Esperanto (Håkan Lundberg)

Nyfiken på er... Är ni språkintresserade? Antar det  Var ni med på lingolympiaden? Siktar ni på att lära er latin? Vet ni vad esperanto är?

Kort om mig Jobbar på Cybergymnasiet Norra Håller på med olika esperanto-projekt Använder esperanto hemma och på nätet

Innehåll: Olika typer av språk, speciellt planspråk Allmän information om esperanto Hur esperanto tog form Esperantos struktur + övningar

Olika typer av språk Etniska språk Klassiska språk Pidgin- och kreolspråk Planspråk

Vad menas med planspråk Planerade, d.v.s. konstruerade språk Är ofta relativt regelbundna Vissa ”konstiga” andra ”naturliga”

De mest kända planspråken Volapük 1879 ett 10-tal Esperanto 1887 50 000 – 2 miljoner Ido 1908 ett 100-tal Interlingua 1951 ett 100-tal

Allmän information om esperanto Esperantos grund skapades av Zamenhof Presenterades 1887 i Warszawa Spreds över världen trots en del motstånd Har idag talare i de flesta länder

Fotoj de Zamenhof

Kort om Zamenhof Upplevde språkproblem som barn - Białystok Drömde om att skapa ett lättlärt, neutralt språk 19 år - klar med sitt första språkprojekt 28 år - presenterar grunderna till sitt andra försök Ögonläkare, familj med flera barn

Lingvo Internacia Doktoro Esperanto

Hur tog esperanto form? Zamenhof la grunden till språket Ville ha ett regelbundet men ändå naturligt språk Inspirerades av engelskans grammatik Många ord från romanska och germanska språk Hade problem med att ordlistorna blev långa...

Ex på ord i esperanto – från? sed, tamen, okulo dimanĉo, frapi, ĉevalo ĉielo, fari, voĉo facila, fero, verda ---------------------------------------- baldaŭ, bedaŭri, nur birdo, fajro bildo, fiŝo, somero, vintro

Enkel grammatik, ex: Substantiv -o hundo, tablo, homo Adjektiv -a rapida, bela, bona Adverb -e rapide, bele, bone Pluraj -j tabloj, rapidaj hundoj

6 verbformer Grundform -i esti havi Dåtid -is estis havis Nutid -as estas havas Framtid -os estos havos Imperativ -u estu havu Konditionalis -us estus havus

Kan du gissa betydelsen? Mia nomo estas Hokan. Mi loĝas en Fiskis, ekster Stokholmo. Mi havas tridek ses jarojn. Mia kvar-jara filino parolas multe. Ŝi parolas en tri lingvoj: sveda, serba, esperanto.

Ordförrådet var ett problem Grammatiken enkel och regelbunden Men ordlistorna blev långa... Många ordstammar => svårt att lära sig Ett ryskt konditori gav lösningen 

Två ryska skyltar “Konditorskaja” och “Ŝvejcarskaja” “skaja” – ett s.k. suffix Skapa flera ord utifrån en ordstam ”La problemo estas solvita!”

Prefix och suffix Prefix = förstavelse (ca 10 i esperanto) (ex: dis-, ek-, eks-, fi-, mal-, re-) Suffix = efterstavelse (ca 30 i esperanto) (ex: -an-, -ar-, -eg-, -et-, -ej-, -il-, -ul-) (Affix)

Ex på prefix: mal- bela - malbela bona - malbona granda - malgranda hela - malhela multe - malmulte fermi - malfermi mola - malmola

Ex på suffix: -in- knabino - knabo virino - viro sinjorino - sinjoro patrino - patro avino - avo filino - filo fratino - frato

Övning i prefix och suffix varm/a - varm mal - motsats eg - förstärkning et - försvagning

Gissa vad orden betyder -ej- - suffix för ”plats” lern/ej/o - (lerni = att lära) vend/ej/o - (vendi = att sälja) lud/ej/o - (ludi = att leka)

Ex: ord med roten san- sana "frisk" sano "hälsa" sane "sunt" saneco "friskhet, sundhet" sanigi "att göra frisk“ saniga "hälsosam" sanigisto "en friskgörare“ saniĝi "att bli frisk" resaniĝi "att åter tillfriskna" resanigi "att (åter) bota" nesana "ej frisk", "osund" malsana "sjuk" malsaneta "krasslig" malsanega "jättesjuk" malsani "att vara sjuk" malsanoj "sjukdomar“ malsanegoj "svåra sjukdomar" malsanulo "en sjukling" malsanulejo "ett sjukhus" malsanulejeto "en sjukstuga" malsanulejego "ett stort sjukhus" malsaniĝi "att bli sjuk“ malsaniĝema "benägen att bli sjuk“ remalsaniĝi "att åter insjukna" sanigilo "ett medel för att bota“ sanulo "en friskus"

Språkets nivåer Satser (Meningar) Fraser Ord Morfem Fonem

Morfem Den minsta betydelsebärande enheten Ex i svenskan: skol/styr/else/n skol-, styr (stammorfem) -else- (grammatisk morfem) -n (grammatisk morfem)

Morfem - grammatiska markeringar ”Maria/s bok” S.k. bunden grammatisk markering Två typer: kallar kalla/de (agglutinerade) flyger flög (fusionerade)

Morfem i esperanto Esperanto har helt ”fasta” morfem Som pusselbitar som fogas samman Esperanto är ett agglutinerande språk Som finska, japanska, turkiska, swahili

Pussel-övning -O, -J, -A, -E, -IS, -AS, -OS -ET-, -EG-, MAL- hund-, kur-, rapid-, bel-, est- La hund/o kur/as rapid/e.

Från frö till levande språk Zamenhof planterade ett ”språkfrö” Som togs emot av flera entusiaster Utvecklades till ett fullvärdigt språk Fortsätter att utvecklas (så som andra språk)

Från frö till riktigt språk – hur? Zamenhof hade stor talang för språkskapande Medelväg: regelbundet - naturligt Demokratisk utveckling av språket Inre idé om samarbete och fred mellan folk Inte bara europeiskt

Målen med esperanto Underlätta kommunikation mellan olika folk Fungera som ett brospråk ”Allas andraspråk” (äldre esperantister) ”Kul språk för oss som kan det” (ungdomar) ”Alternativ till engelskan”

Vad kan man göra med esperanto? Resa – bo gratis i främmande länder Träffa nya kompisar Seminarier, festivaler, kongresser mm Öka självkänslan kring språkinlärning

Esperantos nackdelar Kan uppfattas som europeiskt Inte så stort kulturutbud ”Ingen armé”

Esperantos fördelar Relativt neutralt Relativt lättlärt Relativt rättvist Fungerar bra och är omtyckt av många

Lingua franca Latin när? Franska 1700-talet Engelska nu ca 20% Kinesiska sen? ca 18%

Vad säger ni? Kommentarer? Synpunkter? Frågor?

Mer info om esperanto www.lernu.net www.esperanto.se Sajt med information och kurser (Har jag jobbat med sen 2002) www.esperanto.se