Framtida CAP 2014-2020 November 2012.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tekniskt underlag för landsbygdsprogrammet Projekt Tulpan.
Advertisements

Landsbygdsprogrammet
Justerad metod i RAMS Justerad metod i RAMS 2011 I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende.
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Lägesöversikt över CAP2020- reformen och nationella stöd Landsbygdsverkets utbildning om stödansökan 2014 statssekreterare Risto Artjoki/ överdirektör.
EU mål 3 mål 9 mål 3 mål 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument.
EU-förordningar om licens för järnvägsföretag och om ramavtal för infrastrukturkapacitet Branschrådet Susanne Karlsson.
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Utredningen om revisorer och revision EU har initiativet De små företagens kostnader för administration skall minskas med 25% till år 2012.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Välkommen! Stormöte 4 februari 2014 Ortsutveckling FLENS STAD.
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Lär mer om EU. Förvaltningspartnerskap Management partnership •Samarbetsavtal 2009 – 2012 mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen Sveriges regering.
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Projektföljeforskning
Förbättrad miljö, ökad mångfald - är EUs jordbrukspolitik på rätt väg? Peter Einarsson
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Lars-Erik Lundkvist, LRF
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Aktuella frågor på EU-nivå
Landsbygdsprogrammet
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 Lagstiftningsförslag
Jordbrukspolitiken 2014 – 2020 Utfallet av politisk överenskommelse juni 2013 Fredrik von Unge - LRF Mjölk Bollnäs 4 september 2013.
Leadermetoden… Bygger på - Nära samverkan mellan sektorerna …underifrånperspektiv …fokus på lokal landsbygdsutveckling Bygger på - Nära samverkan mellan.
INFÖR NATIONELLA PROVET
Förändringstryck inom jordbrukspolitiken under de närmaste åren Marjatta Jokela Jord- och skogsbruksministeriet Utbildning kring ansökan om stöd 2007.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Välkommen!. Program 10.00Välkommen och uppdatering av vad vi åstadkommit hittills i gruppen (Gunne) 10.20Hur kan ett optimalt styrdokument se ut? Vad.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Dialog om utveckling av LRF som folkrörelse Underlag för processen
Utfallet av politisk överenskommelse juni 2013
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Europeiska socialfonden
Landsbygdsdepartementet Dialogen med KOM KOM skickade i mitten av augusti 333 kommentarer/frågor till Sverige Processen kan fortsätta när Sverige har besvarat.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Basinkomst En realistisk möjlighet?
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Ekomatsligan 2014 EkoMatCentrum 13 oktober 2014
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Europeiska regionala utvecklingsfonden Uppgift: “att korrigera regionala obalanser i EU”
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
EU:s Sammanhållningspolitik Fyrbodal Sverker Berglund Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska Socialfonden.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Finansiella medel för landsbygdsutveckling Nationella och regionala statliga utvecklingsmedel Kommunala och landstingskommunala utvecklingsmedel Nationellt.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Landsbygdsprogrammet och Havs – och fiskeriprogrammet
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Större koncentration Mål % av befolkningen i EU (15 medlemsstater) som omfattas.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Näringsdepartementet. Sveriges syn på KOMs förslag till EU:s långtidsbudget (1) Förslaget är alltför högt Innebär en kraftig ökning av utgifterna – flera.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
EUs jordbrukspolitik CAP
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Nya Landsbygdsprogrammet
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund CAP en gemensam politik i siffror.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Kompensationsbidrag Nationella stöd
HS 1 oktober Torkan torkstöd mm
Landsbygdsprogrammet
Presentationens avskrift:

Framtida CAP 2014-2020 November 2012

CAP CAP = Common Agriculture Policy eller ”Gemensamma Jordbrukspolitiken”

Pelare 1 och 2 Pelare 1 = Gårdsstöd Pelare 2 = Landsbygdsprogram (miljöersättningar, investeringsstöd m.m.) Gårdsstöd = inkomststöd Miljöersättning = ersättning för inkomstbortfall och merkostnader

Tidsplan för CAP-processen Händelser i EU/Bryssel Debatt i Europaparlamentet och Ministerrådet Nya CAP träder i kraft 2014 eller 2015 Rapport från Europa-parlamentet KOM förslag CAP Beslut om budget EU:s tillämpnings-regler KOM Budget-förslag Beslut om lagar Händelser i Sverige 2011 2012 2013 2014 Remissvar till Ldep om CAP och landsbygdsprogram Nationella tillämpnings-regler SJV uppdrag landsbygdsprogram Referensgrupp Landsbygdsdepartementet Diskussion om nationell tillämpning

Budget för Sverige Efter reformen: Idag Pelare 1 cirka 6 miljarder kr/år 100 % EU Pelare 2 cirka 5,5 miljarder kr/år varav 50 % SE / 50% EU Efter reformen: ?

Medlemsstaterna – EUs ministerråd Typer av jordbruk i EU 27

Importens andel av livsmedelskonsumtionen i Sverige 1980-2009, %

Svensk import och export av livsmedel 1981-2009, miljarder SEK (källa SJV) Negativ handelsbalans

Pelare 1

Ny utformning av direktstödet Frivilligt Obligatoriskt Kopplat stöd Kompensation för naturgivna nackdelar Många olika sektorer Upp till 5 % eller 10 % av direktstödsanslaget Områden med naturgivna nackdelar Upp till 5 % av direktstödsanslaget Stödsystem för små jordbrukare Förenkling av stödansökan och kontroller inkl. tvärvillkor Årlig klumpsumma som fastställs nationellt enligt vissa villkor Upp till 10 % av direktstödsanslaget Stöd för unga jordbrukare Upp till 2 % av direktstödsanslaget < 40 år 5 år Nystartad verksamhet Uppdaterade – Klimat Tvärvillkor Grönt stöd Börja med grundstödet. Grundläggande inkomststöd, ”systemet med grundstöd”. Grundstöd för jordbrukare Ett stöd till jordbrukare som tillämpar jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön Ett kopplat stöd på frivillig basis till jordbrukare i områden som omfattas av naturliga begränsningar Ett stöd till unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet Ett system med kopplat stöd på frivillig basis Ett grödspecifikt stöd för bomull En förenklad ordning för småbrukare Återkommer till utjämning senare i presentationen. Definition av jordbruksverksamhet har utvecklats jämfört med nuvarande definition. Definition av aktiv jordbrukare är helt ny. Återkommer till detta. Återkommer till förgröning senare i presentationen Stöd för unga jordbrukare är en nyhet Kopplat stöd – den möjligheten finns ju idag också men man har tydliggjort detta. Många olika sektorer, dock inte grisuppfödning eller matpotatis. Har alltså kvar tidigare begränsning. LFA/Naturliga handikapp/NHP – möjlighet även i pelare I. Mycket konstigt att man har i båda pelarna men det har väl med möjlighet att finansiera. Grundvillkoren är desamma som i pelare II. Ordningen för små jordbrukare: Ska ha stödrätter Undantagna från förgröning Årligt belopp på max 15 % av nationella genomsnittsstödet per stödmottagare. Diversifiering av grödor Permanent gräsmark Ekologiska fokusområden 30 % av direktstödsanslaget Grundläggande inkomststöd Enhetligt nationellt eller regionalt stödrättsvärde Nya stödrätter 2014 Definition av aktiv jordbrukare Capping av höga stöd Två alternativ 10 10 10

Utjämning av direktstödet Mellan 2014 och 2019 ska grundstödet jämnas ut 2019 ska alla stödrätter inom en region eller i ett land ha samma värde (slutåret 2019 diskuteras och kan bli senarelagt) Kommer att bli en omfattande diskussion om lämpligast tillvägagångssätt Vi kan ha kvar våra fem regioner i landet. Stödrättstilldelning 2014: Till aktiva jordbrukare De som aktiverat minst en stödrätt 2011 Nytt antal i proportion till sökt areal 2014 Stödrättsvärdet 2013 ska beaktas

Ny fördelning av stödrätter 2014 Ny stödrättstilldelning ska göras 2014 Ger möjlighet att aktivera stödrätter som ej nyttjas idag Påverkar förhållandet mellan arrendatorer och markägare Utjämningen av direktstöd påverkar LRF: Går det att bibehålla dagens stödrättsfördelning?

Definition av aktiv brukare Utgångspunkten för KOM är en definition som utesluter ”icke-jordbruk” i form av flygplatser m.m. KOM föreslog en definition där en aktiv brukare inte får ha ett direktstöd som jämfört med inkomst från annat än jordbruk är mindre än 5 % Många medlemsländer och Europaparlamentet är mot KOM:s förslag och det är troligt att det ändras. Definitionen kommer inte att påverka gårdsstödets effekter i form av passivt brukande och kapitaliseringseffekter.

Stödtak (capping) Progressivt stödtak från 150 000 euro Maxbeloppet blir 300 000 euro Lönekostnader och förgröning räknas inte med LRF: Påverkar få i Sverige men ger mycket byråkrati. Förslaget bör inte vara obligatoriskt för medlemsstaterna. Det direktstöd som ska beviljas en jordbrukare enligt denna förordning under ett visst kalenderår ska minskas enligt följande: Med 20 % för stödintervallet över 150 000 euro upp till 200 000 euro. Med 40 % för stödintervallet över 200 000 euro upp till 250 000 euro. Med 70 % för stödintervallet över 250 000 euro upp till 300 000 euro. Med 100 % för stödintervallet över 300 000 euro.

Grönt stöd i direktstödet Diversifiering av grödor Tre grödor; ingen över 70 eller under 5 % Bevara permanent gräsmark Bevara skiften med permanent gräsmark 5 % tolerans Ekologiska fokusområden Minst 7 % av åkermarken Lantbrukare med ekologisk produktion eller med 100 % vall/träda är direktkvalificerade. Diskussioner pågår om hur detta ska göras mer flexibelt och möjligt att tillämpa i alla medlemsstater, procenttalen kommer troligen att ändras. Jordbrukare med ekologisk produktion är undantagna från förgröningskraven – de får dock del av medlen. Diversifiering av grödor – undantag om 100 % vall eller träda Permanent gräsmark – tidigare har man pratat om permanent betesmark. KOM menar att ordvalsändringen inte har någon större betydelse. Tidigare har krav på att bevara betesmark/gräsmark funnits för respektive land, skillnaden nu är att det enligt förslaget ska bli krav för varje lantbruksföretag. Ekologiska fokusområden: Gäller ej permanent gräsmark. T.ex. terrasser, träda, landskapselement, buffertzoner och beskogade arealer. Det blir ju inte ett nytt trädeskrav, även om det vid första anblicken kan tyckas så. Enligt KOM:s uttalanden ska även mark som ligger i anslutning till jordbruksmark kunna räknas med, t.ex. bryn.

LRF position förgröning Bra idé, men förslaget passar Sverige illa Diskvalificera inte det miljöarbete som görs, t.ex. i miljöersättningarna i pelare 2 Flexibilitet behövs i kommissionens förslag Förgröning får inte missgynna aktiv produktion

Pelare 1 och 2

Naturliga handikapp/LFA (kompensationsbidraget) Möjlighet även i pelare 1 LFA även kvar i pelare 2 (LBP) Översyn av LFA-kriterier ger möjligheter till utökat svenskt område LRF: Viktigt med stark LFA-ersättning (för vall och bete ska det krävas djurhållning)

Omfördelning mellan direktstöd och landsbygdsprogram (LBP) Från direktstöd till LBP max 10 % av totalt direktstöd Från LBP till direktstöd max 5 % av LBP-budget

Pelare 2

Mål för landsbygdspolitiken Tre övergripande mål: Jordbrukets konkurrenskraft Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder Balanserad territoriell utveckling av landsbygdsområden Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Konkurrensfrämjande inom jordbruket Livsmedelskedjans funktionssätt och riskhantering inom jordbruket Hållbara jord- och skogsbruksberoende ekosystem Resurseffektivitet, minska växthusgasutsläpp och klimatanpassning Social sammanhållning, fattigdomsbekämpning och tillväxt av jobb på landsbygden De går i stort sett ut på hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Kompetensutveckling/innovation Konkurrenskraft inom jordbruket Livsmedel Hållbara ekosystem Klimat och resurseffektivitet Social utveckling Generellt: Stort fokus på innovation, klimat och vattenfrågor.

LBP Övergripande Ändring i strukturen, axlarna försvinner Av budgeten för LBP ska minst 5 % gå till Leader och minst 25 % till miljöersättningar, ekologisk produktion och ”LFA”

Nästa landsbygdsprogram Investeringsstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag, kompetensutveckling, ekologisk produktion, projektstöd, Leader osv. Förslaget från EU sätter ramarna, länderna själva avgör innehållet. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har gjort en utredning om nästa landsbygdsprogram Tekniskt underlag med samhällsekonomiska analyser Förslag om förenklat program

Tekniskt underlag I stora drag finns dagens möjligheter kvar Utredning från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen I stora drag finns dagens möjligheter kvar Ej fullständig analys; LFA/kompensationsbidraget ännu ej utrett (utredning kommer 2013) Det finns inget budgetförslag än Ett stort antal förenklingar föreslås

LRF:s remissvar LBP Tryck mer på företagande! Investeringsstöd viktigt! Efterfrågestyrning! Bra med förenklingar! Brasklapp att vi inte sett helheten!

Riskhanteringsinstrument i LBP Finansiering av försäkringspremier (växt- och skadedjur) Uppbyggnad av gemensam fond Inkomststabiliseringsverktyg LRF: Bör inte hanteras inom CAP

Sammanfattning Pelarstrukturen kvarstår Utjämning av direktstöd Grönare direktstöd, förgröning Takbelopp direktstöd Unga jordbrukare, småjordbruk LFA/kompensationsbidrag Kopplade stöd Ny struktur i landsbygdsprogram