Gunilla Hellberg Edström Resursfunktionen, Ams

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Advertisements

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
- en positiv och realistisk självbild
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Centrala innehåll och kunskapskrav
JOHANNA BJÖRK Konsulent
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Modellen
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
NEUROPSYKIATRISK COACH
Hanterbar Meningsfull SENSE OF COHERENCE – KÄNSLA AV SAMMANHANG
Neuropsykiatrisk funktionshinder
SET Social Emotionell Träning
JOHANNA BJÖRK
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Betyg och förmågor.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
© Steve Wretman & Helena Moreau
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Valideringsprocessen
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Läroplansträff fritidshem
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
Dolda funktionsnedsättningar
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
25 januari 2007 Lena Olson och Lydia Springer - Vuxenhabiliteringen, Landstinget Sven-Erik Pistol - Regionförbundet Ann Nilsson -Tierps kommun Inger Selling.
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Marknadsföring och försäljning
Idrottspsykologi.
Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Information ST-läkare 23 April
Autism och Asbergers Syndrom
Kognition och teknik Beata Terzis
Socialpsykologi.
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
Psykologi Introduktion.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd
Psykiskt funktionsnedsättning
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Föreningen kognitivt stöd
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Funktionsvariationer
Synliggör synsätt som styr och stör - Fördjupning
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Tips för bättre kommunikation
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Presentationens avskrift:

Gunilla Hellberg Edström Resursfunktionen, Ams Kompetensutveckling och metodutveckling Generella och specifika inlärningssvårigheter Gunilla Hellberg Edström Resursfunktionen, Ams

ICF Klassifikation av funktionstillstånd Se ”ringarna” på vattnet - vilka konsekvenser ett funktionshinder får Funktionsnivå - kroppsliga strukturer och funktioner Aktivitetsnivå - personens förmåga att utföra Deltagarnivå - personens förmåga att delta i olika livssituationer Omgivningsfaktorer som påverkar

Utvecklingsrelaterade skillnader Begåvningsrelaterade problem - kategorisk bedömning (finns/finns inte) Mental retardation 1-2 % Svagbegåvning (marginell mental retardation) 5-7 % Specifika inlärningssvårigheter 4-6 % Beteenderelaterade problem - dimensionell bedömning (kontinuum normalt/icke normalt) Autism, Aspergers syndrom 1 % ADHD, DAMP 1-3 %

Neuropsykologi Studerar samband mellan hjärnans strukturer och mänskliga funktioner Förstå Förklara Beskriva Förutsäga Förändra

Språk Begåvning Uppmärksamhet Minne Handling Exekutiva funktioner Varseblivning Perception Höger Vänster Autopilot – basala funktioner

Intelligens/begåvning – vad är det? Definition: ”Det man mäter med intelligenstest” Var sitter begåvning i hjärnan? Intelligenstest mäter ett urval av separata funktioner Hjärnans roll – adaptiva funktioner – alla delar samarbetar i nätverk Förmåga att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade sammanhang förmåga till inlärning

Utveckling Sker i samspel med miljön ”Fönster” för utveckling Från det enkla till det mer komplexa Från automatiska funktioner till självstyrande Utvecklingen av de mer enkla funktionerna lika över kulturer Utvecklingen av högre funktioner kulturberoende, omgivningsberoende

Uppfattning av helhet

Lika eller olika?

4 år 8 år

Generella inlärningssvårigheter Arbetsbegränsningar orsakat av begränsade begåvningsresurser Flertalet har vanlig skolbakgrund (70-80 %) och är s k svagbegåvade (marginell mental retardation) För kodning inga krav på begåvningsnivå (IK-poäng) men att de har svårt med abstrakt tänkande

Kännetecken Generella inlärningssvårigheter bristande förmåga till abstrakt tänkande minnes- och inlärningssvårigheter (ofta läs- och skriv, matematik) långsamhet specifika svårigheter (perception) språksvårigheter (att förstå och/eller tala) social kommunikation bristande förmåga att se ur olika perspektiv, svårt att lösa problem dåligt självförtroende, bristande självmedvetenhet

Två ”grupper” Generella inlärningssvårigheter Särskolebakgrund Segregerad skolbakgrund med anpassat innehåll Känner ofta tillhörighet i gruppen Har stabila kunskaper inom vissa områden Föräldrar har insikt Har själva insikt Tydlig svagbegåvning (under IK 70) Vanlig skolgång Vanlig skolgång; eventuellt med hjälp i enskilda ämnen, mindre grupp Ofta mobbade i skolan Har bristande kunskaper inom många områden Föräldrar brister i insikt Brister själva i insikt Begåvning varierar inom det lägre begåvningsintervallet Gemensamt: Svagbegåvning, konkret tänkande Önskan om att vara som andra och att ”passera” som andra

Mental retardation och svagbegåvning Kan se mycket olika ut Störningar i basala funktioner kan göra att personen har långsam bearbetningsförmåga m m Perceptionsstörningar kan påverka kapacitet och inlärning Kombination svag begåvning och dåliga exekutiva funktioner ger dålig prognos vad gäller arbete

Specifika inlärningssvårigheter Oförmåga att lära sig vissa färdigheter trots konventionell instruktion, normal intelligens och sociokulturella möjligheter Prestationen i den aktuella färdigheten ligger klart under den förväntade nivån – omöjligt att lära in vissa saker Har förmåga till abstrakt tänkande Ojämn begåvningsprofil

Specifika inlärningssvårigheter fyra undergrupper: Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Språkstörningar Receptiva - att förstå Expressiva - att tala och/eller att uttrycka sig Icke språkliga inlärningssvårigheter Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter

Vad kräver dagens arbetsmarknad? Social kompetens Följa regler och normer Flexibilitet Spetskompetens …….. Strategisk och noggrann Sympatisk och målinriktad Social och energisk Lösningsorienterad, strukturerad

Att jämföra Arbetslivets krav basala färdigheter Individens resurser sociala/psykiska självstyrning aktivitetsnivå intellektuella fysiska Individens resurser verktyg/kognitivt handling/exekutivt känsla/emotionellt kropp/fysiskt Omgivning individbakgrund arbetsplatsen - område, storlek, organisation, attityder socioekonomiska faktorer

Klargöra Arbetsförutsättningar Syftet är att den arbetssökande ska få kunskap och insikt om sina personliga förutsättningar för arbete och utbildning. Tjänsten kan också utreda hur svårigheter kan kompenseras och den arbetssökande stärkas och utvecklas.

Klargöra Arbetsförutsättningar - metoder Kartläggande och utredande samtal Arbetspsykologisk utredning Arbetssocial utredning Aktivitetsbaserad bedömning via praktisk arbetsprövning

Funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Hjärt-, kärl-, och/eller lungsjukdom Hörselskada/dövhet Grav synskada/synsvaghet Rörelsehinder Övriga somatiskt relaterade fh Psykiskt fh Generella inlärningssvårigheter Socialmedicinskt fh Astma/allergi/överkänslighet Specifika inlärningssvårigheter Förvärvad hjärnskada

Anpassa din arbetssituation Syftet är att möjliggöra ett aktivt arbetsliv för den som har nedsatt arbetsförmåga genom en anpassning av arbetsplatsen och/eller studiemiljön. Det övergripande syftet är att öka arbetskraftsutbudet samt motverka långtidsarbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden.

Anpassa - metoder Arbetsanalys – till grund för anpassning av arbetsuppgifter/arbetsförhållanden Utprovning av arbetstekniska hjälpmedel samt utbildning för att använda dem Upphandling av arbetstekniska hjälpmedel

Program och stöd Lönebidrag Skyddad anställningsformer Stöd till personligt biträde Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Arbetstekniska hjälpmedel Flexibla anpassningsmoduler arbetsmarknadsutbildning

Intellektuella krav i arbetslivet Kunna bearbeta, ta in och hantera information Inlärningsförmåga, minne Klara intellektuellt krävande arbetsuppgifter Förstå orsak och verkan Kunna lösa problem Vara utvecklingsbar Förmåga att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

Intellektuella krav exempel på svårigheter Svårt att lära in nya saker och att översätta kunskaper i ”nya” situationer Svårt att klara av för många moment – en sak i taget Behöver extra tid för att utföra arbetsuppgifter Svårt att lösa oväntade och nya problem Svårt med instruktioner; att förstå och komma ihåg Svårt att göra bedömningar Svårt att se/förstå ”vad som behövs göras”

Psykiska/sociala krav i arbetslivet grundläggande uppförandekod Kunna hantera sina och andras känslor, både i arbetsgrupp och gentemot ev. kunder Ställa upp på kundens behov (inte sina egna), klara av att bli klandrad, inte blir arg och skälla ut Hålla lagom distans till andra Ha en professionell hållning mot andra, veta var gränserna för relationen går Kunna samarbeta med andra Kommunicera med andra Anpassa sig till andra

Psykiska/sociala krav Exempel på svårigheter Svårt att förstå sin roll i arbete Svårt att klara av kravfulla situationer – gör bara saker på ”sina villkor” Har svårt att hantera konflikter – hur gör man det på jobbet? Kan ha svårt att se sin egen roll i det sociala samspelet, - självinsikt Har stort behov av uppmärksamhet och bekräftelse Har svårt att se andras behov i vårdande arbete Stort behov av stöd och hjälp Svårt att följa regler och bestämmelser

Krav på självständighet i arbetslivet Kunna göra en plan att följa som man sedan kan genomföra självständigt, bl.a. genom att rätta egna felaktigheter och fråga till råds vid behov Ha planeringsförmåga och organisationsförmåga Ha omdöme/självkontroll Ha initiativförmåga

Självständighet Exempel på svårigheter Har svårt att organisera sitt arbete, papper, verktyg m m i en enda röra Svårt med helhet, omdöme och överblick ”Flyter ut”, fokuserar på oväsentliga Har svårt att slutföra arbetsuppgifter Har svårt att avgöra när en uppgift är färdig Tappar tråden i det han/hon gör Svårt att rätta till fel, ser inte att det blir fel Svårt att hålla en god kvalité Beslutsvånda och prioriteringssvårigheter

Anpassning - Bemötande Lägg tillsammans upp en tydlig plan för ert samarbete Tydlig och rak kommunikation – gå igenom vad som upplevs som problematiskt Uppmuntra – belöna (öka självförtroende) Tydliga samband – förklara vad som händer och varför Öka medvetenhet hos individen via ex rollspel Lär strategi för hur han/hon ska göra när problem uppstår

Anpassning - Bemötande Lär omgivningen hur de ska kommunicera, ge information Lär omgivningen att vara tydliga, ge feedback Ge strategier för att stoppa oönskade beteenden (ex time out tecken)

Anpassning aktivitet - miljö Tänk på onödiga störningar i miljön – vad kan man plocka bort, undvika Försök göra miljön förutsägbar, rutiner och vanor Försök lägga in ”ledtrådar” i miljön som stöd i planeringen Undvik stressade situationer (vad upplever individen som stressande, vad upplever omgivningen som stressande)

Anpassning aktivitet - miljö Bryt ner uppgifterna till steg för steg Lär den sökande vad som krävs via tydliga och konkreta instruktioner Hjälp den sökande att tänka i steg – gärna skriva ner dem Utvärdera tillsammans med den sökande – skriv ner hur resultatet blev Ta små steg åt gången – inte för lång tidsrymd mellan start och mål Använd olika former av tekniska hjälpmedel: minneshjälpmedel, planeringshjälpmedel, instruktionshjälpmedel, stavningshjälpmedel, talsyntes m m

Generellt stödbehov - anpassning Kontinuerligt behov av stöd Att ha någon att vända sig till när problem uppstår, att ha en person som kan hjälpa till och reda ut saker Vissa vill ha mer konkret hjälp i arbetet Ställer krav på omgivningen – att arbetsplatsen förstår, är beredda att bistå när problem uppstår och orkar med