Aspergers syndrom och kommunikation Tina Svensson maj 2010

Aspergers syndrom Autismspektrum Hans Asperger 1944 Lorna Wing 1981

Personer med Aspergers syndrom Uppfattas som socialt klumpiga, naiva, rigida, moralistiska, pedantiska, udda, excentriska, egocentriska Uppfattar språket bokstavligt Reflekterar inte över den sociala omgivningen, eller drar udda slutsatser Förutser inte konsekvenser Vet inte sådant som ”alla vet” (Lena Nylander)

Personer med Aspergers syndrom, forts. Frågar inte, särskilt inte ”varför” Har brister i ”sunt förnuft” Kan ha svårt att förstå vissa känslor Blir lurade och utnyttjade, inte sällan mobbade Saknar respekt för hierarkier, behandlar alla lika Blir missförstådda och missförstår (Lena Nylander)

Symptomtriad Begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel Begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation Begränsningar i beteende, fantasi och intressen; ”insistence on sameness”

Begränsad förmåga till socialt samspel Blickar, ansiktsuttryck Gester Tonfall Sociala koder Svårt att förstå att andra inte känner och tänker detsamma som dom Vilja men inte kunna

Begränsad förmåga till kommunikation Verbala, välformulerade, intelligenta Svårt att tolka betydelsen av ord Svårt att förstå nyanserna i talat språk Förstår inte meningen med kommunikation Vet inte hur man gör Svårt att använda och förstå kroppsspråk

Frågor som väcks Hur länge måste man prata med grannarna? Vad ska man prata med kassörskan på Ica om? Hur hälsar man på en fest? Hur håller man liv i ett samtal? Vad pratar man om?

Frågor, forts. Hur hanterar man att vara nära en person man inte tycker om? Jag vet att jag pratar för länge, men hur vet jag när det är lagom länge? Jag förstår när jag skämtar, men inte när andra gör det Jag förstår inte mina arbetskamrater

Frågor, forts. Hur ser man att man gör fel, så att man kan stoppa innan det går åt helvete?

Tal Språk Samspel Personlighet Artikulation Röst

Språk Fonologi Grammatik och meningsbyggnad Semantik Pragmatik Ljudsystem, ord- och satsmelodi (prosodi) Grammatik och meningsbyggnad Semantik Ordens betydelse Pragmatik Verbalt och icke-verbalt samspel

AS och språkutveckling Inte språkförsening? Normal språkutveckling krävs enligt diagnoskriterierna Beror på vem som bedömer

AS och språkutveckling, forts. saknar ofta en period med babyspråk många har en försenad talutveckling andra barn har en helt normal talutveckling eller lär sig att tala tidigare än andra barn

AS och språkutveckling, forts. språklig säkerhet både vad gäller ordförråd och meningsbyggnad noggranna och lillgamla i sitt sätt att prata ofta ett stort ordförråd men svårt att förstå att ett ord kan ha flera betydelser beroende på sammanhang bokstavlig tolkning av det som sägs ironi, ordvitsar och metaforer kan bli obegripliga svårt att tolka kroppsspråk

Språk (Fonologi) - prosodi (Grammatik och meningsbyggnad) Semantik Pragmatik

Pragmatiska problem kan yttra sig genom svårigheter med turtagning relevans icke-bokstavlighet (tolka bildliga uttryck och metaforer) sammanhängande tal och berättelser

Pragmatiska svårigheter forts. anpassning till samtalspartnern anpassning till kontexten (situationen) topikstruktur (introduktion, upprätthållande och byte av samtalsämnen) lexikon (användning av sitt ordförråd)

Varför pragmatiska svårigheter? svag central koherens (Uta Frith) bristande mentaliseringsförmåga (Simon Baron-Cohen) brister i exekutiva funktioner (Sally Ozonoff) kan troligtvis bäst förstås utifrån brister i samtliga nämnda kognitiva processer dessutom brister i språkförståelse, verbalt korttidsminne och fonologiskt processande

Annorlunda tänkande Mentalisering/Theory of Mind Exekutiva funktioner Central koherens 20 20

Mentalisering/Theory of mind förstå att ens egna tankar och känslor kan skilja sig från andras viktigt för att kunna begripa andra människors handlingar

Vem vet det jag vet? Mina tankar är inte är samma som dina tankar beror på att jag har upplevt något annat än du har Mina intentioner är kanske inte samma som dina men det vet varken du eller jag om vi inte berättar för varandra 22 22

Att ta den andres perspektiv Förmåga att observera och förändra Tankar Känslor Intention Tidigare given information Allt detta går oerhört snabbt! 23

Mentalisering och AS nedsatt mentaliseringsförmåga svårt att förstå skillnaden mellan sitt eget och andra människors sätt att tänka, känna och handla människors beteenden blir obegripliga

Pragmatik och mentalisering Svårigheter leder till pragmatiska problem med anpassning till samtalspartnern Svårt att ta andra människors perspektiv och sätta sig in i hur de tänker - svårt att förstå andra människors intentioner Svårt att anpassa dialog och samtalsämne efter samtalspartnern Turtagningen försvåras – vem är det som ska prata nu?

Pragmatik och mentalisering, forts. Anpassar inte informationen i samtalet, för mycket eller för lite information Missförstånd Svårt att uppmärksamma att missförstånd uppstår Vet inte hur man ska reparera dem Svårt att förstå vita lögner och ironi

Exekutiva funktioner flera olika funktioner som styrs från den främre delen av hjärnan (frontalloben) fungerar som samordnare av olika typer av information ligger bakom allt målinriktat beteende

Exekutiva funktioner, forts. De viktigaste exekutiva funktionerna är: förmåga att planera förmåga att hejda sina (oönskade) handlingar anpassningsförmåga

Exekutiva funktioner och AS brister i de exekutiva funktionerna > svårt att använda sina kunskaper på ett nytt sätt svårt att bryta invanda mönster svårt att lösa konflikter

Exekutiva funktioner och AS, forts. hamnar ofta i olösliga situationer eftersom man inte har förmågan att anpassa sig svårt att utvärdera sitt handlande och förändra sitt beteende i förhållande till situationen.  svårt att vara flexibla i sitt tänkande och att byta fokus för sin uppmärksamhet.

Pragmatik och exekutiva funktioner svårigheter med att förstå relationen till den övergripande kontexten anpassa sig efter den förmågan att ta initiativ är påverkad

Pragmatik och exekutiva funktioner, forts. flexibiliteten i språkanvändningen dålig impulskontroll gör det svårt att undertrycka irrelevant information, även då personen faktiskt vet att uttalandet är socialt olämpligt

Central koherens hur vi sorterar intryck och information från omvärlden kategorisera skapa en meningsfull helhet söka det centrala/viktiga budskapet eller sammanhanget

Central koherens och AS svag central koherens fokuserar på detaljer missar helheten Resultat: en fragmentarisk och svårförståelig omvärld

Pragmatik och central koherens Svag central koherens leder till pragmatiska problem med anpassning till kontexten svårt att drar nytta av ledtrådar i situationen svårt att kunna urskilja vad det är som är viktigt för sammanhanget

Pragmatik och central koherens, forts. svårigheter med referenser abrupta byten av samtalsämnen svårt att återberätta svårt att förstå sammanhängande text

Vad kan man göra? Söker sällan hjälp för problem kring kommunikationen, vilket gör att man kan tro att det inte finns några Kan i själva verket vara det svåraste av allt

Omgivningens betydelse Vilken roll spelar omgivningens kunskap och bemötande? Hur kan omgivningen påverka utfallet av kommunikationen?

Kommunikation Kommunikation sker i samspel mellan brukaren och omgivningen - en dynamisk process Kommunikation kan alltid förändras/utvecklas Omgivningen bär ansvaret Brukaren bär ansvar beroende på förmåga

Kommunikationsansvaret är gemensamt och lika stort Men om en part inte kan ta hela sitt ansvar, kan den andra parten ta ett större ansvar och på så sätt få en fungerande kommunikation ändå!

Viktigt för en omgivning som har normal mentaliseringsförmåga att försöka ta AS-personens perspektiv – borde vara betydligt lättare än tvärtom

Omgivningen Information om vad AS innebär Information om vad kommunikationssvårigheterna innebär Medvetenhet om vad just den här personen har för svårigheter, styrkor och hjälpbehov Alla är individer!

Använda sin kunskap om AS för att anpassa Exempel: Problem med sociala koder ta inte för givet att personen vet vad som gäller var tydlig med vilka reglerna och förväntningar som finns räkna inte med generalisering

Använda sin kunskap, forts. Svårt att förstå kroppsspråk var tydlig med vad du vill förmedla benämn dig själv och dina reaktioner var medveten om svårigheten

”Normalitet” undvik begreppet ”normalitet” Vad vet vi egentligen om vad som är normalt? Har alla andra det ”normalt”? att skapa lika förutsättningar för inflytande är en helt annan sak än ”normalitet” utgå från individens förmågor och behov

Tänka ”salutogent” KASAM - känsla av sammanhang Meningsfullt Begripligt Hanterbart

Samtal – tips www.autismforum.se

Brukaren Sociala berättelser Seriesamtal Använda den ofta starka visuella förmågan – ge information/instruktion i skrift eller med bilder

Brukaren, forts. Vardagssamtal Göras mer uppmärksam på samspelet Kurs, grupp Kroppsspråk Starta, upprätthålla, avsluta samtal Hemuppgifter, rollspel, diskussioner Göras mer uppmärksam på samspelet

Vuxenhabiliteringen Nordvästra Skåne Kontakt Tina Svensson Vuxenhabiliteringen Nordvästra Skåne Södra sjukhuset 262 81 Ängelholm tina.svensson@skane.se 0431 – 58 58 53