Möta utmaningar………………
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande…… I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter ……. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, Arbetslaget ska använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
Barn i lek, utveckling och lärande….. Verksamheten Barn i lek, utveckling och lärande….. Vi observerar enskilda individer för att få överblick och kunskap om helheten - verksamheten.
Begrepp…… TEST; prov, undersökande, kontrollerade former, standardiserat, normerat, siffror för tillförlitlighet, mätsäkerhet. Görs på enskild individ. (kan/kan ej ) Görs av psykologer, särskild utbildning. OBSERVATION; beskrivande iakttagelse – spontan, systematisk, urval av beteende/aktivitet/situation/tidpunkt – text/foto/film. Görs på individ, grupp. Görs av fsk. personal. Reflektion med kollegor, etc. PEDAGOGISK DOKUMENTATION; beskrivande iakttagelse - spontan, urval av aktiviteter/situation – text/foto/film. Görs på individ, grupp. Görs av fsk. personal. Reflektion med barn o kollegor, etc. Spontan observation styrs av intressen, livssituation, kunskap ….. Skillnad på test och observation! MIO = systematiserad observation ”Vi/jag ser…” Observera!
Vi ser inte med våra ögon, vi ser med våra kunskaper Vi ser inte med våra ögon, vi ser med våra kunskaper! Vi hör inte med våra öron, vi hör med våra kunskaper!
MIO Mathematician begrepp, system Individen som utvecklar sitt matematiska tänkande Omgivningen som erbjuder barnet matematiska erfarenheter och bidrar till dess matematiska utveckling.
Utarbetat av Forum för matematikkmästring, SØrlandets kompetansesenter Senter for adferdsforsking, universitetet Stavanger Lesecentret, universitetet Stavanger Pedagogiskt sakkunnig och ansvarig för specialpedagogisk utprövning, Ann-Louise Ljungblad, Specialpedagogiska skolmyndigheten Norge 2008, Sverige 2010
Läs mer…. Dowker Ann, 2005 Hannula Minna M, 2005 Att sätta focus på matematik redan i tidiga år åldrar har sin betydelse för matematikarbetet senare under skoltiden. Hannula Minna M, 2005 Det finns ett samband mellan barns spontana intresse för tal och räkning i tidig ålder och senare skolfärdigheter Kreisman Michelle Booth, 2003 Att tidigt arbeta med matematik har gett goda resultat, särskilt för barn med sämre utgångsläge. Magne Olov, 1998 Faktorsamspelsmodellen
Faktorsamspelsmodellen Barns matematiska färdigheter och förståelse är beroende av ett samspel mellan flera faktorer – aktörer (jfr Lpfö) Matematiken, begrepp, system Individen som utvecklar sitt matematiska tänkande Omgivningen som erbjuder barnet matematiska erfarenheter och bidrar till dess matematiska utveckling. (Människor, miljö) Grundläggande områden P-området; Språkuppfattning, språklig problemlösning T-området; Taluppfattning G-området; Formuppfattning Områden som kommer senare genom att utveckla föreställningar som byggts upp i de grundläggande huvudområdena; B-området; Beskrivande statistik, sannolikheter F-området; Funktioner, variabler, ekvationer, algebra Läs mer i ”Att lyckas med matematik i grundskolan” 1998 av Olov Magne, fil. dr. pedagogisk hedersdoktor
P 2 Rationellt tänkande Steg 1 (2-3 år) Steg 2 (3-4 år) PROBLEMLÖSNING Steg 1 (2-3 år) 1. Vet vilka ytterkläder man behöver då det regnar. 2. Lägger tillbaka leksaker på rätt plats Steg 2 (3-4 år) 1. Kan dela lika med en kompis (tex. 4 eller 6 pennor) 2. Hämtar saker som behövs för lek och aktivitet (tex. Hammaren vid snickarbänken, dockservis i dockhörnan) Steg 3 (4-5 år) 1. Förstår i vilken ordning man kan ta på sig kläderna. 2. Kan skilja mellan det som har hänt och det som ska hända.
Syfte med MIO Att göra personalen medvetna om vilken stor matematisk potential det finns i de dagliga aktiviteterna Att utveckla förskolans pedagogik för att möta barnets begynnande matematiska kommunikation, lärande och utveckling. Att personalen får kunskap för att tidigt upptäcka tecken hos barn med ”mindre vanliga” mönster i den kognitiva och språkliga utvecklingen. MIO ska vara ett material som fungerar att använda i alla barngrupper.
Hur gör vi för att det ska fungera i verkligheten?? Information till arbetsledare om MIO till föräldrar om förskolans syn på matematik och om MIO till föräldrar vad förskolan gör och vad de kan göra Introduktion, samtidigt eller nära i tid, till hela arbetslaget om MIO och tid att prata om hur verksamheten kan utvecklas Uppföljning, i minst två år (ansvarig person för uppföljningen) Utrymme för ”pedagogiska samtal” i arbetslagen Nätverk – med inspiration! Litteraturläsning, bokcirklar, nätkonferenser… etc…..
Läroplan för förskolan Lpfö Förskolan ska sträva efter att varje barn MATEMATIK. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, (P 1, P 2 ) utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning (G 1, G 2) och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp (T 1, T 2, G 2, P 1, P 2) samt för mätning, tid (P 2) och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, (T 1, T 2, G 1, G 2, P 1, P 2) utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (P 1, P 2, ) utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, (P 1, P 2, G 2, T 1, T 2) som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (T 1, T 2, G 1, G 2, P 1, P 2) Förskollärare ska ansvara för att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling, stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, Arbetslaget ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild
RISKER med systematiserade observationer tex. MIO Att man använder materialet utan att ha satt sig in i den grundsyn som materialet utgår ifrån så att man fokuserar på enskild individ utan att beakta de relationer och den miljö som individerna befinner sig i. formuläret fylls i utan reflektion omkring åtgärder och utveckling i VERKSAMHETEN. ”Fylleriaktivitet” formuläret fylls i utifrån alltför få aspekter/infallsvinklar så att man kanske går miste om möjlighet till utveckling. tror att observera är att ”leta fel och brister”
FÖRDELAR med systematiserade observationer Ger ökad medvetenhet om hur vuxna kan bemöta barnen och deras uttryck, ökad kunskap ger ökade möjligheter att ”fånga goda tillfällen” Ger underlag för planering av verksamheten, man får underlag till att veta/inse VAD som behövs och VARFÖR något görs. Utvecklar verksamheten utifrån en gemensam utgångspunkt. Kompetensutveckling för användarna/personal Bidrar till fördjupade pedagogiska samtal. Involverar all personal på ett adekvat sätt. ”Kvalitetssäkring” – alla barn blir observerade utifrån likadana kriterier, minimerar godtycklighet. (tro-veta) Materialet har utgångspunkt i aktuell forskning