DYSLEXI – EN KUNSKAPSÖVERSIKT Vetenskapsrådet 2007:1 Mats Myrberg Ingvar Lundberg, Göteborgs Universitet Stefan Samuelsson, Linköpings Universitet Peter af Trampe, Stockholms Universitet www.vr.se

Barn med läs- och skriv-svårigheter på 1940-talet … Pojke, knapp 10 år, remitterades för läs- och skrivsvårigheter. Normal talutveckling. Normal syn och hörsel. IQ (Terman-Merrill) =107. Han har mycket långsamt lästempo, stakar sig och upprepar orden ofta. Akustisk perception och minne: Klarar att eftersäga fyra meningslösa stavelser och sex siffror. Skrivningen ”vimlar av visuella fel”, med många omkastningar och felskrivningar som han ej förmår korrigera.

…på 1950-talet………………… Pojke, 10 år, ”betraktad som analfabet, men för övrigt ganska begåvad” enligt sin lärare. Normala räknefärdigheter, normalt tal, normal syn och hörsel. Normal intelligens, men låga resultat på prov som gällde auditiva minnesfunktioner. Hans far och bror har liknande problem. Bokstav-ljud-förbindelse erbjuder stora problem vid diktamensskrivning. Diagnos: allvarliga läs- och skrivsvårigheter. Åtgärder: enskild, intensiv stödundervisning 20 minuter, tre gånger per vecka …..Efter tre terminers stödundervisning läser han någorlunda flytande.

…och på 1970-talet………….. Pojke, 13 år, läser motsvarande normalnivå för 7,5 år, stavar motsvarande normalnivå för 6,5 år, intelligens ”över normal”. Stora problem att ”finna orden”, hittar på egna namn på saker han inte kommer ihåg orden för. Dessutom har han stora svårigheter att höra ”ljudsegmenten” (fonemen) i ord. Diagnos: Dyslexi Åtgärder: Övningar i att lyssna ut stavelsestrukturen i ord, stavningsövningar med hjälp av plastbokstäver leder till 1,5 års utveckling av läsning och stavning på tre månader.

Nordiska forskare har lämnat viktiga bidrag till internationell forskning om dyslexi: 1930- till 1950-talet; Alfhild Tamm, Henning Skydsgaard, Bertil Hallgren Sen lade sig en död hand över dyslexiforskning och dyslexipedagogik i Norden!

Först i slutet av 1970-talet började dyslexiforskningen ta fart igen Hans-Jörgen Gjessing Ingvar Lundberg Mogens Jansen Mogens Dalby

…och nu är Norden ett hett område inom dyslexiforskningen Heikki Lyytinen, Juha Kere, Pekka Niemi, Carsten Elbro, Ulrika Wolff, Stefan Samuelsson och många fler…

Dyslexi – ett språkbiologiskt handikapp Alternativa förklaringar med svagare stöd: • Generellt bristande automatiseringsförmåga ”…… men va’ me’ idrottsstjärnorna?” • Brister i visuell perception ”rettstellde öjne är like uvanlie som rettstellde neser” • Brister i auditiv perception ”Tallall-spåret”

Förekomst av ”sensorimotoriska” problem bland barn med dyslexi ● Hörselproblem (40%) ● Synproblem (30%) Dessa problem är ingen orsak till dyslexin! Det går inte att åtgärda läs- och skrivproblemet med motorisk träning, synträning eller hörselträning

Svenska Dyslexistiftelsens definition av Dyslexi “Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, (fonologi avser språkets ljudmässiga form) som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. ……………

…definition av Dyslexi … Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning.

…definition av Dyslexi …Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man har anledning anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. ”

Avvikande hjärnaktivering:

Om en enäggstvilling har dyslexi är sannolikheten att den andra också har det väl över 80% Exakt hur uppkomstmekanismerna ser ut på molekylärgenetisk nivå är inte klarlagt. Utlösande orsaker till att barn med dyslexianlag får läs- och skrivsvårigheter kan sökas både i uppväxtmiljön och i skolan. Gynnsam miljö kan väga upp ogynnsam biologi.

Vad handlar dyslexiforskning om? Ett par hundra artiklar årligen i ansedda vetenskapliga tidskrifter Fokus på uppkomstfaktorer, identifiering Väsentligt färre artiklar i pedagogiska forskningsdatabaser än i medicinska och psykologiska. Fokus på yngre åldrar, väsentligt färre studier med ungdomar och vuxna Många fler länder representerade idag än för tio år sedan 2017-04-03 / Mats Myrberg, Specped. Inst., SU

Nordisk dyslexiforskning 2012 – några exempel: Kere, Klingberg m fl., ”Three Dyslexia Susceptibility Genes (I Biological Psychiatry) Dahle, Knivsberg, Andreassen, ”Coexisting problems in severe dyslexia” (I J of Res in Spec Ed Needs) Niemi, ”Obesvarade frågor inom läsforskningen” (föreläsning vid SU 2012-10-05) Wolff, ”Effects of a Randomised Reading Intervention Study” (I ”Dyslexia”) Fouganthine, ”Dyslexi genom livet” (Doktorsavhandling, Stockholms universitet) 2017-04-03 / Mats Myrberg, Specialped. Inst, SU

(--- = läser före skolstart, ca 30%) Utveckling av icke-läsande skolnybörjare i åk 1 (TR = treatment resisters): antal ord rätt Fast progress (25%), Average progress (54%) Slow progress in reading (14%), Slow progress in reading and math (7%) (--- = läser före skolstart, ca 30%) TR

Ca 20% ”treatment resisters”! Vad utmärker dem? (efter Niemi, 2012) (1) Två starka prediktorer av ”treatment resisters”: snabb benämning  lexikal åtkomst, processande av information ? skicklighet med talföljder  arbetsminne? (2) Föräldrarnas inlärningssvårigheter samvarierar med andra prediktorer, i synnerhet med motivation  hemmets läsvanor och -kultur? (3) Treatment resisters  drabbas av generella snarare än specifika inlärningssvårigheter

Läsutveckling över tid (8 till 29 år) (efter Fouganthine, 2012) 2017-04-03 Anna Fouganthine

Läsa och skriva är ”kognitiv ekvilibristik” (Jager Adams, 1990) Mestadels har vi autopiloten på i vardagen När man skall lära sig nya saker fungerar inte autopiloten Ett ”monitorsystem” slår larm när autopiloten skall kopplas från – kritiskt för nyinlärning Jfr Niemis indelning i ”lärarstyrda barn”, ”autonoma inlärare” och barn som är ”off task” ”Progressiv pedagogik” kräver barn som är autonoma inlärare 2017-04-03 / Mats Myrberg, Specialped. Inst., SU

Komponenter i ”den kognitiva ekvilibristiken” 2017-04-03 Anna Fouganthine

Sensoriska buffertsystem Långtidsminnet (semantiskt minne, perceptuellt minne, procedurminne som lagrar och bibehåller information) Arbetsminnet Exekutiva systemet Styr uppmärksamhet, övervakar, uppdaterar, sorterar och blockerar Informationssluss till långtidsminnet Samarbetar med tre underliggande system: Fonologiska loopen Hanterar muntlig information Fonologiska magasinet Artikulatoriska loopen Visuo-spatial sketchpad Lagrar och bearbetar visuell information (Stark länk till ADHD -uppmärksamhetsfaktorn) Sensoriska buffertsystem

Tänk om alla lärare visste vad som pågår i huvudet på 30 elever! Vad kännetecknar ”expertlärare”? ● Lång, omvittnat framgångsrik yrkeserfarenhet när det gäller läsinlärning och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter ● God teoretisk orientering på området ● Dokumenterad förmåga att kommunicera sina kunskaper till andra vuxna

Tidig identifiering!? På gruppnivå kan man se ogynnsam förspråklig utveckling hos barn i familjer med dyslexi redan under de första levnadsmånaderna. Att identifiera dyslexi hos enskilda barn kräver noggrann och upprepad utredning under och efter den grundläggande läs- och skrivinlärningen. 20% av barn med dyslexi svarar inte på bästa möjliga pedagogik (”treatment resisters”) De kräver kompensatoriskt stöd för att utvecklas

Konsekvenser på lång sikt U-gr n=60 (%) K-gr n=73 (%) Nioårig grundskola 4 (6) Praktiskt gymnasium 31 (52) 15 (20) Teoretiskt gymnasium 3 (5) 13 (18) Komvux/Folkhögskola 12 (20) 9 (12) Högskola/Universitet 10 (17) 36 (50) 2017-04-03 Anna Fouganthine

Verkningsfull dyslexipedagogik enligt ”Konsensusrapporten” Hög lärarkompetens anges av forskarna som den viktigaste förutsättningen för att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Datorstöd kan ha stor betydelse förutsatt att det ingår i ett pedagogiskt sammanhang. Individuellt intensivstöd där fonologisk träning ingår har god effekt för yngre barn (före tio – tolv års ålder).

SJU GRUNDSTENAR enligt Konsensusprojektet SJÄLVBILD STÄLL TYDLIGA KRAV - som kan matchas med tydliga framsteg DET ÄR TILLÅTET ATT MISSLYCKAS! GE UTRYMME FÖR STARKA SIDOR KOMPENSATION TIDIGA INSATSER SAMTALET –TILLITENS BETYDELSE

Varför är inte skolan lyhörd för resultaten av modern dyslexiforskning? Brist på expertlärare Revirstrider mellan vård och pedagogik Kvardröjande föreställningar om ”läskriget” ”Neuromytologi” vinner lätt tilltro hos föräldrar som griper efter halmstråt och lärare som abdikerar Avståndet mellan skolan och forskningen har ökat sedan 1970-talet Skolan är aktivitets- i stället för resultatinriktad till skillnad från t.ex. hälso- och sjukvården