CETRELLA Nätverk till hjälp för människor med särskilda behov Transnationell del inom Kompkulmen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Kultur för alla – gäller det mig
Lärande nätverk och innovativ kompetensutveckling
Samordningsförbundet. Förstudie Arena Projektperiod 1 febr – 31 dec 2014 Projektledare; Päivi Johansson.
Nya Elementar!.
Summering av brainstorm 2
Motivation Arbete Glädje Idrott Cooperation
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Träning ger färdighet!.
Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud - den lilla skolan med de stora möjligheterna.
Intranät – inte för alla?
SET Social Emotionell Träning
Fritidsverksamheten på Södermalms skola
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Lärandeprojekt Italien 7-12 maj Gianluca Catugno Musikterapeut Kompositör Musiker Grundare till KAOS -lab Musiklärare Delaktig i projektet FFF-
Stöd för inkludering.
El Sistema En kort presentation av El Sistema –
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Aktuella frågor på EU-nivå
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Utmaningar i en digital tid
Jämlika och Jämställda beslut " Jämställdhet betyder att mamman och pappan producerar barnen tillsammans. Förr i tiden var det bara mamman som födde upp.
VFU inom sjuksköterskeutbildningen en arbetande konferens Jan Florin Rachel Nygren VFU.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
ARBETSRO I SKOLAN S:t Pers skola, december 2010
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Rudbeck - en utvecklingsresa
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Inkludering – med plats för alla
EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.
Förskoleklass på Tomtebogård
Skolutveckling via digitala medier
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid ….på väg mot en hälsodiplomering...
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
”Om vi fick bestämma” Kick-off oktober 2012.
Sv Kvalitetsdrivet 2013 Högre kvalitet i högre utbildning eller breddad rekrytering? Eller både och? Aleksandra Sjöstrand.
Rörelse i röd zon, rörelse i grön zon
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Solveig Johansson
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Dialog om värdegrund.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
”Om vi fick bestämma” - Ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet i musik- och kulturskolan måste stärkas.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Tillgänglighet i praktiken Våga Visa
Presentation Vård och omsorgscollege
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Integritet läroplansanalys.
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
En kort introduktion Göran Brante
Toppkompetens/ Gruppmentorskap för rektorer
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Presentationens avskrift:

CETRELLA Nätverk till hjälp för människor med särskilda behov Transnationell del inom Kompkulmen

BAKGRUND • Musik- och kulturskolorna har ibland svårt att nå ut till barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund eller funktionsnedsättningar. • Musikterapeut Gianluca Catuogno, Capri, Italien har ett arbetssätt som vi vill inspireras och se mer av för att skapa en egen modell som vi kan använda i våra verksamheter. • Målet är också att bygga upp ett nätverk i länen med inriktning musikterapi/musik i särskolan samt med barn och unga med särskilda behov. • Nätverket ska även inbördes stötta varandra och arbeta med gemensam fortbildning etc.

STUDIERESA TILL CAPRI 7-12 maj Besök på Istituto Formazione Musicoterapia, ISFOM -Samtal med Diana Facchini, rektor vid ISFOM -Musikterapisessioner i två klasser i Anacapri -Musikterapisession i Villa San Michele -Besök på den lokala musikskolan KAOS LAB -Lärande samtal och gemensamma reflektioner med Gianluca Catuogno, musikterapeut

DELTAGARE Y OCH Z LÄN Birgitta Thalén-Sundin, sångpedagog, Sundsvall Marita Sandberg, musikterapeut, Timrå Inga-Lena Eriksson, musikterapeut, Östersund Christina Didriksson, musikterapeut, Berg Lena Hammarberg, musikterapeut, Härjedalen Cecilia Jakobsson, fiolpedagog, Sollefteå Tomas Nilsson, musikterapeut/musikledare, Bräcke Marie Sundelin, kulturskolechef, Sollefteå

Utbildningar: •Musikkonservatoriet i Avvelino, komposition och orgel. •Istituto Formazione Musicoterapia, ISFOM, Neapel, musikterapi under ledning av Gianluigi Di Franco. Anställningar: •ISFOM i olika projekt, samt med individuella sessioner i musikterapi •Kompositör: just nu jobbar han mycket med elektronisk musik, både som artist och i sin undervisning. •Musikskolan KAOS LAB i Anacapri. Gianluca Catuogno, musikterapeut

Diana Facchini, rektor för ISFOM •Istituto Formazione Musicoterapia, ISFOM, Neapel grundades 1996 och driver forskning, undervisning och utbildning. •Diana Facchini, är musikforskare och musikterapeut och en av grundarna av ISFOM. •Musikterapiutbildningen är både teoretisk och praktiskt inriktad och treårig. •ISFOM har ett bra internationellt rykte och stöds av EMTC som är en organisation för att främja utbyte, utveckling av musikterapi och samarbete mellan musikterapeuter i Europa.

Dr Rolando Benenzon, professor • Professor Dr Rolando Benenzon är en Argentinskfödd läkare, psykiatriker, musiker och kompositör. • Han är en av grundarna av World Federation of Music Therapy, WFMT • Idag är han anses vara en förgrundsgestalt inom musikterapi i världen, företrädesvis i Latin- och Sydamerika. • Dr Benenzon jobbar som pedagog på ISFOM i Neapel

BENENZON- MODELLEN Benenzonmodellen började ta form på 1960-talet. •En viktig del och pelare av denna modell är begreppet Musical Sound Identity, ISO. ISO-principen kan förklaras som den mängd av ljudenergi, akustisk och rörlig, som tillhör en individ och karaktäriserar den, utgör dess identitet. Denna rörelse består av inre energi, ljud, arv och erfarenheter från födseln till vuxen ålder. De är nära besläktade med begreppet idet freudianska omedvetna. •Områden där Benenzon- modellen tillämpas i är: social musikterapi, personlig utveckling, infantil psykos, psykisk oförmåga allmänhet. Metoden bygger på ljudmusikalisk improvisation i ett icke-verbalt sammanhang. Denna modells främsta mål är att öppna kommunikationskanaler för att hjälpa återhämtningsprocessen eller starta patientens tillfrisknande.

FUNKTIONSINRIKTAD MUSIKTERAPI - FMT FMT är en svensk terapimetod som utvecklades av Lars Hjelm vid Folke Bernadotte-hemmet Metoden är en individuell behandling där man använder sig av ett 30-tal musikaliska koder för att stimulera kroppens naturliga utveckling. Samtidigt är FMT ett analysinstrument för diagnostisering av personers funktionsnivå. • FMT skapar förutsättningar för att utveckla: kroppsuppfattning, självförtroende, lust och motivation, energi, koncentration, minne, socialt samspel, vakenhet • FMT-metoden – söker grundorsaken till problemen • FMT-metoden – bearbetar och organiserar grundfunktioner • FMT-metoden – är individuell • FMT-metoden – är nivåanpassad • FMT-metoden – är ickeverbal • FMT-metoden – skapar förutsättningar och lust att utveckla färdigheter

BENENZON MODELLEN - FMT- METODEN • NÅGRA SKILLNADER • Benenson – Gruppaktivitet – Improvisatorisk • FMT – Individuell – Strukturerad – Pianot viktigt styrande instrument • NÅGRA LIKHETER • Icke-verbal • Musicerar med och inte för varandra • Delvis samma instrumentarium, oftast ickemelodiska slaginstrument

CETRELLAVECKAN februari 2013 Gianluca Catuogno besöker Sverige – studiebesök och konferens enligt följand program: Tisd 19/2 Musik i sär- och träningsskola FMT-metoden i praktiken Onsd 20/2Svensk musik- och kulturskola Svensk särskola Torsd 21/2Så det kan låta! – En dag i sinnenas tecken konferens med medverkan av Gianluca Catuogno och nätverksdeltagarna. Fred 22/2Cetrellanätverket gör gemensam reflexion

CETRELLANÄTVERKETS VISION för 2013 • Ökad kunskap om musikterapi, musik i särskolan och musik med barn och unga med särskilda behov • Ett stort aktivt nätverk verkar i regionen • Det finns verksamhet i alla kommuner med musikterapi, musik i särskolan och/eller musik med barn och unga med särskilda behov • Ett vidgat pedagogiskt tänk hos musik- och kulturskolornas personal • Fler flyktingbarn och invandrare nås av kulturskolornas verksamheter • Fler barn/unga nås av musik- och kulturskolornas verksamhet oavsett ev. funktionshinder, social och etnisk bakgrund • Fler ser musikens källa som ett viktigt verktyg i skolan