Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson

Skogsgödsling Ökad tillväxt – ökade avverknings- möjligheter – bättre ekonomi Enda åtgärden som ökar avverknings- möjligheterna på kort sikt (0–20 år) Storskogsbruket har gödslat sedan 1960-talet Omfattande FoU under 50 år har gett mycket goda kunskaper om såväl produktions- som miljöeffekter

Skogsgödsling – Torvmarksgödsling Skogsgödsling: – utförs på fastmark – N-gödsling Torvmarksgödsling: – PK- eller NPK-gödsling – tillämpades i mycket begränsad omfattning fram till 1993

Tillväxteffektens förlopp

Basdata för praktisk skogsgödsling Medelgiva 150 kg N/ha som AN 13–20 m³sk/ha i total tillväxtökning under 7–11 år Effekten i gran ungefär som i tall Volym- och dimensionseffekt 30–40 % av gödslingsintäkten beror på dimensionseffekten (grövre timmer, lägre avverkningskostnader) Gödslingskostnad ca 3 000 kr/ha

Baskrav Fastmark Podsoljordmån Ståndortsindex 16–30 m Minst 80 % av volymen skall vara barrträd Lägst förstagallringsskog Ingen avverkning inom tio år Frisk och välsluten skog

Kalkylsituationer Ej räntebelastning (större skogsägare) Den extra tillväxt som ett års gödslingar ger tas ut redan samma år i helt andra bestånd Produktionskostnad (utan ränta): 200 kr/m³sk (3 000 kr, 15 m³sk)

Kalkylsituationer Räntebelastning (mindre skogsägare) Tidsaspekten är avgörande för lönsamheten I första hand bör bestånd med 8–10 år kvar till slutavverkning gödslas Förräntningen i sådana bestånd ligger på 10–15 % realt per år

Varför så lite gödsling i småskogsbruket? Kunskapsbrist, varken skogsägarföreningar eller SKS har arbetat med gödslings-rådgivning Investering med 10 års horisont Samordning mellan skogsägare krävs för att få ihop tillräckliga arealer Först under senare tid har skogsägar-föreningar och skogsföretag verkat för samordning

Effekter på mark och vatten Alla åtgärder (t.ex. slutavverkning) ger effekter, även skogsgödsling Vegetation: – antalet arter påverkas inte – lavar och vissa mossor minskar – lingon och blåbär kan öka eller minska – kortsiktigt viss artförskjutning av mykorr- hizasvampar, långsiktig återhämtning

Effekter på mark och vatten (forts.) Markkemi: – markens förråd av humus, kväve och kol ökar i viss mån – ingen markförsurning, mängden baskatjoner ökar Vatten: – N-utlakningen ökar totalt med 0–5 kg per ha – ingen ökad utlakning av tungmetaller

Slutsatser från MKB 1995 och 2002 N-gödsling utförd enligt gällande råd och bestämmelser verkar: – inte hota markens naturliga processer och långsiktiga produktionsförmåga – inte skada andra ekosystem – inte hota den biologiska mångfalden

Gödsling – positiva miljöeffekter Minskade transporter Energieffektivt Ökad fastläggning av CO2

Dan Malm 070925 Date: 2007-09-19 - Page: 17

Gödslingsekonomi och miljö-hänsyn går hand i hand Gödsling och avverkning måste planeras samordnat Noggrant beståndsval (baskraven), besiktning i fält Utför en god planering, avgränsa: – svårgödslade områden (”beståndstarmar”) – gödslingsimpediment” och områden som av naturvårdsskäl ej bör gödslas – skyddszoner mot vägar, sjöar och vattendrag (SKS:s allmänna råd) Följ upp resultatet

Sammanfattning – Skogsgödsling N-gödsling på fastmark Enda åtgärden som ökar avverknings-möjligheterna på några decenniers sikt Kunskaperna är mycket goda Hotar inte markens naturliga processer eller den biologiska mångfalden Är energieffektivt och ger ökad fastläggning av koldioxid