det händer något roligt och att hon blir mer och mer bunden till hemmet (förebygga framtida förlust av förmåga).

Att tänka på med hjälpmedel Hjälpmedlet är Anna och Pers förlängda arm Ett hjälpmedel är individuellt förskrivet och utprovat och får inte lånas mellan brukare Om Per inte själv kan sköta sitt hjälpmedel ingår det i era arbetsuppgifter att se till att: hjälpmedlet är rent när Per ska använda det att det fungerar som det är tänkt Gå igenom ansvar och hur det förhåller sig om personal själv förändrar eller lagar ett hjälpmedel. Resonera mer runt rent hjälpmedel, som att ta på sig rena kläder. Det kan finnas en ordination på att ett hjälpmedel ska användas på ett visst sätt, t.ex. att en stårullstol ska användas på ett visst sätt. Individuella hjälpmedel ska skiljas från arbetstekniska. Transportrullstolar Lyftar kan t.ex. lånas mellan brukare men en lyftsele är individuellt utprovad

Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Rullstol Det är viktigt att du gör en liten snabbcheck av hjälpmedlet innan du låter en brukare använda ett det. Rullstol: Tar bromsarna, är däcken pumpade? Är tippskydden utfällda? Är fotstöden nedfällda? Kärvar hjulen (hår eller annat). Sitter de ordentligt fast i ramen. Övning: placera rullstolsdynor rätt, ta av och på armstöd, fotplattor etc Sittdynan ska placeras så långt bak att de rundade hörnen kommer in mellan ryggrören. Vad ska man tänka på när man skjutsar någon som inte har fotstöd?

Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Fristående toastol Fristående toastol: Ska stå vid en vägg eftersom man inte kan luta sig mot locket Sitter skruvar och fästen i? Rost vid skrivfästen? Är benen lika långa? Är doppskorna hela och oslitna?

Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Rätt Duschstol med hjul Duschstol med hjul Hur pekar hjulen?

Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Rollator Rollator Bromsar fungerar som de ska Handtagen sitter fast. Hopfällningsspärr finns och fungerar. Hjulen sitter fast och rullar lätt. Hår kan fastna i navet som gör rollatorn svår att köra.

Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Arbetsstol Arbetsstol Fungerar bromsarna? Kommer brukaren ihåg att använda bromsen Sitter hjulen fast

Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Säng Sitter sänggrindarna fast? El-sladdar - är de hela, ligger de fritt? För samtliga hjälpmedel: Meddela omedelbart arbetsterapeut eller sjukgymnast vid fel!

Lyftselar (del av lyftrutin, ej internkontroll) Kontrollera: 1. Produktetikett Maxlast, produktnamn, artikelnummer, serienummer och tvättråd Kan utläsas från etiketten 2. Tyg Tyget inte har hål, är tunt eller slitet. Det inte har uppstått förslitning eller hål i tyget längs med kantbanden. Tyget under styrhandtagen är intakt. 3. Kantband Kantbandet inte är skadat 4. Bandöglor/Avlatsningsband/ Upphägningsband Banden inte skadats av lyftbygeln, det visar sig oftast i form av synliga trasiga trådar Detta är inte en del av internkontrollen utan en del av lyftrutinen. Ska kontrolleras inför varje lyft.

Lyftselar 5. Styrhandtag Sömmarna på styrhandtagen är intakta förstärkningssömmar = tränsar Trådar och sömmar är intakta 7. Lattor Är eventuella lattor på plats? Selen har en ofullständig funktion om lattorna saknas Spänne Om selen har ett spänne - lås spännet, drag i skärpet och se till att spännet inte öppnar sig. Tränsar inringade

SIGNERINGSLISTA INTERN KONTROLL AV HJÄLPMEDEL Namn: År: Personnummer: Hjälpmedel _________________ Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Detta är en signeringslista för internkontroll av hjälpmedel. Internkontrollen är till för att systematisera och strukturera kontrollen av hjälpmedel. Det ska finnas en intern rutin på din enhet för hur detta ska ske. (Se utbildningsmaterial för internkontroll, ingår ej i sommarvikarieutbildning. Detta är bara för kännedom) Var finns dem? Kan se olika ut från enhet till enhet t.ex. min hälsomapp inom hemtjänsten eller under lämplig flik i brukarens dokumentation på SÄBO

Frihetsberövande? Detta innebär ett frihetsberövande: Låsa bromsarna på rullstolen för en person som tar sig fram i sin rullstol på egen hand men som inte kan låsa upp bromsarna själv. Att ställa rollatorn för långt borta från någon som klarar att gå själv med rollator. Har ni andra exempel? – släng ut frågan, ge exempel

Grundläggande ledvård innebär att Anna och Per får tid att utföra aktiviteter på egen hand, sträcka ut morgonstela leder, stå en stund extra och sträcka i höfter och knän allt efter egen förmåga och/eller med stöd av personal. Du som personal vet när du ska ta kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska vid frågor om ledvård. Om Anna och Per är rullstolsburna får de hjälp med att vila en stund i sängen och sträcka ut höfter och knän minst en gång per dag. Ledvård är en del av vardagsrehabilitering. På vilket sätt kan den här bilden vara ledvård? Fler bilder Här är exempel på tillfällen när brukaren har möjlighet att i vardagssituationer ta ut rörligheten i sina leder: Tvätta håret och kamma sig - rörlighet i axlar och armar Ta på/av tröja - rörlighet i axlar, finmotorik i händer Ta på/av strumpor och skor - rörlighet i axlar, armar höfter Stå - belastar skelettet, rörlighet i höfter, knän, fotleder, stärker ryggmuskler, bra för blodtryck, cirkulation, matsmältning och lungfunktion Gå - se ovan. Smörja lederna vilket medför minskad smärta. Viktigt att bibehålla gångförmågan så längs som möjligt. Ta ut rörligheten i hygiensituationen Vila i säng - brukare som sitter mycket ska dagligen vila en stund i säng för att sträcka ut i höfter och knän. Undvik kuddar i knän p.g.a. risk för kontrakturer. Växla mellan ryggliggande och sidliggande för att avlasta stjärten och undvika sittsår. Minskar tonus. Använd fotstöd – motverkar spetsfot, töjer vadmuskler och ger bättre stabilare sittställning. OBS! Glidningsrisken i mobila duschstolar. Rullstolens fotstöd används för att motverka spetsfot.

Nära Rakt Stabilt Ergonomi Här har vi tre cirklar. I dom ska vi ska fylla i viktiga ergonomiska grundprinciper. Gör praktiska övningar till varje cirkel Nära Ställ er bakom stolen, lyft den med raka armar. Hur kändes det? Varför? Armarnas egen tyngd är stor. Bara att hålla ut dem är jobbigt. Ex på aktiviteter där Ni jobbar med armarna utåt! Stabilt En person står med fötterna ihop, den andra puttar från sidan. Vad ska hon göra för att bli stabilare? (Bredare mellan fötterna) Stå nu bredare mellan fötterna, går ändå flytta på Finns det mer man kan göra? (låg tyngdpunkt=böja knäna) Prova nu putta personen framåt. Hur kan personen stå stadigare? (Gångstående) OBS! Stabila skor, viktigt! Stor understödsyta Tyngdpunkten Ett ben där jag är, ett dit jag ska Rakt Istället för att vrida på ryggen – flytta fötterna och använd benen. inga vridningar och böjningar belasta symmetriskt böjda knän fälla i höften flytta på fötterna

Naturligt rörelsemönster Vid en förflyttning ska man sträva efter att få det så likt ett naturligt rörelsemönster som möjligt. Hur gör du när du ska ställa dig upp från en stol eller kliva upp ur sängen? Vikten av att stimulera ett naturliga rörelsemönster! Stimulera rörelseminnet. Om Anna på bilden inte klarar att resa sig upp själv. Hur skulle du då kunna hjälpa henne? Praktisk övning: Prova att resa er upp från sittande till stående – blunda och känn efter hur ni gör! Vad händer först? Hur långt fram behöver ni luta er innan rumpan lättar från stolen? Hur är fötterna placerade

Hur får vi brukaren med oss? Förflyttningar När en förflyttning blir tung är det ofta för att vi inte har brukaren med oss. Hur får vi brukaren med oss? När någon är svår att förflytta – fundera kring detta! Var finns hindren – i brukarens rörelseförmåga, i er teknik, i samarbetet med brukaren, i samarbetet mellan personal? Ett bra bemötande underlättar förflyttningen. Vad förmedlar jag när jag kommer till brukaren? Stress/trygghet? Kroppsspråket är viktigt. Förbered brukaren genom tydlig information innan förflyttningen och försök försäkra er om att brukaren är med på noterna och vet vad som ska hända. Prata inte samtidigt som ni handlar. Prata färdigt före. En del brukare har behov av att ”pratas” igenom förflyttningen. Viktigt med ögonkontakt med brukaren. Invänta brukarens egna initiativ, följa hans/hennes hastighet. Hur tar jag i brukaren. Grepp. Hur kan jag styra brukaren med mina händer och min kropp. Praktiska övningar: Gör en förflyttning med en person som spelar en brukare som är med på vad som ska göras och en som inte är det. Exempel på en hemuppgift: Välj ut två brukare hemma som ni hjälper med förflyttningar en brukare där förflyttningarna fungerar bra och en där förflyttningen känns tung Fundera på varför det fungerar bra respektive känns tungt. Hur kan ni göra föra att den tunga förflyttningen ska bli bättre? Ta kontakt med arbetsterapeut eller sjukgymnast inom två veckor för att diskutera de båda förflyttningarna